Forskningsmetod
att skriftligt motivera ett svar
påstående, definition, belägg
forskningsprocessens faser
litteraturgenomgång, begrepp och teorier, forskningsfrågor, urval, insamling av data, analys av data, avrapportering
empiri
insamlingen av data som används för att besvara forskningsfrågorna
Forskningsansatser
Induktion - bottom up, utgår från observation och skapar teori
Deduktion - top up, utgår från teori och testar hypotesen
Abduktion - blandning av de ovan
ontologi
synen på verkligheten
Konstruktivism - verkligheten är socialt konstruerad
Objektivism - verkligheten existerar oberoende av betraktaren
epistemologi
synen på kunskap och hur den erhålls
positivism - kunskap ska bygga på mätbar data
inpretivism/hermeneutik - kunskap är subjektiv och skapas genom tolkning
forskningsstrategi
kvalitativ metod - djupgående intervjuer, subjektiva tolkningar av fenomen
kvantitativ metod - statistisk analys, mätbar data
kvalitetskriterier
Validitet - undersökt det som ska?
Reliabilitet - samma resultat om gjord igen?
Extern validitet - kan studien generaliseras?
Intern validitet - spegar resultat det verkliga orsakssambandet? påverkas ac bortfall och felkällor
Överförbarhet - kan resultatet tillämpas i andra sammanhang?
Tillförlitlighet - trovärdigheten i forskarens beskrivning, transparens osv
Autencitet - rättvis bild? får deltagarna en bättre förståelse?
forskningsdesign
fallstudie - en djupgående analys av ett fall
experimentell design - manipulerar variabler för att studera effekter
komparativ design - jämför olika fall
tvärsnittsdesign - data från fler fall, en specifik tidpunkt
kvalitativt urval
Målstyrt: Urvalet väljs utifrån forskningssyfte
Teoretiskt urval: Väljs utifrån utveckling av teori
Bekvämlighetsurval: Forskaren väljer närmast stående för det är enklast, tillgänglighet
Snöbollsurval: Ex enkät skickas vidare genom personer för att nå svårnådda grupper
forskningsetiska principer
krav en studie måste uppnå för att ses som etiskt korrekt
Informations - måste informera deltagaren om innebörden
Samtyckes - inget får användas om deltagaren säger nej
Konfidentialitets - deltagarens identitet ska skyddas
Nyttjande - svar och info får endast användas i den pågående studien om inte nytt samtycke ges
datainsamling
intervjuer:
- ostrukturerat
- semistrukturerat
- strukturerat
observation:
- dold observation
- passivt deltagande
- begränsat deltagande
- aktivt deltagande
tematisk analys
kvalitativ analysmetod som används för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) i datan.
1. bekanta sig med datan
2. kodning, man delar in texten i mindre delar genom att markera viktiga meningar elr fraser
3. sök efter teman, gruppera koder som hör ihop
4. granska teman, se till att de är sammanhängande och tydliga, redigera de
5. namnge och definiera teman
6. rapportera resultat
kvalitativ innehållsanalys
datainsamling, kodning, tematisering, tolkning
datainsamlingsverktyg
Vad man använder för att samla in data. Enkät? Ljudinspelare?
datainsamlingsmetod
Hur man samlar in datan. Kvalitativ metod? Strukturerad intervju?
observationsguide
strukturerat hjälpmedel vid observatio
vad ska observeras?
hur länge och ofta?
något att skriva ner reflektioner osv
struktur? öppen eller strukturerad med förutbestämda kategorier?
population
den grupp man vill undersöka
urval
den gruppen inom populationen som blir utvald att delta i studien
urvalsram
ställe där man kan få info om de som skall delta, ex. en telefonkatalog eller ett register
internt bortfall
då de som deltar i studien väljer att inte svara på vissa frågor, lämnar blankt eller liknande
externt bortfall
det är då deltagare väljer att inte medverka överhuvudtaget så att det blir en större brist i urvalet
obundet slumpmässigt urval
då urvalet är 100% slumpmässigt, alla i populationen har lika stor chans att medverka
systematiskt slumpmässigt urval
då man lägger upp ett form av system, t.ex. väljer att fråga ut var 10de person som går förbi en på stan. urvalet blir slumpmässigt men inte helt
stratifierat urval
då man delar upp ett större urval i underkategorier för att alla ska få lika stor chans att vara med. Ex är om man ska fråga ut elever på en skola och vill ha med lika stor andel från varje klass men klasserna har olika mängd elever. Då får man dela upp så att det är lika stor mängd från varje klass, procentmässigt
klusterurval
då man vill undersöka en större population, men får gruppera ner det. Ex. om man vill undersöka anställda på restauranger i sverige, då slumpar man först fram några regioner, sedan kommuner i de regionerna, därefter restauranger i de kommunerna och till sist vilka som ska delta från de restaurangerna.
