repetition
substituent
atom / atomgrupp som ersätter en väteatom i en kolvätekedja
hur separeras föreningar i råolja från varandra
genom destillation i ett raffinaderi
hur bildas alkener?
vid krackning av råolja i ett raffinaderi
genom vilken reaktion reagerar alkener och alkyner?
additionsreaktioner (2 föreningar -> 1)
alifatiska föreningar
kolkedjor utan aromatisk ring (alkan/en/yn)
aromatiska föreningar
organiska ämnen med ringstruktur, ofta bensenring
organiska stamträdet
modell som visar sambandet mellan olika ämnesklasser
alkylhalogenider
alkaner med 1/fler halogenatomer som substituenter
primär/sekundär/tertiär alkohol
antal kolatomer bundna till kolatomen som hydroxylgruppen binder till
fenoler
en svag syra med aromatisk ring + OH
resonansstabilisering
elektroner/laddning är inte fast på en plats utan kan spridas över flera atomer = stabilare molekyl
vad beror fenolers sura egenskaper på
resonans -> stabil jon -> surare egenskaper
hur oxideras alkoholer
primär -> aldehyd -> karboxylsyra
sekundär -> keton
tertiär oxideras inte
keton
organisk förening med karbonylgrupp i mitten
karbonylföreningar
ämnen med karbonylgrupp C=O
aldehyder, ketoner, karboxylsyror, estrar
aldehyd
1 kolvätegrupp & 1 väteatom bundna till 1 karbonylgrupp i änden av kedjan C=O
karboxylgrupp
karbonylgrupp + hydroxylgrupp
fettsyror
karboxylsyror med minst 4 kolatomer
eter
syreatom mellan 2 kolkedjor
bildas genom kondensationsreaktion mellan 2 alkoholmolekyler
kondensationsreaktion
2 molekyler -> större molekyl + liten molekyl som avges
aminer
baser med 1 kväveatom bunden till 1 (primär) eller fler kolkedjor
fritt elektronpar
hur bildas aminer
1/fler väteatomer byts i ammoniak mot kolvätegrupper
protolysreaktion
2 proton(vätejon) överförs från en partikel till en annan
extraktion
separationsmetod med hjälp av lösningsmedel - ämnens löslighet är olika
namngivning av organiska molekyler med flera funktionella grupper
olika prioritet - karboxylgrupp är nr1
stereoisomeri
samma summa- och strukturformel , olika rymdstrukturer
cis-trans-isomeri - cis = samma sida, trans = tvärs över
spegelbildsisomeri
annat ord för spegelbildsisomerer
enantiomerer
blandning med lika delar av två enantiomerer
racemisk blandning
aktiverat komplex
mellanprodukt i toppen av energikurvan
protiskt lösningsmedel
kan bilda vätebindningar pga polära grupper
aprotiska lösningsmedel
har polära grupper som bildar dipol-dipol bindningar
formell laddning
hur elektroner är fördelade i en molekyl
karbokat jon
partikel där en kolatom har + laddning
karbokatjon stabilitet
1 tertiär
2 sekundär
3 primär
fri radikal
mycket reaktivt ämne med en oparad elektron
markovnikovs regel
vid addition till alken binder väte till det kol med mest väte pga karbokatjon som intermediär
substitutionsreaktion genom nukleofil attack
nukleofil substitution - Sn1/Sn2
Sn2
reaktionshastigheten beror på koncentrationen av båda reaktanterna
Sn1
reaktionshastigheten beror på koncentrationen av den karbokatbildande reaktanten
eliminationsreaktion
2 atomer/atomgrupper tas bort från molekyl så dubbelbindning bildas
förtvålning
hydrolys av ester i basisk miljö
polyaddition
upprepade additionsreaktioner
polykondensation
upprepade kondensationsreaktioner
tvp huvudtyper för polymerisation
polyaddition och polykondensation
monosackarider
enkla med 5-6 kolatomer i öppen & ringsluten form
glukos, fruktos, ribos
disackarider
monosackarid + monosackarid = disackarid
sackaros, maltos, laktos
a-glukos
glukos + hydroxylgrupp nedåt
stärkelse
B-glukos
glukos + hudroxylgrupp uppåt
cellulosa
hydrofob effekt
opolära hydrofoba molekyler klumpar ihop sig i vatten för att undvika det
