Näsa, bihålor, svalget, luftstrupen, bronkerna
En respirationscykel
För att kunna bryta ned föda och kunna ta vara på energin som finns bunden i den
renad, uppvärmd och fuktad
Slemhinnorna skyddas mot infektioner och uttorkning
I struphuvudet finns stämbanden som gör att vi kan prata, sjunga osv. Om något fastnar på slemhinnan i struphuvudet så utlöses en hostreflex.
Ingången till luftstrupen stängs och struplocket fälls ner.
Luftstrupen är uppbyggd av broskringar. Slemhinnan innehåller rikligt med slemproducerande celler och flimmerhår.
I Alveolerna eller lungblåsorna sker gasutbytet, dvs att koldioxid släpps ut och syre tas upp av blodet.
1. Revbenen rör sig utåt och lungorna följer då passivt med
2. Diafragman rör sig nedåt, lungorna följer med.
3. Det bildas ett undertryck, utanför är trycket högre.
4.Luft rusar ned i lungorna eftersom naturen vill utjämna olikheterna
Utandningen är motsatt
Halsfluss, behandlas med antibiotika.
Lunginflammation (bakterier som tagit sig till lungorna), behandlas med antibiotika.
Sjuklig förändring i lungceller, behandlingen blir cellgifter och operation
KOL är en lungsjukdom som beror på att lungorna har skadats. Många lungblåsor har smält samman, vilket leder till att ytan där gasutbytet sker har minskat. Detta orsakas av rökning. Syrgas kan användas för att underlätta andning
Röda blodkroppar (transporterar ämnen), vita blodkroppar (immunförsvar), Blodplättar (stoppar blödningar), Blodplasma (innehåller hormoner, salter mm)
Järn är viktigt för att kroppen ska kunna bilda hemoglobin, ett protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till resten av kroppen
Att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader, samt att transportera koldioxid från vävnaderna till lungorna för att det sedan ska andas ut.
Artärer eftersom de transporterar blod med högre blodtryck.
pga att vi har vener med klaffar, i venerna finns inbyggda enkelriktade klaffar förhindrar att blodet rinner tillbaka nedåt. När blodet pumpas uppåt genom rörelser i benmusklerna, stängs dessa klaffar tillfälligt för att förhindra backflöde.
Höghöjdsträning innebär att man tränar eller vistas vid högre höjder där syretrycket är lägre än på havsnivå. pga den minskade syrenivån stimulerar kroppen produktionen av EPO. ett hormon som främjar bildandet av röda blodkroppar. ökar våran förmåga att transportera syre.
Musklerna blir gradvis mer effektiva på att använda syre, vilket bland annat beror på ökade nivåer av enzymer som är involverade i de aeroba energiprocesserna.
Med fler röda blodkroppar och förbättrad effektivitet i musklerna kan idrottare uppleva en temporär ökning av sin maximala syreupptagningsförmåga (VO2 max) när de återvänder till lägre höjder, vilket förbättrar deras uthållighet och prestanda.
idrottare utföra längre träningspass med mindre ansträngning eller uppnå bättre resultat i sina sporter på grund av den förhöjda förmågan att hantera och utnyttja syre effektivt.
A,B,AB och O
Blodgrupp A: Kan ta emot blod från A och O (har A-antigen).
Blodgrupp B: Kan ta emot blod från B och O (har B-antigen).
Blodgrupp AB: Kan ta emot blod från A, B, AB och O (har både A- och B-antigener, men inga antikroppar mot A eller B). Därför kallas AB för en universell mottagare inom ABO-systemet.
Blodgrupp O: Kan endast ta emot blod från O (har inga antigener men både A- och B-antikroppar). Blodgrupp O kallas en universell donator, men endast för röda blodkroppar.
Blodet transporterar syre från lungorna till kroppens celler och transporterar koldioxid tillbaka till lungorna för att andas ut. Dessutom transporterar blodet näringsämnen från matsmältningssystemet till olika delar av kroppen, hormoner till deras målorgan och värme till hudens yta för att reglera kroppstemperaturen.
Blodet innehåller vita blodkroppar, antikroppar och andra komponenter som är avgörande för immunsystemets funktion. Dessa element bekämpar infektioner, främmande substanser och sjukdomar.
Blodet innehåller även blodplättar och koaguleringsfaktorer som är avgörande för blodets förmåga att levra sig. Denna funktion är viktig för att stoppa blödningar genom att bilda en blodpropp vid skador på blodkärlen.
