Medeltiden
Vad va korstågen?
sommaren 1095 manade påven de kristna till ett heligt krig för att återta palestina från islam. (kung balduin var en av ledarns för de första korståget. På såvid ville han markera kyrkans ledande roll. Men det var också ett sätt att handskas med de plundringar och väpnade fejder som fortfarande gjorde livet osäkert i europa. Genom att mana till korståg mot islam kunde påven vända stormännens aggresivitet utåt och på så sätt bidra till fredligare förhållanden i europa. Den kristna herren tog vägen genom konstantninopel och kämpade under hårda strider ner mot jerusalem, som intogs efter lång belägring. Alla män, kvinnor och barn i den erövrade staden blev skoningslöst ihjälslagna.
Det första korståget följdes av flera. I stor utsträckning finansierades de av norditalienska städer, främst venedig, för när östra medelhavskusten hamnade under kristet styre blev det lättare att få kontroll över handelslederna från indien och kina.
Korstågen fick betydelse på det kulturella planet genom fredliga kontakter över religonsgränserna. både i konstantinopel och i arabländerna fanns en mera utvecklad och förfinad civilisation, tidens främsta vetenskapsmän och filosofer var också araber. På så sätt förmedlades mycket av den lärdom som sedan fördes vidare på de nya universiteten som uppstod i europa vid denna tid.
korstågen till palestins gav ett uttryck för västeuropas kraftutveckling under högmedeltiden. samtidigt pressades muslimerna också steg för steg tillbaka genom spanien, samt på sicilien. Vid östra medelhavskusten förlorade korsfararna sin makr. Den sllra sista staden blev de sv med 1291, ungefär samtidigt som högmedeltidens blomstring närmade sig sitt slut i europa.
under 400talet splittrades kristendomen, på vilket sätt?
Under 400talet splittrades kristendomen i den grekisk-ortodoxa kyrkan med centrum i konstantinopel och den romersk-katolska kyrkan med påven i rom som ledare. Under följande århundraden spred sig kristendomen över nästan hela europa. Kyrkan i västeuropa under medeltiden blev allt rikare.
Med hänvisning till bibeln drev man igenom att alla bönder skulle betala en tiondel av sin produktion till kyrkan. själv var kyrkan, likt som adeln, befriad från skatt.
de gemensamma språket var latin vilket naturligtvis stängde ute de allra flesta. samtidigt skapade latinet en kulturmiljö som knöt samman de medt avlägsna delarna av kontinenten. inom kyrkan överlevde också skriftspråket under den oroliga folkvandringstiden och kunde sedan återsprida sig till andra grupper.
inom katolska kyrkan spelade klosterväsendet en nyckelroll.
Förklara deodalsamhället innebar
Stora delar av kontinenten var fortfarande vildmark. som ljuda gläntor öppnade sig åkrar och ängar i den stora skogen. städerba var få och handel förekom bara i begränsad utsträckning. Den dominerande näringen var jordbruket. människorna försörjde sig som bönder och måste själva producera nästan allt de behövde, bröd, kött, kläder och verktyg. man säger att de levde i en naturhushållning. Med jämna mellanrum drabbades bönderna av missväxt eller sjukdomar som skördarde många offer bland befolkningen. Här utgjorde bönderna, adelsmännen och kyrkan tre grundpelare.
Marcopolo reste till kina, beskriv vad han gjorde där
år 1271 gav sig venetianaren Marco Polo ut på en 4 år resa till kina. Där blev han kvar vid kejsaren kublai khans hov i 20 år. Hans reseskildring är vår första detaljerade beskrivning av förhållanderna i kina, och den gjorde starkt intryck på de europeiska läsarna. Han berättade om städer med hundratusentals invånare, praktfulla palats och en förfinad hovkultur. Marknadsplatserna dignade av varor. Man använde sedlar istället för mynt. Marco polo var bara 17 år när han gav sig av till kina. resan skedde i sälskap med fadern och farbrodern, som var köpmän och besökt kina 10 år tidigare. Saken var den att europeerna var utstängda från den lönsamma handeln längs sidenvägen - systemet av karavanvägar genom mellanöstern och centralasien. De mesta av vinsterna la arabiska och persiska köpmän beslag på. Marco Polos far ville runda dessa mellanhänder och etablera direkta förbindelser med Kina.
Resan är på så sätt en del av en större historia om hur Europa under medeltiden befann sig i utkanten av världsekonomin. I europa väckte hans sagolika skildring av kina tvivel. De bekräftades snart av andra handelsmän och av katolska missionärer. På så vis fick europa inblickar i kinas civilisation, med uppfinningar som krutet, kompassen, pappret, porslinet och boktryckarkonsten. Jordbruket var mer produktivt, vilket var yttersta källan till storstädernas myllrande folkliv och prakten i deras palats.
