Demokrati: Styrelseform där all offentligt makt utgår från folket. I sverige har man representativ demokrati -> väljer representanter som ska representera folkets vilja.
Effektivitet: Offentliga beslut och åtgärder ska vara produktiva och vara kostnadseffektiva dvs inte slösa på skattemedel.
Rättsäkerhet: Innebär att offentliga beslut och åtgärder ska fattas engligt gällande lagar och regler. Innebär också likhet inför lagen för alla medborgare.
Riksdag: Den högsta beslutfattande organet i Sverige. Ansvara för lagstiftning, dvs, ändring, upphävning eller tillöggelse av lagar. De ansvarar också för budgeten, var man ska lägga skatteintäkter på tex. De har också ansvar för att granska regeringen så att de håller sig inom regelramen.
Regeringen: Har den verkställande makten och leder landet politiskt. De representerar Sverige utomlands och styr de statliga myndigheterna (Ansvarar för de statliga myndighterna)
Förvaltningen: har ansvar att genomföra den politik som regeringen har fört fram. De erbjuder tjänster och service till medborgarna. De ansvarar också för att regler och lagar följs i praktiken.
Granskning behövs för att se till att maktutövarna förhåller sig enligt lagen och att det inte uppstår maktmissbruk eller korruption. Granskning är förtroedeingivande och bidrar till transparans då medborgare får insyn i offentlig verksamhet.
Ett exemepl på granskare är KU konstituionsutskotten vilket granskar regeringen genom att hålla utredningar och förhör på ministrar för att sedan rapportera olämplighterer eller möjligtvis brottsliga ärenden.
Lagstiftning: Makt över lagarna i Sverige, ändring, upphävning och införandet av nya lagar. Lagar måste godkännas i riksdagen för att träda i kraft.
Finansiell makt: Riksdagen godkänner budgeten, hur skatteintäkter ska fördelas och hur offentliga medel ska användas.
Kontroll över regeringen: Riksdagen granskar regeringen och ser till att de förhåller sig inom lagens ramar. Gransknige sker igenom KU, interpellationer bland annat
Statliga myndigheter som för regeringens politik på nationell nivå. Detta inkluderar polisen, skatteverket och försäkringskassan.
Regionerna har förvaltningsanförtroende gemom att styra lokaltrafik och sjukvård.
Kommuner ansvarar för offentlig förvatlning på lokal nivå så som skola och äldreomsorg.
Genom att tillsätta eller avsätta generaldikretörer och andra högt uppsatta chefter inom de statliga myndigheterna.
De kan genom regleringsbrev instruera myndigheter om hur de bör driva sin verksamhet.
Genom att budgetbeslut minska eller öka en statlig myndgihets budget vilket har en påverkan på hur en myndighet kan driva sin verksamhet.
Genom KU, konstituionsutskottet kan ledamöter i riksdagen anmäla ministrar som beter sig omlämpligt. Ku lämnar senare en rapport.
Misstroendeförklarningar: Ledamöter som har tappat förtroende för en enskild minister eller hela regeringen, om en majoritet av ledamöter röster för misstroendeförklarningen så måste minstern avgå (eller hela regeringen)
Interpellationer: De är mer omfattande frågor som ledamöter kan ställa till minsitrar som senare måste svaras på offentligt
Ett regleringsbrev är ett dokument utfärdat till en myndighet som ger intruktioner på hur denna myndighet ska bedriva sin verksamhet under kommande år. I brevet finns även mål och uppdrag som regeringen vill att myndigheten ska fokusera på. Även ekonomiska ramar för myndigheten kan specifieras i regleringsbrevet
Propostion är ett förslag från regeringen om en förändring av t.ex. lagen (införandet av ny lag, upphävning eller ändring av gällande lagar).
Motion är förslag från en eller flera ledamöter från riksdagen . Om motioner är motförslag till en proposition så kallades det en följdmotion. Motioner från opposition brukar inte gå igenom, men det är ett sätt för politiker att de är engagerade för väljarna.