När ett blodkärl skadas drar det sig snabbt samman för att minska blodflödet till skadeområdet
När blodplättar kommer i kontakt med den skadade kärlväggen aktiveras de och klibbar ihop (adhererar) vid skadeplatsen.
Trombin omvandlar fibrinogen, ett lösligt protein i blodplasma, till fibrin, som är olösligt. Fibrin trådar formar ett nätverk över plättproppen vilket effektivt förseglar skadan.
Anemi är ett tillstånd där antalet röda blodkroppar (erytrocyter) är för lågt, eller där de röda blodkropparna inte innehåller tillräckligt med hemoglobin, det protein som transporterar syre i blodet. Detta leder till att kroppens vävnader inte får tillräckligt med syre, vilket kan orsaka olika symtom och hälsoproblem.
orsakas av
Den vanligaste orsaken till anemi är blodförlust, vilket kan ske gradvis på grund av magsår, gastrit, menstruation, cancer i mag-tarmkanalen
Nedsatt produktion av röda blodkroppar: Detta kan bero på brist på nödvändiga näringsämnen som järn, vitamin B12, eller folsyra
Huden är kroppens största organ. Det yttre lagret av huden, består av flera lager av celler som tätt sammanfogas för att bilda en barriär som hindrar mikroorganismer och gifter från att tränga in i kroppen.
Slemhinnor täcker kroppens inre ytor, som näshålan, luftvägarna, matsmältningssystemet och urinvägarna. Dessa slemhinnor producerar slem, en tjock vätska som hjälper till att fånga upp och avlägsna främmande partiklar och mikroorganismer innan de kan tränga in i kroppen.
Tårar och saliv innehåller enzymer och andra kemikalier som kan döda bakterier och virus, vilket bidrar till att rensa bort potentiella hot från ögonen och munnen.
Magsyran i magen har en mycket låg pH-nivå, vilket skapar en miljö som är ogästvänlig för många mikroorganismer och bidrar till att döda dem innan de kan orsaka infektioner.
Cilier är små hårliknande strukturer som finns i luftvägarna och i vissa delar av matsmältningssystemet. Dessa cilier rör sig i en koordinerad rörelse för att skjuta bort damm, bakterier och andra partiklar från kroppen.
Kroppen är täckt av miljontals bakterier och andra mikroorganismer som utgör den normala floran. Dessa mikroorganismer konkurrerar med patogener för resurser och kan producera ämnen som hämmar tillväxten av skadliga mikroorganismer.
Tillförsel av syrgas öka syrgasnivåerna i blodet. Detta kan hjälpa till att minska trötthet och andningsbesvär genom att förse kroppens celler med den syre de behöver för att fungera korrekt.
När kroppen inte får tillräckligt med syre kan hjärtat arbeta hårdare för att försöka kompensera. Genom att tillföra extra syre kan syrgasterapi minska denna belastning på hjärtat och minska risken för komplikationer relaterade till hjärtsvikt.
1. Luft kommer in genom mun/näsa och färdas genom luftstrupen till lungorna. Här passerar luften genom luftvägarna och når alveolerna (lungblåsorna)
2. I alveolerna sker gasutbytet där syret i luften överförs genom tunna kappilärer in i blodet och koldioxiden från blodet överförs till alveolerna för att sedan andas ut.
3. Syret i blodet binder till hemoglobin, ett protein i de röda blodkropparna. De röda blodkropparna transporterar sedan syret genom blodkärlssystemet till olika delar av kroppen.
4. När de röda blodkropparna når små kapillärer i kroppens vävnader släpper de av syret till cellerna.
Syreupptag: Syret tas upp av blodet och transporteras mha hemoglobin runt i kroppen så att alla våra celler kan utföra sina livsviktiga funktioner.
Cellandning: Syret som når cellerna används i cellandningen för att cellen ska kunna bilda energi i form av ATP. Cellandning är den process där glukos+syre omvandlas till vatten+koldioxid och ATP.
Koldioxid: Under cellandingen produceras koldioxid som en avfallsprodukt. Koldioxiden transporteras tillbaka till lungorna genom blodet och andas ut under utandningsprocessen.
