Ovido
Idioma
  • Inglês
  • Espanhol
  • Francês
  • Português
  • Alemão
  • Italiano
  • Holandês
  • Sueco
Texto
  • Maiúsculas

Usuário

  • Entrar
  • Criar conta
  • Atualizar para Premium
Ovido
  • Início
  • Entrar
  • Criar conta

Biokemi 6.2 Fetter

1. Vad använder kroppen fetter till?

1. Energi: Lagrar energi för framtida behov.

2. Skydd: Isolerar kroppen och skyddar organen mot stötar.


3. Byggmaterial: Viktigt för att bygga cellmembran och stödja hjärnans funktion.

2. Vilka typer av fett finns det?

Typer av fett:

1. Omättat fett (bra fett): Finns i nötter, avokado och olivolja. Hjälper till att hålla hjärtat friskt. 🥑


2. Mättat fett: Finns i smör och feta köttprodukter. Bör ätas i mindre mängd. 🍖


3. Transfett (dåligt fett): Finns i processad mat, som chips och kakor. Ökar risken för hjärtproblem.

3. Hur är fetter uppbyggda?

Fetter, eller lipider, har en ganska elegant struktur och är uppbyggda av två huvuddeler som jobbar tillsammans.

Glycerolmolekyl (ryggraden):


1. Glycerol är en liten molekyl med tre "hängande krokar" där fettsyror kan fästa.


2. Tre fettsyror:


Fettsyror är långa kedjor av kol- och väteatomer med en syremolekyl i ena änden. Det är här fettet bär energin som kroppen kan använda!


Mättade fettsyror: Inga dubbelbindningar mellan kolatomerna (typ hårda fetter som smör)

.

Omättade fettsyror: Har en eller flera dubbelbindningar (typ flytande fetter som oljor).


3. Esterbindningar:


Fettsyrorna och glycerolen kopplas ihop av bindningar som kallas esterbindningar, vilket bildar en molekyl som kallas en triglycerid – den vanligaste formen av fett i kroppen och maten vi äter.

4. Hur ser fettmolekylen ut?

En fettmolekyl ser ungefär ut som en "hängmatta" där glycerolen är ramen och fettsyrorna hänger ner, redo att lagra energi. 🔗🌿

5. Beskriv med kemiska formler hur fettmolekyler är uppbyggda!

Fett, eller mer specifikt en triglycerid, har ingen exakt kemisk formel som alltid är densamma eftersom fettsyrorna kan vara olika långa och ha olika antal dubbelbindningar.

Men den generella strukturen är:



1. Glycerol:

C3H8O3


2. Tre fettsyror: Dessa är långa kolvätekedjor, med en syra-grupp (−COOH) i ena änden.


Fettsyrornas längd och struktur varierar, men formeln ser generellt ut som:


Cn H2n+1COOH

​

där n är antalet kolatomer i kedjan.

6. Ge den kemiska formeln för triglycerid med tre identiska fettsyror, t ex stearinsyra, som har 18 kolatomer!

Exempel på triglyceridformel:

Om vi tar en triglycerid med tre identiska fettsyror (t.ex. stearinsyra, som har 18 kolatomer) kan formeln bli:

C57 H 104 O6


Variationen av fettsyror gör att fettmolekylens exakta formel kan skilja sig åt beroende på typen av fett.

​

.

7. Vad menas med att fetter är en sorts estrar?

Fetter är estrar, och det handlar om hur molekylerna är uppbyggda och bundna. Här är vad det betyder:

*Vad är en ester?


En ester är en kemisk förening som bildas när en syra reagerar med en alkohol och avger en vattenmolekyl (H2O).


Fetter faller under denna definition eftersom de bildas när fettsyror (karboxylsyror) reagerar med glycerol (en alkohol).



*Hur bildas fett?


1. Fettsyran + glycerol = fett:


Eftersom glycerolmolekylen har tre alkoholgrupper kan den koppla på tre syramolekyler på varje glycerolmolekyl.