Polisens våldsbruk är reglerat och grundat engligt lagar och regler, det gör deras våld genomtänkt och förutsägbart vilket bidrar till deras legitimitet.
Polisen är ständigt granskade internt och externt vilket leder till transparans och insyn på hur polisen brukar våld. Detta leder till förtroendeingivande från medborgarna.
Polisens våldsbruk är indirekt en konsekvens av demokratiska processer där folkets vilja styr hur statliga myndigheter beter sig.
Legalitetsprincipen: Återgärder och beslut ska tas med hänsyn till gällande lagar och regleringar.
Objektivitetsprincipen: TM ska vara sakliga och opartiska när de tar beslut och vidtar åtgärder. personliga åsikter och partipolitska sympatier ska hållas utanför när besluts tas.
Proportionalitetsprincipen: Åtgärder ska vara proportioneliga till de ändamål man är avsedd att uppnå. Vilket betyder att åtgärder inte ska vara mer ingripande än nödvändigt.
Kontroll genom övervakning. Att människor saktar in på motorvägen och börjar köra mer försiktigt när de får syn på polisbil är mer fördelaktigt än att slå på blåljusen och rikskera att det leder till en biljakt.
kameror istället för patrullerande.
De menar att makt är mer flytande och inte något som sker direkt i stunden, utan det är flertal saker som påverkar maktrelationen.
Positiv: Känsla av kontroll, att man kan styra situationen i en riktning som är fördelaktigt till en själv.
Negativt: Ansvarstagande. Ens maktutövande kan ha oavsedda konskvenser som man måste ansvara för
Före: Anarki där det råder "allas krig mot alla", egenintresse dikterar samhället och våld och brutalitet är en del av vardagen. Efter råder det stabilitet och trygghet då folket har gett upp en del av deras frihet och rättigheter för trygghet till en suverän som ansvarar för trygghet.
Foucault menar att makt existerar över allt och är inte endast utövas av vissa personer. Han menar också att makt kan vara produktivt och ett sätt för attt påverka hur folk beter sig och tänker, dvs makt behöver inte bara vara förtryckande. Han menar också att makt och kunskap är två sidor av samma mynt, kunskap behövs för att utöva makt och att makt formar och skapar kunskap.
Legalitet: Att alla åtgärder och beslut som en tjänsteman tar/vidtar ska följa lagar och regler.
Objektivitet: en tjänsteman ska vara opartisk och saklig. Han ska ansvara att människor ställs lika inför lagen och får inte blanda in personliga eller partisympastiska åsikter i sitt beslutfattande
Lundqvist kallar ämbestmän för "Demokratins väktare" Det vill säga att ÄM ska upprätthålla och främja demokratiska värderingar och principer. ÄM är inte bara menade att tjäna medborgarna. Genom detta så bidrar ÄM till rättvisa och rättsäkerhet i samhället.
När ÄM får uppdrag eller beslut som står i motsats till grundläggande värderingar och principer, då har ÄM en skyldighet att inte vidta sådana beslut. Samt om ens chef/arbetsgivare beter sig olämplig ska ÄM rapportera det. På det sätter säkrar och främjar ÄM rättsäkerheten och demokratin.
Det ska vara identifierbara brott och brottslingar. Gärningsmannen är ond och polisen är god. Gärningsmannen har utfört ett "riktigt" brott som t.ex. misshandel eller grovt rånt och inte brott som har en nyans av tvivelaktighet såsom våld inära relationer. Brottet i fråga ska vara högt i straffvärde och gärningsmannen ska ha en god chans att fällas. Det ska innehålla en viss dramatik såsom fysiskt ingripande och biljakt.
Tvångkod (ridderlig): Kommenderande, kräver repsekt, attitydtesta, manlig, konfronterar
Ömsesidghetskod (medborlig): Förklarande, respekterande, kvinnlig, reflekterer över sin egen auktoritet
Det ger trasparans och insyn i polisens våldsbruk som medborgarna kan ta del av, detta är förtroendeingivnande och stämmer överens med rättstasprinciperna. Rapporteringen säkrar att våldsanvändningen sker enligt lagen.