Höger förmak-mottar syrefattigt blod från kroppens vener
Höger kammare-pumpar syrefattigt blod till lungorna, syresätt
Vänster förmak-mottar syrerikt blod från lungornas vener
Vänster kammare-pumpar syrerikt blod till kroppens största artär (aortan) för att förse kroppens vävnader med syre
Vänster kammarvägg är vanligtvis tjockare än höger kammarvägg. Detta beror på att vänster kammare är ansvarig för att pumpa blodet ut i kroppens stora cirkulationssystem, medan höger kammare bara pumpar blodet till lungorna. För att kunna generera tillräckligt med kraft för att driva blodet genom kroppen har vänster kammare tjockare muskelväggar än höger kammare.
Hjärtat är utrustat med fyra klaffar som reglerar flödet av blod mellan hjärtats hålrum. Två av dessa klaffar finns mellan förmaken och kamrarna och förhindrar blodet från att rinna bakåt från kamrarna till förmaken under (kontraktion). De andra två klaffarna finns vid utgångarna från vänster och höger kammare och förhindrar blodet från att rinna bakåt från artärerna till kammarna under (avslappning).
Syrefattigt blod kommer, genom hålvener, till hjärtats högra förmak. Därifrån pressas blodet från förmaken till kammaren. Från kammaren pressas blodet ut till lungartären för att syresättas. Från lungartären pressas blodet tillbaka till vänstra förmaket där lilla kretsloppet avslutas.
Syrerikt blod kommer in till vänster förmak genom lungvener, därifrån pressas blodet vidare till vänster kammare. Därifrån pressas det syrerika blodet ut i aortan så blodet kan komma ut till kroppens alla celler och det slutar i höger förmak.
När du står upp, måste ditt hjärta pumpa blodet mot tyngdkraften för att förse hjärnan och andra delar av kroppen med syre och näring.
För att hantera den snabba förändringen i kroppens position, måste blodtrycket regleras genom att hjärtat slår snabbare och blodkärl drar ihop sig för att hålla blodtrycket stabilt.
Ibland kan den reglering som behövs för att upprätthålla normalt blodtryck inte ske tillräckligt snabbt när du reser dig upp hastigt. Det kan resultera i en kortvarig minskning av blodtrycket, vilket leder till att hjärnan inte får tillräckligt med syre och orsakar yrsel eller svimning.
Nitroglycerin: Snabbverkande nitroglycerin kan användas för att lindra symtomen på akut kärlkramp genom att vidga blodkärlen och förbättra blodflödet till hjärtat.
Betablockerare: Betablockerare kan minska hjärtats syrebehov genom att sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket kan minska risken för kärlkramp.
Angioplastik: En liten ballongkateter placeras i det trånga området i kranskärlet och uppblåses för att vidga det och förbättra blodflödet. Man kan efter detta palcera en liten stent i det trånga området för att hålla kranskärlet öppet och förhindra att det smalnar igen.
Balanserad kost: Ät en hälsosam kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn, och fettsnåla proteinkällor såsom fisk och baljväxter. Undvik transfetter, begränsa mättade fetter (som finns i rött kött och mejeriprodukter).
Motion: Regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att upprätthålla en hälsosam vikt, sänker blodtrycket, förbättrar kolesterolnivåerna och stärker hjärtat.
Sluta röka: Rökning är en av de största riskfaktorerna för utveckling av åderförfettning. Att sluta röka kan dramatiskt förbättra din hjärt-kärlhälsa.
På alla cellers yta finns vissa ämnen som immunförsvaret kan känna igen, dessa kallas antigener. Antigener visar om en cell tillhör kroppen eller är främmande. Detta gör att de vita blodkropparna kan känna igen vilka celler som ska bekämpas och vilka som ska löämnas ifred.
Första och andra nivån är icke specifika, de är medfödda
Tredje nivån är förvärvad och den är specifik.
Nivå 1-Kemiska och mekaniska barriärer
Huden, skyddande lager, hindrar ämnen från att komma in i kroppen
Tårar och saliv, ämnen som dödar bakterier
Saltsyran i magsaft, dödar bakterier från det vi äter
Enzym, ex pepsin i magsäcken
Näshålans väggar, täckt av slemhinna med små hår, fångar upp partiklar i luften vi andas in.
Luftstrupen/luftrören, slemhinnor har flimmerhår som transporterar bort slem och andra partiklar.
Nivå 2-Icke specifika vita blodkroppar
Här finns olika typer av vita blodkroppar som angriper de celler som saknar rätt antigen på cellmembranet. Då aktivering sker så ökar de till ett stort antal genom celldelning.
Monocyter lagras i mjälten, de tar sig till inflammerad vävnad där de omvandlas till makrofager och dendritiska celler. Makrofagerna "äter" främmande celler och dendritiska celler visar T-celler hur den främmande cellen ser ut.
