Utvecklingspsykologi
Spädbarnsåldern
0-1,5 år; behöver värme för att skapa tillit annars får man misstro för omgivningen
Koltåldern
1,5-3 år; vill göra saker själv för att skapa självständighet annars får man dåligt självförtroende
Barndomen tidig
3-6 år; överjaget bildas, får lära sig vad som är rätt och fel, om man får acceptans för sitt beteende blir man initiativtagande annars får man skuldkänslor
Barndomen mellan
6-12 år; om man lyckas med skola och/eller sociala kontakter blir man flitig annars får man underlägsenhetskänslor gentemot sina jämngammla. Man kan lyckas med det ena och inte med de andra
Ungdomen
12-20 år; utvecklar sin personliga identitet och skapar en identitet om man misslyckas kan man få splitting/kris senare i livet
Vuxen ung
20-40 år; nära och moget förhållande för att få närhet annars blir man isolerad
Vuxen mellan
40-60 år; intresse för sina barn/andra människor så blir man produktiv annars blir man stillastående i livet
Vuxen gammal
60+ år; nöjd med liv och val är man tillfredställd ananrs blir man förtvivlad och bitter
Anknytningsteorin
Barn har primärt behov av att anknyta till vuxna, centralt för välmående och överlevnad. Barnet blir annars otryggt
Inre arbetsmodeller
Skapas utifrån hur lyckad anknytningen blir. Vad barnet förväntar sig av andra och hur de ser sig självt.
Systemet för närhetssökande och utforskande
Utforskar om man har en trygg anknytning, annars stannar man hos den trygga punkten då man inte är säker på att hen finns kvar om man skulle behöva stöd. Har en viss kvot som måste fyllas för att våga utfroska - olika för alla.
Sensomotoriska stadiet
0-2 år; Lär sig om omvärldne genom att röra och känna. Objektpermanens utvecklas - objekt finns även om jag ej ser dem.
Preoperationella stadiet
2-7 år; Språk och symboler används. Egocentrisk - kan inte sätta sig in i andras situationer. Konservering - förstår inte att mängden inte ändras bara för att formen ändras.
Konkreta operationernas stadie
7-11 år; förstår nu konservatism och andras perspektiv. Får bättre tisduppfattning och logiskt resonemang. Kan ej tänka abstrakt.
Formella operationernas stadie
11-15 år; Kan tänka abstrakt och hypotetiskt, Kan resonera om framtiden och lösa logiska problem. Kan tänka mer teoretiskt och systematiskt. Kan överväga olika alternativ och lösa komplexa problem med deduktivt tänkande.
Fram till puberteten
Utvecklingen handlar om biologiska faktorer som att gå och tala. Våra fysiologiska behov styr oss.
Under tonåren
Påverkas av kulturella faktorer. Ser därför stora skillnader mellan folk i samma åder från olika kulturer.
Som vuxen
Påverkas av större händelser. Ex. får barn, flyttar utomlands eller en större olycka. Krävs något drastiskt för större förändringar.
Orala fasen
0-1 år; Sugbehov, trygghet och fysisk närvaro viktigt, styrs av detet - fokuserar på stunden. Om man saknar fysisk kontakt/trygghet blir man otrygg som vuxen. Oral Fixering, ex. tröstäter, röker för trygghet. Enda fasen med så mycket kärlek som möjligt.
Anala fasen
1-3 år; Försöker utveckla självständighet, tar lite avstånd. Maktkamp mellan barn och vuxna. “Jag kan själv”. Viktigt med en balans annars blir barnet osjälvständigt längre upp i åldern. Gör allt själv, blir självständig men stökig. Jaget utvecklas-förstår konsekvenser mer.
Oidipala fasen
3-5 år; Vi förstår olika kön. Börjar se strukturer-män+kvinnor. Vill ha motsatta könet som min, samkönet blir rival och förebild för att övervinna motsatta könet. Blir intresserad av folk som är lika vårt kärleksobjekt. Ingen uppmärksamhet - dåligt självförtroende, daddy/mommy issues. Jättemycket uppmärksamhet - tror vi är bäst, mer narcissistiska tendenser. Viktigt med en balans. Överjaget utvecklas
Latensfasen
5-12 år; Inte viktig, sexualitet ej aktiv. Mellan känsliga perioder och puberteten. Fokus på vänner, skola och idrott. Ej känslig för vår utveckling.
Adolescensen
12-20 år; Från puberteten till vuxenlivet. Handlar om att skapa en identitet och frigöra sig från sina föräldrar. Testa nya grejer, testa gränser. Identitetskris om man ej testar saker. Måste finnas gränser men lagom antal och hårda.
Operant/instrumentell betingning
påverka djur/människors beteende med hjälp av positiv, negativ eller aversiv förstärkning. Beroende på resultatet av beteendet kommer beteendet förändras vid fortsättning av förstärkning blir beteendet inlärt. Till skillnad från den klassiska betingningen är den operanta betingningen viljestyrd. Man kan välja något annat även om man inte föredrar det. Jag kan avstå från att utföra den klassiska betingningen - behövs en beteende förändring.
Positiv förstärkning
En belöning vid önskat beteende. Materiellt eller verbalt. Funkar inte alltid utan belöningen måste anpassas. Vi drivs av positiva förstärkningar.
Aversiv förstärkning
Bestraffning vid oönskat beteende, exempelvis en utskällning. Slutar göra det man gjorde. Behöver inte ändras så som personen vill.
Negativ förstärkning
Man utsätts för något jobbigt ända fram till man gör något för att det ska sluta. Den som utsätts för den negativa förstärkningen måste få den att sluta själv. Förstärkningen måste inte komma från en människa.
Oregelbunden förstärkning
Förstärkningen sker inte hela tiden. Man vet inte när förstärkningen sker så man fortsätter med sitt beteende, för att det kan hända. Starkare än positiv förstärkning, ger oss en viss kick. Exempel är trisslotter, vi vet inte när vi vinner men vi kan vinna.