970G40
Trappans första steg
på trapppans första steg finner vi pragmatiska förmågor - som också brukar kallas för språkets funktion. med funktion menas användning, alltså hur vi använder och vad vi gör med språk och kommunikation för att nå fram till andra. inom detta trappsteg utvecklar barnet grundläggande kommunikationsförmågor såsom ögonkontakt, härmningsförmåga, turtaggningsförmåga samt förmåga att samspela och kommunicera. I pragmatiken ingår också bland annat förmågan att läsa av andra människors signaler och förstå att andra människor tänker, känner annat och har andra perspektiv.
Barn med pragmatiska svårigheter
för barn med pragmatiska svårigheter kan det bland annat vara svårt att samspela och kommunicera med muntlig (verbal) kommunikation därav kan stödtecken TAKK hjälpa många barn med pragmatiska svårigheter att bland annat förstå andras behov och förväntningar. Det kan för dessa barn vara lättare att ta in information genom att titta, än genom att lyssna.
- Barn med pragmatiska svårigheter lever i en svårnavigerad tillvaro, då dessa barn kan ha svårt med de funktionella delarna av kommunikationen som ger dem stora konsekvenser i det sociala samspelet. Pragmatiska svårigheter kan upptåckas i samtal med barnet, ibland har barner svårt att hålla en röd tråd eller att samtalsämnet byts ut utan förvarning.
Rangordna Trappan i rätt steg
på trappans första steg finner vi pragamtiska förmågor (som brukar kallas språkets funktion)
På trappans andra steg kallas semantik eller (vardagligen uttryckt behydelser, mening och språkets innehåll)
På trappans tredje steg finner vi språkets form, vilket innebär grammatik och fonologi. (är ett regelsystem som styr hur vi bildar ord och meningar)
På trappans fjärde steg finns språklig medvetenhet, handlar om att uppmärksamma språket som språk inte bara att använda det. barnet börjar säga t.ex varför heter det såhär, så där heter det inte.
På trappans femte steg finner vi läsning och skrivning
Vad är grammatik?
Grammatik = Regelsystem som styr hur vi bildar ord och mening
vad är ett ord
Ord = Namn på en samling ljud eller tecken som står i stället för något
Ord används i kommunikation mellan människor
Vad är en mening?
Mening = en samling ord, som hjälper dig att få över en idé eller tanke till en annan person -> få fram ett budskap
Vad är satslära?
kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda begriplig kommunikation
vad är en satsdel?
en satsdel är ett eller flera ord som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats. denna enhet beskriver något.
Exmepel på satsdelar: subjekt, predikat, direkt objekt
en sats består av flera olika satadelar som tillsammans bildar förståelig kommunikation
Läran om ordböjning/ordbildning kallas?
Morfologi
Trappans andra steg
Trappans andra trappsteg kallas semantik, eller vardagligare uttryckt innehållsdelen av språket, det vill säga det viktiga ordförrådet och språkförståelsen. Alltså ord och begrepp. Det är viktigt att komma ihåg att ord både kan förstås och uttryckas. Det är dels en impressiv och dels en expressiv del. Det kan även vara svårt att upptäcka semantiska svårigheter.
semantiska svårigheter
Att barnet har svårigheter på den semantiska delen kan innebära stora konsekvenser för barnet, såsom att barnet har svårt att förstå vad andra säger och att kunna förmedla sig. Om barnet har problem med språkets semantiska del kan det visa sig genom i form av olika svårigheter med att uttrycka sig. Språket kan låta kortfattat, ordfattigt med mera. Som sagt kan det vara svårt att upptäcka semantiska svårigheter men de är mycket viktigt som pedagog att anstränga sig för att göra det, eftersom semantiken är så nära kopplad till inlärningen och kunskapsutvecklingen.
benämna allt hela tiden
- vara ordsamlare tillsammans
- regeln om tre
- högläsning ger ordförråd och läskondis
- träna språkförståelse med gåtor, utmaningar och ledtrådar.
Trappans tredje steg
På trappans tredje steg finner vi språkets form, vilket innebär grammatik (hur ord sätts samman, kombineras och böjs) och fonologi (språkljud som också kallas (fonem) och uttal, hur orden låter när vi talar). Detta trappsteg handlar om HUR det låter och hur vi formar språket när vi kommunicerar. När det gäller att upptäcka om barnet har grammatiska eller fonologiska svårigheter så är det lättare att höra samt upptäcka när barnet har svårigheter.