Upprätthålla den allmäna ordningen och säkerheten. Samt utreda och bekämpa brott.
Dålig sammanhållning mellan ländsmyndigheterna, svårt att kommuniciera och ta del av varandras information samt att länsmyndigheterna kunde neka att hjälpa varandra med personal och utrustning.
Kritik om dåliga resultat, speciellt uppklarningsresultaten (av brott). Folk menade på att polllisen måste bli mer effektiva.
Oklara strukturer mellan länsmyndigheterna (olika titlar och hierakier)
Förbättra samordning, öka tillänglighet till medborgarna.
En ingredisens för NPM är mindre enheter som ska vara autonoma. Polisreformen gjorde det motvända och skapade mer enhetlighet och standardiserade samt centraliserade. NPM är mer "platt" när det kommer till hierakier ich förespråkar mer delgering till lägre nivårer. NPM är mer resultatfixerad.
Avståndstagande för "pinnjakt"
Större enheter
Centralisering
Helhetstänk
Negativa: Splitttring av grupper, nationella stödavdelningarna presterade inte så bra i början, många verksamheter anställde egna administratörer. Ökade konstnader, många chefer blev förflyttade till tjänster ute på fält, under genomförandet fick temporära chefer anställas, personer som blev handlingsförlamade då de vågade inte ta ansvar.
Positiva:
Mer resurser till polisen oavsedd konsekvens, högre förtroende, osäkert om det beror på polisreformen eller polisens hantering av 2017 terroristattack. Ekonomi och IT avdelningarna kude prestera bättre med större samordning, lättare och mer flexibelt att flytta personell och materiel
Engegemang: Poliser ska vara ansvarstagande och motiverade i sitt arbete
Effektivitet: Polisen ska vara effektiva och produktiva i sitt arbete och inte slösa bort skattemedel.
Tillgänglighet: Polisen ska arbete nära medborgarana, dels för att öka förtroende, men också för att vara snabb på att ingripa i fall störningar av den allmäna ordninge och säkerheten inträffar.
Att människor blir behandlade annorlunda baserat på deras etniska bakgrund. Detta kan ha konsekvenser för människor att få samma kvalitet i utbildning, sjukvård m.m.
Det uppenbara är att etnisk profilering inte förhåller sig till lagen eller grundläggande principer såsom likhet framför lagen. Etnisk profilering är i självt en odemokratisk, men här kommer några konsekvenser av etnisk profilering som är problem för demokratin.
Etnisk profilering leder till diskriminering och sämre förtroende till rättstaten såsom polisn och rättväsandet. Det kan också leda till utsatthet och social exkludering.
Legalistiska polisarbetet grundar sig i lagar och regleringar. Det är sakligt och objektivt. Polisen ska vara en förtroendeskapande kraft.
Autnomt: Erfarenhet och år som polis är ledstjärna. Polisen är en självständig kraft mot onda samhällskrafter. Lagstifning är till för att slå ned "buset"
Praktiskt intellektuella perspektiv på kunskap försöker integrera teoretisk och praktiskt kunskap. Den är mer reflekterande, analyserande och utvärderar sina handlingar som ett sätt att förbättra sin förmåga och förståelse.
Mekaniskt intiitiva perspektivet: Mer magkänsla och inutionen än teoretisk kunskap (betonar detta). Kunskap skapas genom praktiskt erfarenhet genom att en magkänsla skapas.
I fall polisens vänner eller familjemedlemmar är inblandade i kriminell aktivitet. Polisen vill vara plikttrogen till lagen men också skydda sina närståenden.
När polisens arbete krockar med dennes egna moraliska kompass och egna värderingar.
T.e.x Reva
Om polisens kollegor eller chefer beter sig olämpligt så ska man rapportera men man vill också inte framstå som en golare eller riksera få repressalier.
Polisen fårr kännedom om att en vän eller familjemedelem är delaktig i kriminellt nätverk. T.ex. ens katt blir misstänkt för särsklit grovt mord.
