Arvsmassan i cellkärnan som styr över hur cellen är uppbyggd och hur cellen ska fungera. Varje individ har en unik DNA selvens
Bär arvsanlagen och är i par. Hästen har totalt 64 kromosomer
Innehåller halva kromosomuppsättningen, 32 kromosomer i vardera könscell
Bestämmer färg, temperament, exteriör och prestation
En kopia av DNA som används vid produktionen av aminosyror i ribosomerna
Celler med en enkel uppsättning av kromosomer t.ex. könsceller
En kromosom i varje par nedärvs från mamman respesktive pappan
En funktionell enhet av arvsmassan och motsvarar en bit kromosom. Styr allt som sker i kroppen, bidrar med egenskaper och för över information från föräldrer till föl
En plats på kromosomen för ett visst anlag. På varje locus finns det två gener
Olika versioner av ett DNA sekvens i ett locus och tillsammans styr de över hur egenskaperna uttrycks. Hos varje individ finns det två alleler som styr över en egenskap i ett locus
En genuppsättning i ett visst anlag i ett locus för ett kromosompar. Det som inte syns t.ex. AA eller ee
Det som syns t.ex. färg eller 8.0 för tölt
Två alleler i ett locus som är lika t.ex. AA eller ee
Två alleler i ett locus som är olika t.ex. Aa eller Ee
Cell som bildas när könsceller sammansmälter och blir en befruktad äggcell
Flera enskilda celler i ett eller flera locus som bidrar till en egenskap
Samspel mellan olika loci t.ex. A begränsar E uttryck för svart
Flera gener som bidrar till en egenskap
En förändring i cellen som gör att baser byter plats med varandra. Om en kroppscell byts ut påverkas enbart individen. Om en könscell byts så förs mutationen vidare. Kan bidra till en ärftlig variation
När könsceller splittras bildas kromosomparen och individens speciella genkombinationer. Föräldrer nedärver slumpmässigt urval av sina enskilda gener, men ej sina genkombinaitioner
Styrs av enstaka gener, enkel nedärvning och påverkas inte av miljön. Ex: färg och blodtyp
Styrs av många gener och påverkas av miljön. Egenskaperna har en kontinuerlig varians, medeltal, arvbarhet. Ex: exteriör, gångarter och hoppförmåga
Egenskaper som följer med i nedärvningen. Den ena egenskaper bidar till en genetisk förändring än den andra egenskapen. Egenskaper kan följas åt i nedärvningen som gör att båda egenskaperna bidrar till en genetisk förändring.
är +1 eller -1. Måste betraktas vid avelsarbete
Samma gen påverkar båda egenskaperna
Gen som påverkar egenskap 1 nedärvs tillsammans med gen 2 som påverkar egenskap 2
Andelen gener som är identiska genom arv hos två individer. 0,5 i släktskap
Parning mellan besläktade individer. Inaveln bryts när man parar två obesläktade individer
Stor chans för både negativa och positiva egenskaper, kan leda till skador & sjukdomar, minskar fruktsamhet; prestation; tillväxt och den genetiska variationen
Anger sannolikheten för identiska anlag ska komma i dubbel uppsättning hos en individ. Två föräldrar med en hög inavelsgrad får en avkomma med 0 i inavelsgrad. Två föräldrar med inavelsgrad 0 får en avkomma med en hög inavelsgrad
Inavel med strategi
Hur mycket av föräldrarnas fenotypiska egenskaper som förs vidare till avkomman
Tillväxt, temperament och benställning. "Avla med ögat"
Exteriör, resultat på en dressyrtävling, hopptävling & travlopp, unghästprov. Beror på stor miljöpåverkan, behöver verktyg för att hitta lämpliga hästar.
Ger en indikation på vad man kan förvänta sig att hästarna kommer att nedärva
Härstamning, individbedömning, avkommebedömning och en kombination av alla delar
En uppskattning av hästens nedärvningsförmåga och ger en säkrare bedömning. Förutser vilka egenskaper avkomman får
Data, variation mellan hästar, mätegenskaper och ett tydligt avelsmål
Jämför hästar mellan olika tidsperioder. Korrigerar efter miljöfaktorer ex. kön, ålder och bedömningsplats
Egenskapernas arvbarhet, typ & mängd av information och avelsvärderingsmetod.
Noggrannare mätningar, upprepade mätningar och besläktade individer
Enklare avelsvärden
Genomsnitt av föräldrarnas avelsvärde
Arvbarhet *(eget resultat-aktuell miljöklass medelvärde)
Noggrann registering av härstamningar, låg reproduktionsförmåga, långa generationsintervall. Gamla och unga avelsdjur jämförs med varandra. Egenskaper registeras för båda könen, känslomässiga band, ingen besättningsstruktur eller avelsföretag
Allt som gör att djuren lider ex. hög risk för dödsfödsel, defekter, egenskaper som riskerar lidande. Avelsorganisatorer måste godkännas av jordbruksverket
Populationsstorlek, fruksamhet, betäckningsmetod, öppen eller sluten stambok, generationsintervall och avelsmål
Andra raser får blandas in i en ras, förutsatt att de har liknade avelsmål
Inga andra raser får komma in i rasen. Har ofta högre inavelsgrad än andra raser t.ex. Russ och Islandshäst
Tiden mellan att en avkomma föds tills av den avkomman får en avkomma. Kortare generationsintervall gynnar aveln