NK-celler dödar kroppsceller som smittats av virus eller blivit cancerceller.
Nivå 3-Specifika försvaret
B-lympfocyter bildar antikroppar mot ett visst ämne och de bildar också minnesceller.
Olika B celler kan binda massor av olika proteiner. Ibland kommer ett protein från något främmande, till exempel en bakterie. Detta sätter igång en process då B-celler bildar antikroppar som bekämpar bakterien.
I brässen, här presenteras små bitar av kroppsegna proteiner. T-celler som reagerar på detta-DÖDAS
Immunisering är framkallande av immunitet.
Aktiv immunsering innebär att vi tillför (med vaccinering) ett smittämne i död eller försvagad form varefter kroppen själv bildar antikroppar.
Passiv immunisering innebär att vi tillför färdiga antikroppar, immunitet uppstår genom tillförsel antikroppar från en annan individ.
Det är när det egna immunsystemet går till attack mot egen vävnad. Exempel på sjukdom: diabetes celiaki mm
Munnen-Kolhydraterna sönderdelas av enzymer
Matstrupen-maten passerar matstrupen
Magsäcken-I magsaften finns pepsin som sönderdelar protein
Tolvfingertarm-En gemensam gång från levern och bukspottskörteln. Från levern kommer galla som finfördelar fett. Från bukspotsskörteln kommer enzymer, trypsin som sönderdelar protein till fria aminosyror. Lipas sönderdelar fett till fettsyror och glycerol och amylas sönderdelar kolhydrater kolhydrater till enklare sockerarter.
Tunntarm-Tar upp små delar (metaboliter), körtlar producerar tarmsaft som gör födan mjuk.
Tjocktarm, tjocktarmens vägg tar upp vatten. Colibakterier--viktigt för produktion av K-vitamin.
Ändtarm-tarmrester lämnar kroppen
Hjärtmuskeln-tvärstrimmig, kan ej styras av viljan. Den är uthållig och snabb. (styrs av sinusknutan,AV-noden, spec celler)
Skelettmuskler-tvärstrimmig, kan styras av viljan. Snabba men inte uthålliga. Finns i ex armar och ben, fäster med senor i skelettet.
Glatta muskler-vi kan inte styra dem, uthålliga men långsamma. Finns ex i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan
Om vi inte får tillräckligt med syre till musklerna så bryts glukosen brytas ner ofullständigt till mjölksyra.
Vid konditionsträning blir hjärtmuskeln starkare vilket gör att den kan pumpa ut mer blod med varje slag. Då behöver hjärtat inte slå lika fort.
Nervsystemet skickar nervimpulser till muskeln via nervtrådar. Muskeln består av muskelceller, även kallade muskelfibrer. Nervimpulserna från nervsystemet stimulerar muskelcellerna att kontrahera sig. Blodkärlen förser muskeln med syre och näringsämnen som behövs för att producera energi och utföra arbete under muskelkontraktionen. För att producera energi förbränns druvsocker (glukos) i muskelcellerna genom cellandningen. Syre transporteras från lungorna till muskelvävnaden genom blodomloppet. Syret används i cellandningen för att bryta ner druvsocker och producera energi i form av ATP (adenosintrifosfat), som är den primära energikällan för muskelarbete. Mitokondrierna är organeller inuti muskelcellerna där cellandningen äger rum. De spelar en central roll i produktionen av ATP genom att bryta ner druvsocker med hjälp av syre. Vid intensiv träning eller när syretillförseln är otillräcklig för cellandning, kan mjölksyra bildas som ett biprodukt. Ökad nivå av mjölksyra kan orsaka muskeltrötthet och träningsvärk.
Kontaktställe mellan
Två nervceller
Nervcell och muskelcell
Nervcell och körtelcell
det sker genom variationer i jonkoncentrationen utanför och innanför nervmembranet
Centrala nervsystemet-utgörs av hjärnan och ryggmärgen
Perifera nervsystemet-utgörs av nerver utanför CNS
Nervvävnaden i CNS,
Grå består av nervscellskroppar och deras korta utlöpare (dendriter)
Vit är nervcellernas långa utlöpare (axoner med myelin)
Sympatiska-ex när vi blir stressade eller rädda och kroppen förbereder sig för att fly eller slåss.
Nivån av adrenalin och noradrenalin höjs
Pulsen ökar
Hjärtat pumpar kraftigare
Blodflödet ökar till musklerna men minskar till hud/inälvor.