Tre fettsyror kopplas till en glycerolmolekyl genom en reaktion som kallas kondensationsreaktion.


Varje gång en fettsyra fäster vid glycerol avges en vattenmolekyl, och resultatet är en triglycerid, alltså vårt fett!



2. Esterbindningar:


Bindningen mellan fettsyran och glycerolen kallas en esterbindning. Det är den som håller ihop fettmolekylen. 🔗

8. Hur kommer det sig att fetter kan vara fasta eller flytande?

Det handlar om fettsyrornas struktur och hur deras molekyler är arrangerade. Fetters konsistens – fast eller flytande – beror på graden av mättnad i fettsyrorna. Här är förklaringen:

1. Mättade fetter – fasta:


Fettsyrorna har inga dubbelbindningar mellan kolatomerna, vilket gör dem raka och "paketerade" tätt.


Den täta packningen gör att de kan bilda fasta ämnen vid rumstemperatur, som smör och kokosfett. 🧈❄️



2. Omättade fetter – flytande:


Fettsyrorna innehåller en eller flera dubbelbindningar, vilket skapar böjningar (eller knixar) i kedjan.


Dessa böjningar gör att molekylerna inte kan packas lika tätt, vilket leder till att de är flytande vid rumstemperatur – som olivolja och rapsolja. 🛢️✨


3. Skillnaden i temperaturkänslighet:


Ju fler dubbelbindningar (som hos fleromättade fetter), desto svårare blir det för molekylerna att bli fasta, även vid kall temperatur.

9. Vad är det för skillnad mellan växtfetter och djurfetter?

Skillnaden mellan växtfetter och djurfetter ligger

1) dels i deras ursprung och

2) dels i deras fettsyresammansättning, vilket påverkar deras konsistens och

3)hur de påverkar kroppen.


Växtfetter:


Rika på omättade fettsyror (enkel- och fleromättat fett).

Oftast flytande vid rumstemperatur (som olivolja och rapsolja).


Exempel: Omega-3 och Omega-6 är nyttiga fettsyror från växter.


Djurfetter:


Har mer mättade fettsyror, vilket gör dem fasta vid rumstemperatur (som smör och ister).


Exempel: Baconfett och grädde innehåller mest mättat fett.


3. Hälsoperspektiv:


Växtfetter:

Anses oftast hälsosammare eftersom omättade fetter har visat sig vara bra för hjärt-kärlhälsan. 🏃‍♀️💓


Djurfetter:

För mycket mättat fett kan bidra till högt kolesterol och hjärtproblem om det överkonsumeras.

10. Vad menas med enkelomättade och fleromättade fetter?

Enkelomättade och fleromättade fetter är båda typer av omättade fetter, men skillnaden ligger i antalet dubbelbindningar i deras fettsyrakedjor.

Här kommer en enkel förklaring:


*Enkelomättade fetter:


Har en enda dubbelbindning i sin fettsyrakedja.

Den där dubbelbindningen gör att kedjan får en liten "böj", så fettsyrorna inte packar sig lika tätt.


Finns i livsmedel som olivolja, avokado och nötter. 🥑🌰


Bra för hjärtat! De hjälper till att sänka det "onda" kolesterolet (LDL) och öka det "goda" kolesterolet (HDL). 🩺


* Fleromättade fetter:


Har två eller fler dubbelbindningar i sin fettsyrakedja vilket gör dem ännu mer böjda.


Är flytande i rumstemperatur och finns i fet fisk (typ lax), valnötter, linfrö och solrosolja. 🐟🌻


De inkluderar viktiga fettsyror som Omega-3 och Omega-6, som kroppen inte kan tillverka själv men är nödvändiga för hälsan.

11. Varför är enkel- och fleromättade fetter viktiga?

Både enkel- och fleromättade fetter är hälsosammare val än mättade eller transfetter.

De minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och hjälper kroppen att fungera som den ska! 🌟

12. Varför finns det fett i växtfröer?

Åh, nu snackar vi växternas smarta överlevnadstrick! 💡

Fett i växtfröer fungerar som energireserv för att hjälpa fröet att gro och växa till en planta. Här kommer förklaringen:



1. Energireserv:


Fett är väldigt energirikt. Energin behövs när fröet börjar gro och inte kan fotosyntetisera ännu. 🌱✨


2. Lagring på liten yta:


Fettmolekyler är kompakta och tar upp mindre plats jämfört med andra energikällor som stärkelse. Perfekt för små frön! 🥜


3. Vattenbesparing:


Fett innehåller inga vattenmolekyler, till skillnad från kolhydrater. Detta gör fettet idealiskt för frön i torra miljöer eftersom det inte drar till sig fukt.


När fröet börjar växa bryts fettet ner och används som bränsle för att gro.


Exempel på frön med mycket fett:


Solrosfrön 🌻

Linfrön 🌾

Nötter (som är frön, egentligen!) 🥜

13. Vad menas med härdat fett?

Härdat fett är fett som har genomgått en kemisk process som kallas härdning för att ändra dess konsistens och hållbarhet.

Här är förklaringen:


Processen: Man tillför väte (H2) till omättade fetter (t.ex. växtoljor) i närvaro av en katalysator.


Detta bryter upp dubbelbindningarna i fettsyrorna och omvandlar dem till enkelbindningar.


Resultatet? Fettet blir mättat och tar fast form (perfekt för margarin och bakprodukter).

14. Varför härdar man fett?

1) Förlängd hållbarhet: Härdat fett oxiderar långsammare, vilket gör att produkter håller längre.

2) Fast konsistens: Gör flytande oljor fasta för användning i t.ex. kakor och kex. 🧈✨


3) Ekonomiskt: Växtoljor som härdas är billigare än djurfetter som smör.

15. Vad är problemet med härdat fett?

Problemet med härdat fett:

Vid delvis härdning bildas transfetter, som har visat sig vara skadliga.😱).De ökar risken för stopp i blodkärlen och hjärtinfarkt.


Därför är många livsmedel idag gjorda utan delvis härdat fett!

16. Vad är transfetter och hur bildas de?

Transfetter är en typ av fett som bildas under vissa kemiska processer och kan vara rejält dåliga för hälsan.

De bildas när man härdar omättat fett så att det blir bara delvis mättat.


Detta gör att fettmolekylerna blir raka trots att de är omättade.


Raka molekyler beter sig mer som mättade fetter, vilket är varför transfett är fast även om det är gjort från omättad olja. 🤔 Fettsyrorna får alltså en annorlunda form. Det gör att fettet fungerar på fel sätt i kroppen.

17. Vad är transfetter och cisfetter?
Hur skiljer sig strukturerna åt för dessa?

Cisfetter:

Detta är den vanliga formen av omättade fetter.


Fettsyrorna har en dubbelbindning där väteatomerna sitter på samma sida av molekylen. "Cis" betyder "på samma sida".


Strukturen gör fettsyran böjd eller "knäckt".


Exempel: Olivolja, rapsolja och nötter. 🌰


Transfetter:


Dessa är omättade fetter med en "trans"-struktur.


Vid dubbelbindningen sitter väteatomerna istället på motsatta sidor av molekylen. "Trans" betyder "på andra sidan".


Detta gör fettsyran rak, så den beter sig mer som ett mättat fett.


Exempel: Finns ofta i delvis härdade fetter som kakor och friterade snacks. 🍟

18. Hur tillverkas a) matolja b) smör c) margarin?

Matolja:

Råvara: Vanligtvis från växtfröer (t.ex. solros, raps) eller frukt (som oliver). 🌻

Pressning: Fröer eller frukter krossas och pressas för att extrahera oljan.


Smör:


Råvara: Tillverkas av grädde, som är fettdelen från komjölk 🐄.


Kärning: Grädden vispas eller kärnas (typ "skakas") tills fettet klumpar ihop sig som smörkulor. Vätskan som blir kvar är kärnmjölk, som separeras.


