Den grundläggande strukturen och funktionella enheten hos alla levande organismer. Den minsta självständiga enheten med förmåga att utföra alla nödvändiga livsprocesser.
Cellen
En struktur inom cellen som innehåller organismens genetiska information i form av DNA. Cellkärnan fungerar som cellens styrcentral och reglerar cellens aktiviteter.
Cellkärna
En organell inom cellen som ansvarar för produktionen av energi genom cellandning. Mitokondrierna är kända som cellens "kraftverk" eftersom de omvandlar näringsämnen till användbar energi.
Mitokondrie
Den kapacitet som gör det möjligt för något att utföra arbete. I biologiskt sammanhang är den nödvändig för att driva cellens metaboliska processer och upprätthålla liv.
Energi
En organell eller partikel inom cellen där proteinsyntes äger rum. Ribosomer fungerar som platser för att bygga proteiner genom att översätta genetisk information från mRNA (messenger-RNA).
Ribosom
En struktur som består av DNA och proteiner och bär på generna. Kromosomer finns i cellkärnan och innehåller den genetiska informationen som styr organismens ärftliga egenskaper.
Kromosom
Den processen där egenskaper hos organismer förändras över tid genom naturligt urval. Denna förändring kan observeras på olika nivåer, från individer till populationer och arter. Det kan leda till uppkomsten av nya arter, såsom i fallet med Galapagos-finkarna, där olika ömiljöer gav upphov till olika finkarter genom genetiska förändringar över tiden.
Evolution
En evolutionär process där organismer med överlevnads- och reproduktionsegenskaper har ökad chans att överleva och förmedla sina gener. Exempelvis, som Charles Darwin observerade med finkar på olika öar, utvecklar organismer egenskaper, som näbbar anpassade för specifik föda, som ökar deras överlevnad och reproduktiva framgång.
Naturligt urval
Skillnaden i egenskaper eller genetiskt material bland individer av samma art. Detta är avgörande för artens anpassning till miljön och dess överlevnad över tid. Ett exempel på detta är skillnaden på fysiska egenskaper, där det inom en population av en art kan finnas mångfald i färg, storlek och form.
Variation inom en art
En förändring i organismens arvsmassa, det vill säga dess DNA-sekvens. Den kan uppstå spontant under celldelning eller som respons på yttre påverkan som strålning eller kemikalier. Detta kan påverka gener eller hela kromosomer och variera i konsekvenser. De kan vara ärftliga eller sporadiska (slumpmässiga eller inte i en regelbunden ordning) och kan leda till förändringar i egenskaper, sjukdomar eller anpassningar relevanta för evolution.
Mutation
Ett näringsämne/en molekyl som består av kedjor av aminosyror och brukar kallas för kroppens byggstenar. Det behövs bland annat för att bygga upp celler och för att bilda enzymer och hormoner. Det kan också fungera som strukturkomponenter, transporter och reglera genuttrycket.
Protein
De grundläggande byggstenarna för proteiner. Det finns 20 olika typer av detta som kan kombineras på olika sätt för att bilda proteinmolekyler.
Aminosyror
En nukleinsyra som liknar DNA. Det finns olika typer av detta, inklusive en som fungerar som en kopia eller budbärare av genetisk information från DNA till ribosomerna.
RNA
En uppsättning regler som översätter informationen i DNA och RNA till bildandet av proteiner. Det är en trippelbokstavskod där varje kombination av tre nukleotider, motsvarar en specifik aminosyra eller en signal för att starta eller sluta proteinsyntesen.