Blodtrycket ökar
Luftrören vidgas så andningen blir enklare
Blodsockernivån höjs-extra energi
Pupillerna utvidgas
Du svettas mer
Tarmrörelse minskar
Matsmältningen går långsammare
Parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer där kroppens reserver byggs upp.
Pulsen minskar
Hjärtat pumpar med minder kraft
Blodtrycket sjunker
Luftrören dras ihop
Pupillerna dras ihop
Mängden saliv i munnen ökar
Tarmrörelse ökar
Matsmältningen ökar
Du kan kissa och bajsa
reflex-sensorisk information som kommer till CNS från sinnescellerna. Omkoppling till motoriska nerver sker direkt i ryggmärken, detta tänker du ej på. Det är medfödda reflexer bla.
reaktion-information går till hjärnan, du tänker på hur du ska lösa problemet.
sensoriskt system-tar emot och behandlar information
motorisk system-skickar kommandon till muskler/körtlar
motivationssytstem- på grundval av känslor och intellektuella övervägningar startar olika beteenden.
Att rena blodet från ämnen som inte behövs i kroppen, dvs restprodukter, dessa lämnar kroppen med urinet. Njurarna reglerar också vattenbalansen, saltbalansen och blodtryck.
bildar hormonet EPO som stimulerar produktionen av röda blodkroppar erytrocyter.
reglerar balans av syra och salt i blodet.
omvandlar D-vitamin till dess aktiva form vilket är viktigt för kalciumbalansen i kroppen.
utsöndrar renin för reglering av blodtrycket.
Njurens yttersta lager kallas barken
Märgen är uppdelad i njurpyramider, pyramidernas spetsar kallas papilller. de leder till njurbäckenet.
Njurbäckenet samlar upp urinet, urinen lämnar sedan njuren genom urinledaren.
Binjurarna sitter på toppen av njurarna och har som upopgift att producera och utsöndra stresshormonet kortisol. Kortisolets främsta funktion är att få levern att bilda glukos av aminosyror så att blodsockernivån ökar. För hög koncentration av detta leder till att produktionen bryter ned proteiner i kroppns muskler och skelett för att tillgodose kroppens blodsockerbhov
Håller oss uppräta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. skelettets ben hålls ihop med leder, i lederna kan benen röra sig mot varandra och det är detta som gör att vi kan röra hela kroppen. Blodkroppar bildas även i skelettet
då du tränar så belastar du skelettet vilket gör att du bibehåller samma mängd kalk i skelettet och det förblir starkt. Om skelettet ej belastas kan det leda till en urkalkning som i sin tur kan leda till benskörhet.
Genom två typer av leder.
Diskarna som finns mellan kotorna i ryggraden innehåller brosk. De dämpar stötar och underlättar ryggradens rörelser.
Fasettlederna är små ledersom sitter i bakre sidan av ryggraden, på ryggkotorna finns olika utskott som heter taggutskott och tvärutskott. Ledband och muskler sitter fast på utskotten, det gör ryggraden stabil.
Mellan kotorna finns korta ledband, de lägsta ledbanden sträcker sig längs med hela ryggen.
är en nedbrytning/förslitning av disken som ligger mellan två kotor. Åkomman kan vara allt från att du känner inget alls, till att ge väldiga smärtor och kortsiktiga funktionsnedsättningar.
nervceller som skickar information kallas för presynaptiskt neuron, nervceller som tar emot information kallas för postsynaptiskt neuron. Från nervcellens kärna (soma) går utskott, de kallas dendriter, deras uppgift är att ta in information från andra nervceller. Informationen kommer sedan att bearbetas i cellkroppen som bestämmer om signalen ska skickas vidare eller inte. Om signalen ska det kommer den skickas vidare via neuronets axon till en mottagande cell. en del axon är omgivna av ett isolerande hölje som kallas för myelin, och myelinet gör att nervimpulsen kan färdas extremt fort. när nervsignalen når slutet på axonet dvs axonterminalen, så kommer det frisläppas en signalsubstans (transmittorsubstans). den där transmittorsubstansen kommer att påverka målcellens elektriska aktivitet genom att antingen stimulera eller hämma den.
litet mellanrum mellan dendrit och axonterminalen, synapsklyftan. det är här nervcellerna kommunicerar med hjälp av signalsubstanser, de beskrivs som kemiska bydbärare. de frisläpps från axonterminlen och binder på receptorer på den mottagande cellens dendrit.