triglycerider
estrar mellan glycerol & tre fettsyror
triglycerider smältpunkt
m omättade fettsyror - lägre
m mättade fettsyror - högre
fosfolipider
estrar av glycerol, 2 fettsyror och fosfatgrupp , bygger upp membraner i celler
hydrofob och hydrofil del
aminosyror
aminogrupp & karboxylgrupp har alla
r-gruppen ger de specifika egenskaperna
R-grupp
valfri kolkedja som används när den funktionella gruppen är i fokus
aminosyrors laddning
+ vid lågt pH
- vid högt pH
pga funktionella grupperna protolyseras
pH där aminosyra/protein är oladdad
isoelektrisk punkt
a-aminosyror
aminogruppen sitter på kolet brevid karboxylgruppen
- bygger upp proteiner
strukturnivåer protein
primär-, sekundär-, tertiärstruktur och kvartärstruktur
primärstruktur
ordningsföljd av aminosyror
sekundärstruktur
veckningar av kedjan
a-helix - spiral
B-struktur - veckad /\/\/\ stabil
dessa är vätebindningar mellan aminosyrarester
tertiärstruktur
proteinets 3D form
kvartärstruktur
polypeptidkedjor (subenheter) binds ihop till ett fungerade protein
denaturering
förändringar i sekundär- tertiärstrukturer
nukleotider
byggstenar i DNA & RNA
fosfatgrupp + socker (deoxiribos - D, ribos - R) + kvävebas
nukleinsyror
polymerer av nukleotider
DNA
deoxiribosmolekyl (socker), fosfatgrupp & en av kvävebaserna adenin (A), cytosin C, guanin G, tymin T
komplementära kvävebaser
baspar A-T & C-G
RNA
ribosmolekyl (socker), fosfatgrupp adenin (A), cytosin C, guanin G, uracil C
genom
totala genetiska informationen i en cell, storlek mäts i baspar
människans genom
3 miljarder baspar
budbärar RNA
mRNA - bär med information från DNA till ribosomen
ribosomalt RNA
rRNA - bygger upp ribosomer och hjälper med tillverkar protein
transport RNA
tRNA - transporterar aminosyror till ribosomen
ribosom
struktur i cellen - sätter ihop aminosyror och bygger protein
replikation
DNA kopieras
transkription
DNA -> RNA
translation
RNA -> protein
mutation
förändring i arvsmassan
envärd tvåvärd trevärd alkohol
antal hydroxylgrupper
oxidation
ämne förändras genom reaktion m syre &/ ämne förlorar väte
peptidbindning
bindning som kopplar ihop aminossyror till peptider eller peoteiner
enzym
protein som katalyserar reaktioner
substrar
ämne enzym binder till och omvandlar
aktivt centrum
där substrat bind i enzymet
enzym-substrat komplex
tillfälligt komplex när substrat bind i enzymet
inhibitor
blockerar ett enzyms aktiva centrum
ATP
cellens energivaluta
hur utvinner och amvämder Cellen energi i form av ATP
utvinner genom cellandning där glukos bryts ner och energi lagras i ATP
ATP används som energikälla genom att spjälkas till ADP och fosfat
reduktion
ämne tar upp elektroner
bärarmolekyler
transporterar elektroner och väte i cellandningen
NAD+ och FAD
bärarmolekyler som reduceras rill NADH OCH FADH genom att ta upp och transportera elektroner och väte och använda de i elektrontransportkedjan för agg peoducera ATP
glykolys
1. glukos bryts ner rill pyruvat
2. samtidigt bildas 2 ATP & 2 NADH
3. sker utan syre - anaerobt
fosforylering
fosfatgrupp sätts på ett ämne
pyruvat
slutprodukt i glykolys - kan brytas ner vidare
aerob
med syra
anaerob
utan syre
fermentation
nedbrytning av pyruvat utan syre
citronsyracykeln
pyruvat -> acetyl-CoA som går in i cykeln -> bryts ner t koldioxid & wnergi lagras i form av NADH FADH OCH LITE ATP
andningskedjan
del av cellandning där elekteoner från MADH OCH FADH transporteras genom en kedja i mitokondriens membran vilket skapar en protonpump som driver bildningen av ATP
nedbrytning fett i cellen
fett -> glycerol & fettsyror
fettsyror -> bryts ner via B-oxidation -> aceltyl -CoA -> in i citronsyracykeln
glycerol -> till glykolysen