Ljus är en liten del av det elektromagnetiska spektrumet som är synligt för ögat inom våglängderna 380-780nm.
Nanometer
När en atom befinner sig i exiterat tillstånd och sedan återgår till sitt grundtillstånd ger den ifrån sig överskottsenergi. Energin frigörs i form av fotoner, små former av ljusenergi som strömmar ut och rör sig i vågor.
Joule
Fotonerna har olika mycket energi vid olika våglängder.
380-780nm
Elektromagnetiska vågor som hamnar inom 380-780nm i våglägdsfältet tolkar ögat som ljus.
Grönt
Natrium och kvicksilver
Galliumarsenid och indiumfosfid
Över 760 nm
▫️Gammastrålning
▫️Röntgenstrålning
▫️UV-strålning
▫️Synligt ljus
▫️Infraröd strålning (IR)
▫️Mikrovågor
▫️Radiovågor
Det elektromagnetiska spektrumet går från gammastrålning i den ena änden till radiovågor i den andra.
Värme
Infraröd (IR) strålning – Ligger precis bortom det synliga ljusets röda färg och har längre våglängd än synligt ljus. Används till exempel i värmekameror och fjärrkontroller.
▫️Missfärgar/bleker vissa typer av material t.ex plaster, färger och textilier.
▫️Kan skada hud och orsaka cancer samt tidigt åldrande av huden.
▫️Kan skada ögon och orsaka gråstarr
Ljusstrålning är all elektromagnetisk stålning som utsöndras från en ljusskälla (t.ex. led, solen, glödlampan) och ljus är den elektromagnetiska strålningen som hamnar inom 380-780nm som ögat tolkar som ljus.
▫️Ultraviolett (UV) strålning – Ligger precis bortom det synliga ljusets violetta färg och har kortare våglängd än synligt ljus.
▫️Röntgenstrålning – Har ännu kortare våglängder och högre energi än UV-strålning. Används inom medicinsk avbildning.
▫️Gammastrålning – Den mest energirika strålningen med de kortaste våglängderna. Denna strålning genereras vid radioaktivt sönderfall och i kärnreaktioner.
▫️Infraröd (IR) strålning – Ligger precis bortom det synliga ljusets röda färg och har längre våglängd än synligt ljus. Används till exempel i värmekameror och fjärrkontroller.
▫️Mikrovågor – Har ännu längre våglängder än infraröd strålning. Mikrovågor används för matlagning i mikrovågsugnar och för trådlös kommunikation, som Wi-Fi och mobiltelefoni.
▫️Radiovågor – Den mest långvågiga strålningen. Används för radiosändningar, TV-sändningar och annan trådlös kommunikation. Radiovågor kan ha mycket långa våglängder, från några millimeter till flera kilometer.
2,5*10^18 fotoner/sek
Med ytterkolv av kvarts- eller hårdglas som blockerar endel av UV-strålningen.
Kvarts- och hårdglas kan klara höga temperaturer, vilket gör dem idealiska för att användas i starka ljuskällor som halogenlampor och kvicksilverlampor.
Tapparna
Stavarna
L-tappar:
Mest känsliga för långvågigt ljus, vilket motsvarar rött och gult ljus (ungefär 564–580 nm i våglängd).
M-tappar:
Mest känsliga för mellanvågigt ljus, vilket ligger i det gröna spektrumet (ungefär 534–545 nm).
S-tappar:
Mest känsliga för kortvågigt ljus, vilket ligger i det blåa spektrumet (ungefär 420–440 nm).
Tapparnas (L,M,S-tappar) respons på olika våglängder möjliggör färgseende genom att bearbeta och kombinera information från de olika våglängderna av ljus.
Till exempel, när både M- och L-tappar stimuleras samtidigt, tolkar hjärnan detta som gult. Vår hjärna kombinerar sedan signalerna från dessa tappar för att skapa hela spektrumet av färger som vi kan uppfatta.
Stavarna ansvarar för mörkerseendet och är mycket känsliga för låga ljusnivåer.
De gör att vi kan se i svagt ljus och se kontraster, men inte urskilja färger, vilket är varför vi ser i gråtoner i mörker.
Stavarna
Ansvariga för färgseende och detaljer.
Fungerar bäst i dagsljus eller starkt ljus.
Tre typer av tappar: känsliga för rött, grönt och blått ljus.
▫️Ansvariga för mörkerseende i svaga ljusförhållanden.
▫️Ansvariga för perifert seende.
Mycket känsliga för ljus men kan inte urskilja färger.
Nej, för att 1watt strålningsflöde kan motsvara olika mängder synligt ljus beroende på vilken våglängd stålningen sänds ut.
Eftersom ögat är mer känsligt för strålning inom våglängden 500 nm (som ligger i det gröna spektrumet) kommer vi endast kunna uppfatta cirka 32% av den elektromagnetiska strålningen som synligt ljus.
Endast 3-5%
Dess spektrala sammansättning (Ra).
Två ljuskällor kan ha samma färgtemperatur t.ex. 2700K men ändå återge färger olika väl.
En röd yta reflekterar mycket långvågig strålning och lite kortvågig, saknas den långvågiga strålningen återges den röda färgen dåligt.
90-100
Mycket god färgåtergivning
80-90
God färgåtergivning
Ra60-80
Mindre god färgåtergivning
<60
Mycket dålig färgåtergivning
Genom additiv färgblandning
Genom att använda samtliga färger för att skapa vitt ljus är det möjligt att erhålla ett ljus som återger samtliga färger korrekt.
Man kan även skapa vitt ljus med endast två färger, men ljuset kommer inte ha samma förmåga att återge alla färger.
▫️Färgåtergivning, Ra
▫️Färgtemperatur, K
▫️Spektralfördelning
▫️Belysningsnivå/omgivningens nivå
▫️Ljusspridning (ex. smalstrålat/brett)
▫️Ljusriktning (ex. skarp/diffus)
▫️Ytans reflektionsegenskaper
▫️Omgivningens färger (kan "färga av sig")