Antimikrobiella läkemedel
Vad menas med antimikrobiella läkemedel?
Antimikrobiella läkemedel är läkemedel som används för att döda eller hämma tillväxten av mikroorganismer som orsakar infektioner.
🦠 Bakterier
🦠 Virus
🍄 Svampar
🦠 Parasiter
1️⃣ Antibiotika (mot bakterier) - Används vid bakteriella infektioner.
- Baktericida → dödar bakterier
- Bakteriostatiska → hämmar bakterietillväxt
2️⃣ Antivirala läkemedel (mot virus)
3️⃣ Antimykotika (mot svamp)
Vad kallas prontosin med ett farmakologiskt ord?
Prontosil kallas farmakologiskt för en prodrug (proläkemedel).
Prontosil är i sig inte den aktiva antibakteriella substansen. I kroppen metaboliseras det till sulfanilamid, som är den aktiva substansen med antibakteriell effekt.
Prontosil är en prodrug, eftersom det omvandlas i kroppen till den aktiva substansen sulfanilamid.
Vilken uppgift har de antimikrobiella läkemedlen?
Att döda sjukdomsframkallande mikroorganismer,
helst utan att skada normalfloran och
värdorganismens celler.
Hur kan antimikrobiella läkemedel värka utan att förstöra värdorganismens celler?
- Selektiv toxicitet
- Antibakteriellt spektrum
- Bakteriostatiska
- Bakteriocid
Vad menas med antibakteriellt spektra?
Antibakteriellt spektra betyder vilka typer av bakterier ett antibiotikum är effektivt mot. Det beskriver alltså om läkemedlet dödar eller hämmar många olika bakterier eller bara vissa specifika.
🔹 Smalt spektrum
Ett antibiotikum med smalt spektrum verkar mot ett begränsat antal bakterier. Exempel: Penicillin V – används ofta mot vissa grampositiva bakterier som streptokocker.
✔ Fördel: Påverkar normalfloran mindre och minskar risken för resistens.
✔ Används när man vet vilken bakterie som orsakar infektionen.
🔹 Brett spektrum
Ett antibiotikum med brett spektrum verkar mot många olika bakterietyper, både grampositiva och gramnegativa.
Exempel: Doxycyklin
✔ Används när man inte vet exakt vilken bakterie som orsakar infektionen.
✖ Kan påverka fler “snälla” bakterier och öka risken för resistensutveckling.
Vad innebär att antibiotikan är bakteriostatiska?
När man säger att en antibiotika är bakteriostatisk betyder det att den:
👉 hämmar bakteriernas tillväxt och förökning,
men dödar dem inte direkt.
Det ger kroppens eget immunförsvar möjlighet att ta hand om och eliminera bakterierna.
Vad menas med att en antibiotika är bakteriocid?
När en antibiotika är baktericid (eller bakteriocid) betyder det att den:
👉 dödar bakterierna direkt, inte bara stoppar deras tillväxt.
Det leder till att bakterierna förstörs, ofta genom att deras cellvägg sprängs eller att viktiga livsprocesser slås ut så kraftigt att de inte överlever.
🔬 Hur fungerar baktericida antibiotika?
- Förstöra bakteriernas cellvägg
- Skada cellmembranet
- Orsaka allvarliga störningar i DNA eller viktiga enzymer
📌 Exempel
- Penicillin V
- Cefotaxim
Vad heter en bakteriecell och vad heter en frisk människocell?
- Prokaryot cell (bakterier)
- Eukaryot cell (människa)
Hur uppnår man selektiv toxicitet i en cell?
1️⃣ Rikta in sig på strukturer som bara finns hos bakterier
Exempel: cellväggen (människoceller saknar cellvägg).
Antibiotika som Penicillin V hämmar uppbyggnaden av bakteriers cellvägg → bakterien spricker.
2️⃣ Utnyttja skillnader i ribosomer
Bakterier har 70S-ribosomer, medan människoceller har 80S-ribosomer. Doxycyklin binder till bakteriens ribosomer och hämmar proteinsyntesen.
3️⃣ Blockera bakteriespecifika metabola vägar
Bakterier måste själva producera folsyra. Människor får folsyra via kosten. Trimetoprim blockerar bakteriers folsyrasyntes.
4️⃣ Skillnader i DNA-enzymer
Vissa antibiotika påverkar bakteriens DNA-gyras (topoisomeras), som skiljer sig från människans motsvarighet.
Beskriv en gram-negativ och gram-positiv bakterie
Gram positiva bakterier:
🔬 Cellväggens uppbyggnad:
- Tunt lager peptidoglykan
- Ett yttre membran
- Innehåller lipopolysackarid (LPS, endotoxin)
- Periplasmatiskt rum mellan membranen
🎨 Gramfärgning:
Färgas röd/rosa eftersom de inte behåller kristallviolett utan tar upp motfärgningen (safranin).
🦠 Exempel:
- Escherichia coli
- Neisseria meningitidis
💊 Betydelse:
Det yttre membranet gör dem ofta mer motståndskraftiga mot antibiotika.
Grampositiv bakterie
🔬 Cellväggens uppbyggnad:
- Tjockt lager peptidoglykan
- Ingen yttre membran
- Innehåller teikonsyror
En cellmembran (innermembran)
🎨 Gramfärgning:
Färgas lila/blå eftersom den tjocka peptidoglykanväggen binder kristallviolett.
🦠 Exempel:
- Staphylococcus aureus
- Streptococcus pyogenes
💊 Betydelse:
Ofta känsliga för antibiotika som påverkar cellväggen (t.ex. penicilliner).