En intellektuell polisblick är ett sätt att bearbeta sitt polisarbete genom att reflektera och analysera. Man går inte enbart på magkänsla och rutin, man är kritisk och strategisk.
En tystnadskod är en informell övernskommelse eller kultur inom en verksamhet där man medvetet inte kritiserar (eller i alla fall accepterar) olämpligt eller olagligt beteende från sina kollegor eller chefer. Tystnadskod inom polisen innebär ett problem för rättsäkerheten eftersom man döljer olagliga saker som såsmåningom läcker ut till allmänheten.
Polisen, medveten eller omedveten, kan etnisk profilera människor under kontroller och visitationer, detta kan leda till att folk känner sig diskriminerade utifrån sin hudfärg eller etniska bakgrund.
Äldre männisor kan känna att deras berättelser inte tas på lika stort allvar.
Demokrati: Offentlig makt ska utgå från folket. Lagar och regleringar är utförda av representanter som har blivit valda av folket.
Legalitet: Alla beslut och åtgärder ska vara grundat i lag. En TM ska ha koll på lagstiftning.
Objektivitet: En TM ska vara saklig och opartisk. Personliga åsikter och partisympatier ska inte påverka TMs beslut och åtgärder.
Fri åsiktsbildning: Yttrandefriheten råder i Sverige, även för myndigetspersoner, de får ha personliga åsikter och kunna dela dem privat och offentligt.
Respekt för allas människors lika värde: Likhet inför lagen råder. Alla människor förtjänar respekt och samma kvalitet på tjänster och service.
Effektivitet och service: Beslut och åtgärder ska vara produktiva vilket betyder att det ska vara snabba, vara av god kvalitet och kostnadseffektiva ( inte slösa på skattemedel)
Åtgärder och beslut ska vara proportionelliga till det syfte man avser att uppnå. Åtgärder ska inte vara mer ingripande än nödvändigt "Döda inte flugor med bazooka"
TM kan uttrycka sina personliga åsikter både privat och offentligt. De får även uttrycka sig negativt om sin chef eller om sin arbetsplats. Tm får meddela allmänheten eller medier om missförhållanden på sin arbetsplats
Mikromakt är små, subtila och ibland helt osynlidga maktutövningar. Det kan röra sig om kroppsspråk att man inte ger ögonkontakt eller vänder ryggen till någon som ett sätt att exkludera någon. Det kan också vara att kontroller information, att man väljer att inte säga något under ett möte som ett sätt att påverka någons arbetsförmåga.
Man kan använda andra ord eller lägga till epiteter för att påverka folks tankebanor till att vara mer positiva eller negativa till något. T.ex. Illegal invandrare <-> papperslös, terrorist <-> mulimsk terrorist. Man kan använda språket för skapa ett fördelaktigt narrativ, istället för ockupation kan man använda ordet befrielse istället.
Beslutsfattande makdimension: Det är direkta och synliga mkatutövningar.
Agendasättande maktdimension: Vad som ska diskuteras och vad som ska göras. Genom att exkludera och inkludera saker som man ska foksuera på så har man agendasättande makt.
Makt över tankar och preferenser: Makt genom att forma människors tänkande och önskningar. Dolt och indirekta maktutövningar som man kan använda för att påverka folks beteende och acceptans av visa system och normer.
Det finns formella och informella maktutövningar polisen kan använda.
Formella: Genom att använda sin befogenhet som polis kan de utöva makt genom att arrestera, gripa, visitera, spana m.m.
Informella: Genom att bara vara närvarande kan polisen utöva sin makt och auktorietet. Att se en polisbil på mototvägen påverkar ens beteende (hot om våld - böter i fall man kör för fort).
En annan informell maktutövning är informationskontroll. Polisen kan kontrollera vilket information de ska ge till allmänheten och när. Sättet de presenterar informationen kan påverka folkets uppfattning.
Genom kroppsspråk och språkbruk. Social exkludering, BEfodran osv.