Bearbetning: Smöret kan saltas eller formas beroende på önskemål. Sen är det klart att äta! 🧈


c) Margarin:


Råvara: En blandning av växtoljor (t.ex. solrosolja) och vatten. 🌻+💧


Processer: Hydrogenering (ibland): Gör om vissa omättade fetter till mättade för att få rätt konsistens (fast).


Emulgering: Vatten och olja blandas genom att tillsätta emulgeringsmedel (t.ex. lecitin).


Smaksättning: Smörarom och ibland tillsatt salt eller färg (t.ex. karoten för gul färg).

19. På vilket sätt kan fetter vara skadliga?

Fetter är viktiga för kroppen, men fel typer eller för mycket kan vara skadligt. Här är hur fetter kan bli problematiska:


1. Mättade fetter:

Problem:

De kan öka det "onda" kolesterolet (LDL) i blodet.

Höga nivåer av LDL kan leda till att fetter lagras i blodkärlen, vilket ökar risken för åderförkalkning, hjärtsjukdomar och stroke. 💔

Finns i: Smör, bacon, ost och fettrikt kött. 🧈


2. Transfetter:

Problem:

Transfetter är värst! De höjer det "onda" kolesterolet och sänker det "goda" (HDL).

De kopplas till hjärt-kärlsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar och till och med ökad risk för fetma och diabetes. 🚨

Finns i: Processade livsmedel som kakor, kex, friterad mat och vissa margariner. 🍟


3. För mycket fett generellt:

Övervikt och fetma:

Fett innehåller mycket energi, så om man äter för mycket lagras det som kroppsfett och kan leda till viktökning.


Risk för sjukdomar: Övervikt kan öka risken för typ 2-diabetes, hjärtproblem och ledproblem. ⚖️


4. Omega-6-obalans:

Problem:

Även nyttiga fetter som Omega-6 kan bli skadliga i stora mängder om de inte balanseras med Omega-3. En obalans kan öka inflammation i kroppen.


Finns i: Solrosolja, majsolja och processad mat. 🌻

20. Hur kan fetter orsaka hjärtinfarkt?

En del fetter ökar risken för stopp i blodkärlen, så att blodet inte kommer fram.

Om det händer i ett blodkärl som ger blod till hjärtats väggar, så får man en hjärtinfarkt. Det betyder att en del av hjärtat dör.

20. Vad är Omega 3-fetter?

Omega-3-fetter är en typ av fleromättade fetter som är superviktiga för din kropp och hälsa, eftersom kroppen inte kan tillverka dem själv – du måste få i dig dem genom maten!

Vad är Omega-3-fetter?

Omega-3 är en grupp av essentiella fettsyror, vilket betyder att de är livsnödvändiga.


De har en dubbelbindning på den tredje kolatomen från slutet i fettsyrakedjan – därav namnet Omega-3. 🧪

21. Varför är Omega 3 - fetter viktiga och i vilken mat finns de?

Det är bevisat att vi behöver dem för att växa normalt och hålla oss friska. En del tror att de skyddar oss mot bl a hjärtsjukdomar och farliga blodproppar, men det är inte bevisat.

De finns i:


Fet fisk (lax, makrill, sill). 🎣

Växtkällor (linfrön, chiafrön, valnötter). 🌰

Berikade livsmedel (ägg och mjölk). 🥚

22. Vad är lipider?

Lipider är en stor grupp av fettliknande ämnen som fyller olika viktiga funktioner i kroppen.

De är alltså inte fetter, men som har molekyler som nästan är helt opolära. Det är dessa som gör att de får fettliknande egenskaper.


Opolär (elektroner är jämnt fördelade) betyder att de inte löser sig i vatten, men de löser sig i fetter. De kan alltså inkludera fetter och andra ämnen som bygger celler och lagrar energi. 🧪✨

23. Vilka typer av lipider finns det?

1. Triglycerider (fetter och oljor):

Din klassiska typ av fett – en kombination av glycerol och tre fettsyror.

Används för att lagra energi i kroppen.


