Begrepp
LPO
Lokalpolisområde
NOA
Nationella operativa avdelningen
JO
Justitieombudsmannen
SU
Särsklida utredningar
NFC
Nationellt forensiskt centrum
RPC
Rikspolischef
SPT
Den särskilda polistaktiken
KREATIV-modell
Kommunikation, Rättsäkerhet, Etik, Empati, aktivt medvetandegörande
Modell för polisförhör
PEACE-modell
Planing/prepatation, establish contact, account and clarification, closure, evaluation
Modell för polisförhör
KI
Kognitiv intervjutektik
Metod för förhörsteknik
GVI
Group violence intervetion
Strategi för att bekämpa de grövsta brotten
PU
Polisens utlänningsenhet
ANPR
Automatisk registreringsnummerigenkänning
NVC
Non violent communication
OSL
Offentlighets- och sekretesslag
Kontradiktionsprincipen
Ingen får dömas ohörd, möjlighet att kunna kommentera allt material i domstol
Legalitetsprincipen
ingripande måste ha laglig grund
Behovsprincipen
Det måste finnas ett behov av en åtgärd
Proportionalitetsprincipen
Åtgärden ska vara i proportionalitet mot vad som ska uppnås
Ändamålsprincipen
innebär att en myndighets befogenhet att använda ett tvångsmedel ska vara bundet till det ändamål för vilket tvångsmedlet har beslutats
Objektivitetsprincipen
myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt
Hänsynsprincipen
Undersökningen bör bedrivas så att ej NÅGON onödigt utsättes misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet. Visa hänsyn
Skyndsamhetsprincipen
Undersökningen skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna tillåter. Arbeta effektivt.
Försiktighetsprincipen
försiktighetsmått ska vidtas redan om det kan antas att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada och olägenheter för människors hälsa och miljön
Offentlighetsprincipen
innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet
Oskyldighetspresumption
Oskyldig tils motsats bevisad
Skuldighetspresumption
pga försiktighetsprincipen är man skyldig tills motsats bevis, principen försvårar oskyldighetspresumptionen
Vikarierande grunders lag
Om det inte finns nån skäligen misstänkt eller saklig grund, kan polisen åberopa andra grunder för sina kontroller
Förtroendekunskap
representerar den kunskap som förvärvas under en lång tid i ett yrke eller genom inlärda sysselsättningar
Institutionell rasism
Samhällets strukturer och normer gällande ras och etnicitet påverkar hur myndigheten gynnar alt. missgynar en vis etnicitet
Proceduriell/processuell rättvisa
principer och metoder som används för att säkerställa rättvisa i rättsliga processer och procedurer
Rollen som polisman
1. Arbetsgivarens förväntningar
2. kollegors förväntningar
3. brukarnas förväntningar
RF
regeringsformen
TF
Tryckfrihetsförordningen
SO
Successionsordningen
YGL
Yttrandefrihetsgrundlagen
Vad står i RF
grundlagarna
RO
Riksdagsordningen
GLU
Grundlagsutredning
SFS
Svensk författningssamling
KomL
kommunallagen
FL
Förvaltningslagen
RB
rättegångsbalken
ABL
Aktiebolagslag (2005:551)
AFDL
Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
ARN
Allmänna reklamationsnämnden
AvtL
lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen)
Bfl
Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
BrB
Brottsbalk (1962:700)
BrP
Lag (1964:163) om införande av brottsbalken
Ds
Departementsserien
ECB
Europeiska centralbanken
EEG
Europeiska ekonimiska gemenskapen
EKMR
Europakonventionen för mänskliga rättigheter
EKSG
Europeiska kol- och stålgemenskapen
EMU
Ekonomiska och montära unionen
EU
Europeiska unionen
Euratom
Europeiska atomenergigemenskapen
EUT
Europeiska enionens officiella tidning
FB
Föräldrabalk (1949:381)
FEU
Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget, unionsfördraget)
FEUF
Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget, funkrtionsfördraget)
FN
Förenta Nationerna
FPL
Förvaltningsprocesslag
GD
generaldirektorat
GDPR
Dataskyddsförordningen
GFL
gamla förvaltningslagen
GLB
Grundlagberedningen
Gusp
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
HD
Högsta domstolen
HFD
Högsta förvaltningsdomstolen
ICC
International Criminal Court (internationella brottsmålsdomstolen)
ICJ
International Court of Justice (internationella domstolen)
JK
Justitiekanslern
Relativa rättigheter
de rättigheter som kan begränsas i lag (eller på annat sätt)
Absoluta rättigheter
De rättigheter som inte kan begränsas i lag
Vilka räknas till de positiva opinionsfriheterna (RF:2:1)
yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demostrationsfrihet, föreningsfrihet, religionfrihet
Yttrandefrihet
innebär frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt yttrycka tankar, åsikter och känslor
Yttrandefrihetens gränser
Att kränka något eller hota någon med hänvisning till yttrandefriheten är inte tillåtet
Informationsfriheten
innebär friheten att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttrande. Innefattar inte rätten att ta del av allmänna handlingar eller att kräva att få information.