Fonologi - hur fungerar det?
Barn lär sig språkljud olika snabbt, men de flesta har lärt sig alla språkljuden vid 4 års ålder. Genom att leka med språkljud och fokusera på dem i pedagogiska aktiviteter kan barnets fonologiska medvetenhet utvecklas, vilket underlättar läs- och skrivinlärningen. Till exempel genom att härma ljud som ni hör i omgivningen, sjunga och tralla med språkljud och stavelser, jämför och medvetandegöra om till exempel var i munnen de olika språkljuden känns, barnen bli medvetna om språkljuden och hur de produceras. Vad gäller språkljuden så tränar sig barn i att göra olika språkljud under hela jollerperioden.
fonologiska svårigheter?
För de barn som har svårt att göra sig förstådda är det en god ide att undersöka vilka språkljud som brister, till exempel genom att skriva ned barnets tal precis som det låter och hur du uppfattat det för att sedan kunna analysera det. Om Praxisalfabetet används på ett bra sätt är det en bra metod för att få en mycket tidigt plan att arbete förebyggande mot fonologiska problem samt läs- och skrivsvårigheter.
Grammatik- vad handlar det om?
Handlar om reglerna för hur ord sätts samman och böjs. Barn går ofta igenom en period där de övergeneraliserar grammatiska regler, som att säga “drickte” istället för “drack”. Detta är normalt och visar att barnet bearbetar språkets regler.
- vad är ett ord:
- språkljuden kallas fonem:
- ordklasser:
- mening:
- ordbildning:
- ordböjning:
grammatiska svårigheter?
För barn som har svårigheter med den grammatiska utvecklingen kan det bli svårt att uttrycka sig och sätta ihop orden till begripliga meningar. De uttrycker sig ofta med ettårsfraser eller med mycket korta meningar och kanske inte tar så många intiativ till samtal. Hur kan vi som pedagoger då förhålla oss till när barn uttrycker sig felaktigt, jo vi ska absolut inte rätta barnen så vidare det själva inte ber om det. Men vi ska inte heller ignorera felen. Ett bra sätt är därför att spegla det barnet säger, alltså att upprepa fast med korrekt språk. Till exempel om barnet säger “jag fådde en present” så kan vi spegla barnet och säga “Ja titta du fick en present”. På så sätt bekräftar du att du lyssnat och förstått vad barnet vill förmedla men du ger samtidigt barnet facit på hur man kan uttrycka utan att påpeka att det barnet sa var fel. En annan bra strategi är att hela tiden utöka och förlänga barnets meningar när man speglar. Säger barnet “det fåret äter”, speglar man barnet och säger “ ja det fåret äter gräs”. För barn som behöver träna sin uttrycksförmåga och grammatik kan det vara bra att ge extra många tillfällen återberättande.
fjärde trappsteget?
På fjärde trappsteget i modellen hittar vi den språkliga medvetenheten. Att bli språkligt medveten handlar om att kunna skifta fokus från språkets innehåll till dess form. Det gäller alltså att fokusera på HUR orden låter, istället för vad orden betyder. Denna språkliga medvetenhet kan ofta fungera som en bro mellan talat och skrivet språk, vilket är anledningen till att förskolan ofta ägnar mycket tid åt att stimulera och väcka barns språkliga medvetenhet. Att bli språkligt medveten är bl.a. att kunna höra ljud i ord, t.ex. om det finns något s i sol. Det innebär också att kunna höra om ett ord är långt eller kort, rimmar eller börjar med samma ljud. T.ex. Barnet kan höra att “hus” och “mus” rimmar, eller att ordet “orm” börjar med samma ljud som “ost”.
femte trappsteget?
På femte trappsteget hittar vi läsning och skrivning. För att läsa och skriva måste barnet lära sig koppla samman språkljud och bokstav, och kunna sätta samman bokstäverna till ord. Men läsning är så mycket mer än den rent tekniska avkodningen. Det är en process där barnet använder språk och andra kunskaper för att förstå och tolka texten, och det krävs både lust, motivation och tid för att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Det är också av stor vikt att barnet har med sig en positiv relation till, samt många tidigare möten med, böcker och skriftspråk in i läs- och skrivinlärningen.
Språkutvecklingen utifrån trappan?
Språkutvecklingsprocessen är kontinuerligt pågående vilket innebär att den utvecklas under en livstid och språkliga förmågor i de olika trappstegen utvecklas parallellt med varandra.