- Hjärtats högerhalva skickar blod genom lungorna, lilla kretsloppet (lugnkretsloppet)
- Vänster hjärthalva skickar blod genom hela kroppen, det stora kretsloppet (systemkretslopppet)
1 Övre hålven /Nedre hålven
2 höger förmak (atrium dexter)
3 segelklaff (valva tricuspidalis)
4 höger kammare - ventriculus dexter
5 lungartärklaff /fick-klaff
6 lungartär, truncus pulmonalis (fortfarande syrefattigt då flödet ska ut till lugnorna och syresättas)
7 lungven, venae pulmonares, ända venen som är syrerik,eftersom den kommer från lungorna
8 vänster förmak, Atrium sinistrum
9 segelklaff, valva bicuspidalis eller valva mitralis, två klaffar
10 vänster kammare, ventriculus sinister, tjockare myokardium runt om
11 Aortaklaff, valva semilunaris
12 stora kroppspulsådern, som strax blir tre ådror, en till huvudet
- Septum - skiljevägg mellan hjärthalvorna
- Artärer
- Vener
- Kapillärer
- Kranskärl (problem om man får propp i kranskärlen att det försörjer en sådan stor del av hjärtat = förödande konsekvenser)
- 3 kranskärl försörjer hela hjärtat (2 koronarartärer/kransartärer från aorta, där vänster sida tidigt delar sig i två = 3 kranskärl.
- Hjärtsäcken/pericardium - vattenfyll dubbelsäck
- Myocardium - hjärtmuskel
- Endocardium - inre epitel-skikt
Helt olika fysiska förutsättningar.
-Segelklaffar (förmak och kamrar)
- Fickklaffar (kamrar och aortor)
- Bindväv sitter fäst på sidorna och gör att klaffen inte kan gå åt andra hållet. Hinnan heter anaulus fibrosus och är även isolerande.
Åderförkalkning eller fett
- En inflammatorisk process
- kärlkramp p g a lågt blodflöde
- plack (tromb/blodpropp)
- emboli, tromber lossnar och fastnar nedströms
Kardia
1. Startas spontant i pacemakerceller i sinusknuten - signaler sprider sig genom hjärtcellerna i förmaket som kontraherar sig. (ca 90-100) Bindvävsplattan mellan förmak och kammare stoppar den elektriska signalen.
2. Fångas upp och sprids som en nervsignal av av-noden i nedre högra förmak
3. Aktionspotentialen (elektrisk signal, Na/K-pump) leds ner i hjärtats spets via hiskabunten och två skänklar
4. Purkinjefibrer sprider signalen uppåt i kammar-muskulaturen
Vilofas för kammaren: Diastole (doktor vilar)
Arbetsfas för kammaren: Systole (syster jobbar)
- styrs via automaticitet (styrs inte via hjärnan)
- Korta celler, 10 ym
- Har öppna bindningar (gap junctions) mellan cellerna där små joner som t ex K och Na flödar, vilket blir en elektrisk signal.
- Vilomembranpotentialen i celler är - 70 mV och potentialen måste över tröskelvärdet på - 40 mV för att starta aktionspotential
Steg 1: läckagekanaler i pacemaker-cellerna gör att tröskelvärdet nås och depolariseringen startar och aktionspotentialen sprids i kroppen.
Steg 2: depolarisering (Na-kanaler som öppnas och släpper i Na-joner i cellerna) ska kunna ske
Steg 3: Ca-joner kanaler öppnas som gör att Ca-joner strömmar in i cellen och aktionspotentialen kvarstår.
Steg 4: Sedan sker repolarisering, där K-kanaler öppnas och K-joner åker ut från cellen
Artärerna har tjockare väggar än vener och de består av av glatta muskelceller och elastisk bindväv. Vid systole kontra diastole kommer artärer i självsvängning och bildar tryckvågor som utgör en påskjutande effekt på blodet.
Reglerar fördelning av blod (vasokonstriktion/vasodillation) i vävnad genom prekapillära sfinktrar som finns i slutet på artäriolerna.
Sfinktrar är ringformade muskler som omger öppningar eller kanaler i kroppen och fungerar som ventiler som kan dra ihop sig eller slappna av för att reglera flödet av vätskor eller andra ämnen. De finns på olika ställen i kroppen
- Förbinder arterioler och venoler med varandra
- Är ett s k utbyteskärl
- Här sker utväxling av vätska, hormoner, aminosyror, näringsämnen, gaser och slaggprodukter
- Står i direkt kontakt med vävnadsvätskan och utbytet sker genom filtration, diffusion och osmos.
- Leder blod från kapillärer till vener
- Trycket är lågt
- Venoler har hög permeabilitet vilket gör att stora ämnen kan passera in och ut
Venerna har klaffar, så att blodet inte rinner tillbaka (trasiga klaffar bildar åderbrock). Återflödet påverkas av:
- Skelettmuskelpumpen som pressar blodet från klaff till klaff
- Venernas diameter
- Respiratoriska pumpen
- Kroppslägesändring
- Blodvolym
- Blodtryck vs. kolloidosmotisk tryck
- Filtration
- Diffusion (gaser)
Lymfsystemet tar hand om överbliven vätska, avfall/skräp mm.
Systemet ligger sammaflätat i kapillärsystemet
Myocardium, eller hjärtmuskeln, är det mellersta lagret av hjärtväggen och består huvudsakligen av hjärtmuskelvävnad (hjärtmuskelceller, eller kardiomyocyter). Det är det lager som ansvarar för hjärtats pumpfunktion.
Huvudkomponenter i myocardium:
1. Kardiomyocyter:
• Specialiserade hjärtmuskelceller som är tvärstrimmiga och har egenskaper som liknar både skelettmuskulatur (snabb kontraktion) och glatt muskulatur (uthållighet och autonom kontroll).
• De är sammankopplade med hjälp av intercalated discs (glansstrimmor), som möjliggör snabb överföring av elektriska impulser mellan cellerna.
2. Bindväv:
• Kollagen och elastiska fibrer ger stöd och struktur åt hjärtmuskeln.
• Bidrar till hjärtats elasticitet och förmåga att återgå till sin ursprungliga form efter varje sammandragning.
3. Blodkärl:
• Kapillärer som förser hjärtmuskeln med syre och näringsämnen.
• Dessa är en del av hjärtats egen blodförsörjning via kranskärlen.
4. Nervfibrer:
• Sympatiska och parasympatiska nervfibrer som reglerar hjärtats frekvens och styrka.
5. Specialiserade celler:
• Pacemakerceller och ledningssystemet (t.ex. Hiskabunten, Purkinjefibrer) ingår också i myocardium och är viktiga för hjärtats elektriska funktion.
Hjärtsäcken kallas för perikardiet. Den är en dubbelväggig säck som omger hjärtat och har en viktig roll i att skydda och stabilisera hjärtat i bröstkorgen.
Perikardiets struktur:
1. Fibros perikardium:
• Det yttre, tjocka och fibrösa lagret.
• Skyddar hjärtat och förankrar det i omgivande strukturer som diafragman och de stora blodkärlen.
2. Seröst perikardium:
• Ett tunnare, inre dubbellager som består av:
• Parietalt lager: Fäster vid insidan av det fibrösa perikardiet.
• Visceralt lager (epikardium): Ligger direkt mot hjärtats yta.
Mellan det parietala och viscerala lagret finns ett hålrum, perikardhålan, som innehåller en liten mängd serös vätska. Denna vätska minskar friktionen mellan lagren när hjärtat slår.