Betydelsekriteriet - ordets betydelse
Morfologikriteriet - ordets morfologi (betraktas som viktigast)
Funktionskriteriet - ordets syntaktiska relation till andra ord
Kolla på dess positionen i satsen
Vad de betyder är mindre viktigt
Innehåll - kommer sist (ingen sats typ efter), alternativt först
Allt som är i mitten av satsen - positionen avgör mer och behandlas då ett satsadverbial
Bisatser börjar alltid med dessa - subjunktioner:
- Subjunktion: som, att, om, eftersom
- Tidsbisatsers - medan, innan
- Sammansatta subjunktioner - därför att, för att, så att, genom att
Adverb som kan fungera som bisatsinledare: när
Frågeord; när, hur, vart
- Att
- Om
- Som
- Eftersom
- Därför att
- När
- innan
- medan
- sedan
- tills
- trots att
- fastän
- för att
- Börja med huvudsatsen, subjekt, predikat
- Sedan bisatsen
Nominala bisatser – fungerar som subjekt eller direkt objekt
Adverbiella bisatser – fungerar som adverbial (TSRO)
Attributiva bisatser – fungerar som attribut
ATT-satser:
Fungerar som subjekt, objekt, rektion i prepositionsfraser eller som attribut
– inleds av subjunktionen "att"
- Jag vet "att det inte stämmer". Det är bra "att du hinner komma".
-------------
INDIREKTA frågesatser:
Inleds av ett frågeord eller frågefras
- Jag vill veta "vad din favoritbok är". Hon frågar "om ni vill ha något att dricka".
---------------
RELATIV satser:
Bisatser som fungerar som attribut till ett korrelat (det ord bisatsen syftar på)
Inleds oftast av subjunktionen "som", men kan även inledas av andra relativa pronomen eller adverb (vilken, vilket, då, där osv.)
- Den lilla flickan "som jag träffade på skolgården" heter Lisa.
Utbrytningssatser – relativsatser i utbrytningskonstruktioner
- Det är jag "som har gjort det". Det är till Aten "(som) vi ska åka."
------------------
ADVERBIELLA bisatser:
Fungerar som TSRO-adverbial
Tidsbisatser (temporala bisatser)
- "När vi kom hem" hade han redan varit där.
Villkorsbisatser (konditionala bisatser)
- "Om det slutar regna" kan vi gå ut. ( > "Slutar det regna" kan vi gå ut)
Avsiktsbisatser (finala bisatser)
- De sålde sitt gamla hus "för att de skulle köpa ett nytt, större." ( > …"för att köpa ett nytt, större")
Orsaksbisatser (kausala bisatser)
- Vi kan inte köpa den bilen "eftersom den kostar för mycket".
Jämförande bisatser (komparativa bisatser)
- "Som man bäddar" får man ligga.
Medgivandebisatser (koncessiva bisatser)
- Jag tänker inte göra det "trots att det är tillåtet."
Följdbisatser (konsekutiva bisatser)
- Boken var "så" tråkig "att jag inte orkade läsa den".
Motsatsbisatser (adversativa bisatser)
- Vi gick till läsrummet "medan resten av gruppen stannade hemma."
Ordföljden skiljer mellan olika satstyper:
Påstående (huvudsats) – Han har redan kommit.
Ja/nej-fråga (huvudsats) – Har han redan kommit?
Bisats – Jag undrar om han redan har kommit.
Relation mellan de tre viktigaste satsdelarna – subjektet (S), predikatet (verb, V) och objektet (O)
Tempus: anger tidsformen av ett verb, alltså när en handling sker.
Exempel på tempus på svenska är:
Presens (nutid): jag springer
Preteritum (dåtid): jag sprang
Perfekt (har gjort): jag har sprungit
Pluskvamperfekt (hade gjort): jag hade sprungit
Futurum (framtid): jag ska springa
Modus: anger verbets sätt, alltså hur handlingen uttrycks
Indikativ – beskriver något verkligt: jag springer
Konjunktiv – uttrycker något önskat eller hypotetiskt (ovanligt i modern svenska): vore (istället för "var")
Imperativ – används för uppmaningar: Spring!
Diates: anger om subjektet är aktivt eller passivt i satsen:
Aktiv diates – subjektet utför handlingen: Lisa lagar mat.
Passiv diates – fokus ligger på handlingen eller objektet snarare än subjektet: Maten lagas (av Lisa)
-------
Infinitiv – prata, leva, tro, dricka, vara
Supinum – pratat, levt, trott, druckit, varit
Presens – pratar, lever, tror, dricker, är
Preteritum – pratade, levde, trodde, drack, var
Imperativ – prata, lev, tro, drick, var
(Konjunktiv – leve ?)
Genus:
Utrum (n-genus): en röd bil
Neutrum (t-genus): ett rött hus
Numerus: adjektivet böjs beroende på om substantivet är singular eller plural
- Singular: en stor hund, ett stort hus
- Plural: stora hundar, stora hus
Bestämdhet: adjektivet ändras beroende på om substantivet är i bestämd eller obestämd form:
- Obestämd form: en grön stol, ett grönt bord, gröna stolar
- Bestämd form: den gröna stolen, det gröna bordet, de gröna stolarna
Grad (positiv/komparativ/superlativ): adjektivet kan kompareras (jämföras) i tre grader:
- Positiv (grundformen): snäll
- Komparativ (jämförelseform): snällare
- Superlativ (högsta graden): snällast
det ord eller den fras som ett pronomen, adverb eller bisatsinledare syftar tillbaka på. Korrelatet är alltså det refererade ordet