Vilka typer av resistens finns det
🔹 Primär resistens (intrinsisk resistens)
Primär resistens betyder att en bakterie naturligt är okänslig mot ett visst antibiotikum – utan att ha ”lärt sig” det genom mutation eller genöverföring. Det är en medfödd egenskap hos arten.
🧬 Varför?
- Saknar målmolekylen som antibiotikan angriper
- Antibiotikan kan inte ta sig in i bakterien
- Naturlig produktion av enzymer som bryter ner antibiotikan
📌 Exempel:
Mycoplasma pneumoniae (klamydia) saknar cellvägg → därför fungerar inte betalaktamantibiotika (t.ex. penicillin).
👉 Detta är alltså en artbunden resistens.
🔹 Sekundär resistens (förvärvad resistens)
Sekundär resistens uppstår när en bakterie som tidigare varit känslig utvecklar resistens.
- i bakteriens DNA
- Upptag av resistensgener via plasmider (horisontell genöverföring)
- Produktion av nedbrytande enzymer (t.ex. betalaktamas)
📌 Exempel:
Escherichia coli som utvecklar ESBL (extended spectrum beta-lactamase)
👉 Detta är ett resultat av antibiotikaselektion – ofta kopplat till överanvändning av antibiotika.
🔹 Multiresistens
Multiresistens innebär att en bakterie är resistent mot flera olika antibiotikagrupper samtidigt. Det gör infektioner mycket svårbehandlade.
📌 Klassiska exempel:
- MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus)
- ESBL-producerande Escherichia coli
- VRE (vancomycinresistenta Enterococcus faecium)
🔎 Sammanfattning
Typ Vad betyder det? Hur uppstår det?
Primär resistens Naturlig okänslighet Medfödd egenskap
Sekundär resistens Förvärvad resistens Mutation/ genöverföring
Multiresistens Resistens mot flera antibiotikagrupper Ofta ackumulerad förvärvad resistens
Vad driver resistensutvecklingen?
– Resistensutveckling beror av mängd antibiotika som
används.
– Användning av bredspektrumantibiotika
– Användning av för låga doser
– För kort behandlingstid
Vilka olika resistenta baktarier finns det?
• ESBL (extended spectrum betalactamase)
• ESBL-CARBA
• MRSA (meticillinresistenta gula
stafylokocker)
• VRE (vancomycin resistenta enterokocker)
Vilka recistensmekanisemer finns det?
De fyra klassiska mekanismerna du ska kunna är:
- Enzymatisk nedbrytning
- MålmodifikationMinskat upptag
- Effluxpumpar
- Alternativ metabol väg
_______________________________________________________________-
1. Enzymatisk inaktivering av antibiotikan. Bakterien producerar ett enzym som bryter ner eller modifierar antibiotikan så att den inte längre fungerar.
🧪 Exempel:
- Betalaktamaser som bryter ner penicilliner och cefalosporiner
- ESBL hos Escherichia coli
- Karbapenemaser
- Aminoglykosid-modifierande enzymer
👉 Mycket vanlig mekanism vid gramnegativa bakterier.
🔹 2. Förändring av målstrukturen (target modification)
Antibiotikan kan inte längre binda till sitt mål eftersom bakterien har förändrat det.
🧬 Exempel:
- Förändrade PBP (penicillinbindande proteiner) hos Staphylococcus aureus → MRSA
- Mutation i DNA-gyras → kinolonresistens
- Modifiering av ribosom → makrolidresistens
👉 Vanlig mekanism vid både grampositiva och gramnegativa bakterier.
🔹 3. Minskad permeabilitet (nedsatt upptag)
Antibiotikan kan inte ta sig in i bakterien. Vanligt hos gramnegativa bakterier som förändrar sina porinkanaler i det yttre membranet. Exempel:
- Minskad känslighet för betalaktamer hos Pseudomonas aeruginosa
👉 Viktig mekanism särskilt för gramnegativa bakterier.
🔹 4. Effluxpumpar (aktiv utpumpning). Bakterien pumpar aktivt ut antibiotikan innan den hinner verka. Exempel:
- Tetracyklinresistens
- Makrolidresistens
- Multiresistens hos Pseudomonas aeruginosa
👉 Ofta bidrar detta till multiresistens eftersom samma pump kan transportera flera antibiotika.
Vid odlingar - hur benämns resistens?
- Klassificering av bakteriernas känslighet för
antibiotika.
- Isolering av bakterier kan göras för att bestämma MIC (minimum inhibitory concentration) den minsta koncentration som verkar hämmande på tillväxten av bakterien.
• S = känslig
• I = Känslig vid ökad exponering, susceptible,
increased exposure
• R = resistent
Vad bestämmer vilken antibiotika som ska användas?
• Antibiotikaegenskaper:
– Farmakokinetik/dynamik
– Biverkningar
– Effekt
– Resistensutveckling
• Mikrobiologisk agens
– Vilken mikrob
– Resistensmönster
– Lokalisation
• Patienten
– Ålder
–Vikt
– Njurfunktion
– Leverfunktion
– Överkänslighet/allergi
– Graviditet/amning
– Interaktioner med andra läkemedel
Vilken strategi ska man ha för att besluta om rätt antibiotika?
- Prov för odling innan behandling.
- Om mikroorganismen är identifierad smalspektrum antibiotika.
- Restriktiv förskrivning
- Behandlingstid
- STRAMA = Samverkan mot antibiotika resistens
- Vid vissa indikationer profylaktisk behandling (man ger en behandling i förebyggande syfte)