Marco Polos reds var ett av de första tillfällerna europa och kina kom i direktkontakt. Mötet illustrerar Kinas överläge vid denna tidpunkt, men också hur europa var under framryckning.
vad är naturahushållning?
När människorna försörjde sig som bönder och själva behövde producera nästan allt de behövde, bröd, kött, kläder och verktyg. Den dominerande näringen var jordbruket
Vad heter de olika tiderna i medeltiden?
Äldre medeltid ~ 600-700talet
Feodalsamhället ~ runt 1000talet
högmedeltiden ~ 1000-1300talet
Senmedeltiden ~ 1300-1500talet
Svensk medeltid ~ 1200 talet (börjadd sent pga vikingarna)
Vilken religon sprids 600-700talet?
Eftersom de arabiska folket spred sin makt spreds också deras religon, Islam över ett enormt landområde.
Varför folkökning 1000-1300 i europa?
Delvis berodde detta på att klimatet hade blivit varmare än under århundradetna efter romarrikets fall. Människorna blev också lite tryggare genom kyrkans "gudsfred" och feodalismen. Men framförallt var det de stora framstegen inom jordbruket som låg bakom folkökningen.
Beskriv hur digerdöden kom till europa och vad det leder till?
Det börjar i staden Kaffa på krim, en av ändpunkterna på sidenvägen från kina. År 1345 anlände ett tartariskt krigsföljde österifrån och började belägra staden. Men snart visade de sig att tartarerna drabbats av en svår farsot och tvingades avbryta belägringen. Innan de gav sig iväg slungade de med hjälp av sina kastmaskiner de döda liken in över stadsmuren. En tid senare anlände 12 skepp från Kaffa till Italien. De flesta som följde med var sjuka, de hadd bölder i armhålorna, svarta fläckar på kroppen, andnöd och blodiga kräkningar i lungorna. När digerdöden på detta sätt fårt fäste spred den sig som en löpeld upp genom europa. Dödligheten var enorm, de flesta avled inom 4 dagar efter insjuknandet. I städerna kastadd man ner döda kroppar i djupa gropar. Ofta drabbades människorna av blind skräck inför digerdöden. De flesta såg digerdöden som guds straff mot mänsklighetens syndfullhet. Judarna blev även anklagade för att ha skapat pesten.
Digerdöden skapade en folkminskning, vad har de för följder.
på den europeiska landsbygden fanns det folktomma byar, förfallna gårdar, igenväxande åkrar och ängar. För de som överlevde kunde digerdöden innebära bättre villkor. Bristen på arbetskraft gjorde att bönderna kom i ett bättre läge gentemot godsägarna. När dessa ville behålla arrenden och skyldigheter på samma höga nivå som tidigare gjorde bönderna uppror. De kritiserade också orättvisor i samhället. Nästan överallt slog herrarna ner upproren och tog en blodig hämnd. Ändå gick så småning om en del av böndernas krav igenom.
Folkminskningen gjorde också att det fanns gott om jord att ta i bruk. När inte alla mark behövdes för att odla spannmål fick boskapsskötseln ett uppsving. Både i städer och på landsbygden tycks människorna ha blivit mer välnärda med ett större inslag av kött i den mat som tidigare helt dominerats av vegetabilier.
Beskriv kalmarunionen kortfattat
i slutet av 1300talet förenades de nordiska länderna i en union. Bakrundrn låg dels i de inhemska svensks maktstriderna, dels i sälskapsbanden mellan de nordiska kungshusen.
Förklara vad som påverkade vikingarnars framgångar
Vikingarnas framgångar grundade sig främst på deras sjöfartskonst. Deras långskepp var snabba och hade stor lastförmåga.
Ibn Fadlan vittnesmål
Vid den ryska floden Volga gav ett vittnes mål om vikingarna. De kallades "rus" och bjöd ut pälsverk, slavar och vapen på marknadsplatserna längs de ryska floderna. Ibn fadrian förfärad av deras bristande hygien då de alla varje morgon tvättar och snyter sig i samma tvättfat. Men "de bär utsökta kläder, därför att de med stor ihärdighet går in för handel" Säger han.
Kvinnornas ställning under medeltiden med hjälp av texterna "var finns kvinnorna" och "arboga stads dombok"
Under medeltiden var kvinnors ställning starkt präglad av könsmaktsordningen, där män dominerade offentlighetens sfär medan kvinnor främst var hänvisade till hushållens sfär, med ansvar för hem och familj. Kvinnor hade begränsad tillgång till utbildning, arbete, ägande och politiskt inflytande.
Birgitta är ett exempel på hur kvinnor kunde utmana denna ordning. Genom sina religiösa uppenbarelser fick hon tillgång till offentlighetens sfär och kunde påverka både kyrkliga och politiska beslut. Hon legitimerade sin makt genom religiös auktoritet och överskred därmed traditionella könsroller utan att bryta helt mot samhällets normer. Hennes exempel visar vikten av ett genusperspektiv för att förstå historien mer nyanserat.