2. Fosfolipider:


Bygger upp cellmembranet som omger alla kroppens celler. 🧫

Har en "huvud" som gillar vatten och "svansar" som inte gör det, vilket gör dem perfekta för att skapa membran.


3. Steroider:


Inkluderar ämnen som kolesterol och hormoner (t.ex. östrogen och testosteron). 🧠


Kolesterol är viktigt för cellmembranen och behövs för att kroppen ska tillverka vissa hormoner.

24. Beskriv fosfolipider! HUr är de uppbyggda?

De är nyckeln till hur celler fungerar eftersom de bygger upp cellmembranen.

Vad är fosfolipider?


Fosfolipider är en typ av lipid som fungerar som byggstenar i cellmembran. Deras smarta struktur gör dem perfekta för att skapa en barriär som skyddar och avgränsar cellen.


Hur är fosfolipider uppbyggda?


De har en amfipatisk struktur, vilket betyder att ena delen gillar vatten och den andra inte. Här är deras delar:


Huvud (vattenälskande – hydrofilt):


1. Består av en fosfatgrupp som har en negativ laddning. Dessa är alltså polära. De är vända mot varandra, dels mot cellens utsida, där det finns vatten, dels mot cellens insida, där det också finns vatten.


2. Svansar (vattenhatande – hydrofoba):


Två fettsyror som är långa kedjor av kol och väte. Dessa är opolära.


En svans är oftast rak (mättad fettsyra), medan den andra böjer sig (omättad fettsyra).



Koppling till funktionen:


Fosfolipider bildar cellmembranet genom att deras huvuden pekar utåt (mot vattnet) och svansarna pekar inåt (borta från vattnet).


Detta skapar ett dubbelskikt som är både flexibelt och skyddande.


Varför är fosfolipider viktiga?

Bygger cellmembranet: De bildar en barriär som skyddar cellens inre. 🏰


Transporterar ämnen: Hjälper till att styra vad som får komma in och ut ur cellen.


Signalering: Fosfolipider kan delta i kemiska signaler som styr processer i kroppen.

Quiz
tyska v19
Vok 19
English Voc p.22-224
Phil Geo
NRI Quiz 6
verkäufer
Deuxième courant: le roman du terroir (1846-1945)
bio
Englischü
kunst
samhällskunskaphej
atos ilocutorios
Vokabeln
aspetyal
valor modal
processos irregulares
Geldinstitute
Backup & IT Grundlagen - copy
physique chimie chap 9 10 11
Cipari
prüfung
zahlen
physik 2
physik
Unit 3
einstellungstesttest
Backup & IT Grundlagen
Audiologie
wr 2 thema
biologiereiz
bio
vocab für themen
stylistic devices
wr 1 thema
wr sa
bio cellen
Useful words (unit 3)
NP4 - copy
Englisch
Vocabulary revision (unit 2)
Chemie
Exercises 1-3 (unit 2)
Useful words (unit 2)
Ögonlock, tårkörtelsystem mm (Bertil Sterner)
Reading skills (unit 2)
Bertils frågorÖgonlock, Tårkörtelsystemet,
Rmass 3rd
Glossary (unit 2)
Vocabulary revision (unit 1)
Communicable Disease - Monoclonal Antibodies
Useful words (unit 1)
Méthodologie 3
Glossary 1 (unit 1)
Rmass 2nd
Communicable Disease - Drug Development
rmass 1st
Communicable Disease - Antibiotics and Painkillers
jhejlek
Méthodologie
Diritto Privato
prüfung Lea
Kap 6 Biokemi 6.1
Sociales 1
Finanzamt
ECONOMYss
GuS
L3 S2 : Histoire du droit social : Partie 2 : Chap 2 : Les relations co (8)
L3 S2 : Histoire du droit social : Partie 3 : Chap 1 : Les syndicats pros (7)
Communicatie
religon
geo
Computer Science1.5
tema 5, vocabulario
prüfungkeine
Betower
Isa-standarder
physics 30 waves
Les vêtementsunité 9 livre "Pas à pas1"
prüfungprüfungsvorbereitung
1 LF