variabel
de egenskaperna som enheterna uttrycker i en undersökning, som sedan mäts. Ex. kön, ålder osv
kvalitativ variabel
variabler som uttrycks i ord och sedan måste göras om till siffror för att kunna mätas (operationalisering)
kvantitativ variabel
variabler som uttrycks i siffor, ex. ålder, längd osv
diskoninuerlig variabel
en variabel som bara kan anta ett visst sorts värde, ex. hur många barn man har, man kan inte vara 1,5
kontinuerlig variabel
en variabel som kan anta alla möjliga värden, decimaler och även negativa värden
beroende variabel
en variabel som blir påverkad av en annan, ex. stress påverkar skolprestationen (prestationen är den beroende)
oberoende variabel
den variabel som ändras och kommer att påverka den beroende variabeln (stress --> skolprestation)
skalnivåer
avgör vilka beräkningar som är möjliga på de variabler som analyseras. Olika metoder och analyser beroende på nivå
nominal - kvalitativ, särskiljning
ordinal - kvalitativ, särskiljning, ordna
intervall - kvantitativ, särskiljning, ordna, ekvidistans ( + och - )
kvot - kvantitativ, särskiljning, ordna, ekvidistans, absolut nollpunkt ( * och /)
särskiljning
man kan skilja på variablerna, ex. kvinna man osv men det finns ingen ordning eller värdering
ordnade värden
man kan skilja på värden men även värdera, ex. betyg och attityder kring saker (1-10)
ekvidistans
då det är lika långt mellan värden, mätta i siffror, ålder exempelvis
absolut nollpunkt
0 betyder ingenting eller ingen åsikt, därför kan inte temperatur finnas här då 0 grader inte betyder inget alls.
Kan inte anta värden under 0
deskriptiv statistik
statistik som beskrivs i form av tabeller, diagram osv. sammanfattar datamaterialet
inferentiell statistik
statistik som är avsedd att generalisera över populationen, här tillhör estimation, hypotesprövning och liknande
validitet
avser om studien undersökt det som den ska göra, har vi rätt urval? rätt frågor i intervju/enkät?
reliabilitet
kan studien kopieras av en annan forskare och nå samma resultat?
fördelning
positivt sned - svansen åt höger, mest låga värden
negativt sned - då svansen är åt vänster, mest höga värden
symmetrisk - medelvärdet i mitten, fördelas jämnt och symmetriskt, normalfördelning
normalfördelning
symmetriskt fördelad kring mittpunkten. beskriver hur data är fördelad kring medelvärdet, och medelvärdet är i mitten pga symmetriska fördelningen. Används för att jämföra våra fördelningar mot, vid mätningar som har ett genomsnitt
signifikansgräns (C)
avser den siffra som tillhör procenthalten i signifikansnivån.
avgör om undersökningen är signifikant eller inte
signifikansnivå
den gräns man sätter för att avgöra hur stor slumpen får vara, det vanligaste är 5% eller 1%
konfidensnivå
undersökningens tillförlitlighet, ju större tillförlitlighet vi önskar, desto mindre intervall.
95% konfidensnivå gör att signifikansnivån är 5% och då får inte slumpen vara mer än 5%
centralmått
det man använder för att beskriva ett visst material
typvärde (T)
det mest förekommande värdet i ett material, kan vara flera olika värden bara de förkommer lika ofta
median (md)
det är det värdet som är i mitten av alla värden, då man radar upp de i storleksordning
medelvärdet (m)
detta är genomsnittet av alla svaren man får in. för att räkna ut m så adderar man alla värden och sedan dela de på antalet observationer
spridningsmått
undersöker spridningen kring medelvärdet, på en normalfördelning
variationsvidd (R)
detta är skillanden mellan de högsta och det lägsta värdet i materialet. Frå fram genom att subtrahera det högsta med det lägsta
kvartilavvikelse (Q)
mäter den genomsnittliga avvikelsen på medianen
Får fram genom att ta (Q3 - Q1) / 2
standardavvikelsen
mäten den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet
lågt värde är liten spridning
högt värde är stor spridning
s = ROTEN UR (summan av (x-m)^2)/(n-1)
korrelationer
förklarar olika samband mellan variabler, om de samvarierar eller ej
korrelationskoefficient (pearsons r?)
förklarar styrkan och riktningen på sambandet
positivt samband
två variabler ökar med varandra
då den oberoende variabeln ökar så ökar även den beroende
även om den oberoende minskar så minskar den beroende
mer rökning --> mer risk för cancer
negativt samband
då den ena variabeln ökar så minskar den andra
mer rökning --> sämre lungor
normering
sätta värden i relation till en gemensam norm
Z- poäng anger hur många standardavvikelser som en observation avviker från medelvärdet
hypotesprövning
testar huruvida man kan generalisera resultatet över populationen eller inte
medelprövning - jämför mellan två stickrpov och ser om det finns en skillnad eller ej
chitvå - undersöker två grupper eller fler, avviker det observerade värdet mer än slumpmässigt från det förväntade värdet?
konfidensintervall
en egenskap i populationen uppskattas med hjälp av urval, räknar sedan ut ett intervall där man med viss säkerhet kan säga att populationen befinner sig
Ex. svenskar dricker mellan 3,1 och 3,5 koppar kaffe om dagen (mer inkluderande och rätt än en punktskattning)