Mötesfriheten
innebär friheten att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttrande eller annat liknande syfte eller framförande av konstnärligt verk
Demostrationsfriheten
innebär frihet att anordna och delta i demostrationer på allmän plats
Föreningsfriheten
innebär frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller ensklida syften. Grundläggande betydelse för den politiska verksamheten
Religionsfrihet
Innebär frihet attt ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion
Kroppsliga fri- och rättigheter
förbud mot dödsstraff, skydd mot kroppstraff, tortyr ovh medicinsk påverkan, skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp, skydd mot kroppsvisitation, husrannsakan m.m., skydd mot betydande intrång i personlig integritet, skydd mot att landsförvisas eller hindras att resa in i riket, skydd mot frihetsberövande
begränsningar rörelsefriheten
exempelvis skolplik, reseförbud och tjänsteplikt
Frihet att slippa yttra sig
innebär friheten att slippa yttra sig, enligt första meningen, avser yttrande av politik, religös och kulturell natur
De negativa opionsfriheterna
frihet att slippa yttra sig, negativ mötesfrihet, negativ föreningsfrihet, skydd mot åsiktsregistrering
Särsklida rättssäkerhetsgarantier
Rätt till domstolsprövning av frihetsberövanden, förbud mot retroaktiv straff- och skattelag, förbud mot tillfälliga dostolar, rättvis rättegång och inom skälig tid, förhandlingsoffentlighet
Rättsäkerhetsinskränkningar
relativ begränsning gennom lag, begränsning genom förordning
Vilka fri- och rättigheter kan begränsas genom lag?
yttrandefrihet
Informationsfrihet
Mötesfrihet
Demonstrationsfrihet
Föreningsfrihet
Kroppsligt ingrepp, kroppsvisitation, husrannsakan, intrångi förtroliga försändelser och meddelanden, intrång som innebär övervakning och kartläggning av enskilds personliga förhållanden m.m.
frihetsberövande och rörelsefriheten
Förhandlingsoffentligheten
Materiella skyddsregler
diskriminerings förbud, generella skyddsregler, speciella skyddregler
RF 2:21 innehåller fyra s.k. generella skyddsregler för fri- och rättighetsbegränsande lagstiftning. VILKA?
För det första föreskrivs att en begränsning endast får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle
För det andra får begränsningen aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamål som har föranlett den (proportionalitetsprincipen)
För det tredje får begränsningen inte heller sträcka sig så långt att den utgör hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar
För det fjärde får inte begränsningen göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning
Fri- och rättigheter med ett svagare grundlagsskydd
rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, skydd för äganderätten och allemansrätten, skydd för upphovsrätten, skydd för närings- och yrkesfriheten, rätt till utbildning
Rättighetsstadgan innehpller sju olika avsnitt. VILKA?
Värdighet - människans värdighet ska lämnas okränkt. Här gället bl.a. förbud mot dödsstraff, tortyr och slaveri. Den fysiska och mentala integriteten ska skyddas och respekteras
Friheter - här skyddas och respekteras ex. privatliv och familjeliv, rätten till skydd för personuppgifter, tanke-, religions-, yttrande-, informations- mötes- och föreningsfrihet, rätt till utbildnin, näringsfrihet och egendom samt asyl
Jämnlikhet - garanterar bl.a. allas likhet inför lagen
Solidaritet - garanterar vissa delar av arbetsrätten, som bl.a. krav på saklig grund vid uppsägning och förbud mot barnarbete
Medborgarnas rättigheter
Rättskipning - garanterar rätten till effektiva rättsmedel och till en opartisk domstol och att betraktas som oskylig tills annat bevisats samt rätten till ett försvar
allmäna bestämmelser
Folkrätt
Juridiken som tillämpas mellan stater
(Rätts)positivism
Tillskrivs förenklat tanken att all kunskap vilar på erfarenheten och att all vetenskap ska vara empiriskt grundat
Naturrätt
tillskrivs förenklat att ett rätt är given av naturen
Monistiska principen (Monism)
innebär att den internationella rätten och den nationella rätten utgör en enhet där det internationella avtalet omedelbart blir gällande i den nationella rätten när den avtalsslutande staten har ratificerat avtalet
Dualistiska principen (dualism)
Kräver att den avtalsslutande staten införlivar avtalet i den nationella rätten innan innehållet kan göras gällande mot statens medborgare
Transformering
Sker genom att innehålletutformas till svensk författning
Inkorporering
innebär att avtalstexten direkt eller genom översättning utfärdas som gällande som gällande svensk författning
Folkrättens rättskällor
Medlemsstaternas traktater (konventioner/överenskommelser)
Den internationella sedvanerätten (allmän folkrätt) dvs. staternas praxis och som av staterna uppfattas som gällande rätt i umgänget med andra stater
Allmänna (erkända) rättsgrundsatser
Rättpraxis och doktrin
Vad kännetecknar en stat
ett territorium
en befolkning
en styrande makt
statssuccession
uppkomsten av en ny stat kan ske genom att en ¨moderstat¨ upplöses eller sönderfaller
De facto-erkännande
provisorisk erkännande av stat
De jure-erkännandet
ett erkännande på att den nybildade staten var nu en fullständig stat
Effektivitetsprincipen
förenklat innebär att frågan om hur en stat har uppkommit inte är avgörande så länge den kan visa på ett säkerställande av en effektiv maktutövning som ger upphov till juridisk legitimitet
FN:s huvudmål
att bevara världsfreden.
att verka för vänskapliga förbindelser mellan stater.
att förbättra levnadsvillkoren för alla människor och att främja respekten för mänskliga rättigheter.
att utgöra en medelpunkt där stater kan enas om vägen att uppnå dessa mål.
FN:s huvudorgan
Generalförsamlingen (GF), Säkerhetsrådet, ECOSOC, förvaltarskapsrådet, Generalsekreteraren, internationella domstolen
Europarådet består främst av institutionerna:
Europarådets ministerkommité, europarådets parlamentariska församling, europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, europadomstolen för mänskliga rättigheter
subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen)
innebär att kommisionen måste motivera varför inte beslutet (lagstriftning) kan ske med lika bra eller bättre resultat