Makten delas in i tre delar:
Verkställande makten (president eller regering) - genomför lagar.
Dömandemakten (domstolar) - tolkar och dömer enligt lagen.
Lagstiftande makten (riksdagen eller Kongressen) - stiftar lagar.
USA:
Presidenten- utser domare till högsta domstolen och han har veto i vassa frågor i kongressen.
Högsta domstolen- kan ogiltighetsförklara presidentens eller kongressens lagar och beslut om de strider mot konstitutionen.
Kongressen- godkänner presidentens budget, domare och regering.
SVERIGE:
Regeringen- styrs av statsminisern, verkställer riksdagens lagar, skapar propositioner, lägger fram budgetförslag och ansvarar för utrikespolitiken.
Riksdagen- stiftar lagar, tillsäter statsminister, framför motioner, godkänner statsbudgeten och granskar regeringen. Innan beslut tas här diskuteras dessa i utskotten, det finns 15 st som är specialiserade i vissa ämnen.
Domstolen- dömer.
Alla politiska beslut utgår från folkets vilja.
Folket skickar representanter som fattar beslut åt dem i politiska frågor, till exempel till riksdagen.
Folket röstar direkt i en fråga, till exempel i folkomröstningar.
Ett lands grundlagar.
Statens officiella överhuvud, som kung, drottning eller president
Den som leder regeringen, statsminister.
En stat där statschefen väljs och där staten saknar kungahus. Till exempel USA.
En stat där statschefen är en monark. Till exempel Sverige.
Makten ligger på en nationell nivå och rehioner har begränsad makt, som i Sverige.
Makten är uppdelad mellan en nationell och regional nivå, i en federalstat kan regioner/federationer ha egna lagar som endast gäller där. Till exempel delstaterna i USA.
Regeringen behöver stöd från parlamentet (riksdagen). Dessutom är statschef och regeringschef separata personer.
Landet styrs av en president som är både statschef och regeringschef. Presidenten väljs av folket. I ett presidentsyre som USA är makten åtskild från parlamentet.
Partiet var inte majoriteten i parlamentet (riksdagen).
Partierna som ingår i regeringen har majoritet si parlamentet (riksdagen).
Enkammarriksdag: har endast en beslutande kammare (Sverige).
Tvåkammarriksdag: har två beslutande kammare (USA).
Vinnaren i en valkrets får alla mandat i kretsen, i USA innebär detta att vinnaren får alla elektorer.
Partier får mandat beroende på andelen röster de får i valet.
En plats i riksdagen som tillhör ett parti.
Den lagstiftande makten som består av två kammare, representanthuset och senaten. Kongressen stiftar lagar, godkänee budgeten och presidentens nomineringar till högsta domstolen.
Representanthuset: Här sitter 435 ledarmöter som fördelas efter delstaters storlek. Representanthuset har vissa likheter med riksdagen.
Senaten: Här sitter 100 senatorer, varje delstat har alltså 2 mandat. Senaten är mer lik regeringen.
Väljer fromellt president. Alla delstater har ett visst antal elektorer beroende på storlek och dessa motsvarar antalet representanter delstaten har i representanthuset. Det parti med majoritet i en delstat vinner alla elektorer i staten. Med undantag för Nebraska och Maine.
Delstater som ofta byter mellan republikanerna och demokraterna.
En process där kongressen ställer presidenten inför riksrätt, representanthuset väcker åtal medan senaten avgör.
När en valkrets riktas om för att gynna ett visst parti.
Det parti som styr Kina.
En grupp högt uppsatta partiledare som styr kommunist partiet, de har 7 utskott som är den verkliga makten.
Kommunistpartiets ledare, samma person brukar vara president och ordförande för militären. Generalsekreteraren är även statschef.
Ett land som styrs av religösa texter.
Den person med högst makt och som är statschef i Iran som bestämmer över media, domstolar och krigsmakten, han beslutar även om vilka som får sitta i väktarrådet.
En grupp av 12 religösa och 6 juridiska ledare som godkänner vilka som får kandidera till bland annat president. De ser även till att lagar stämmer med Islam och konstitutionen.
Irans parlament som stiftar lagar men som ofta måste få godkännande från väktarrådet.
