Utilisateur
En permanent förändring i arvsmassan- ärftlig. Smer inom samma DNA molekyl. Kan ske spontant vid celldlening eller mutagena faktorer
En cell vars arvsmassa förändrats genom mutation
Ny kombination av hela DNA segmentet, DNA kombineras in från annan cell med det gamla. Kan ex vara en bakterie som tagit upp en plasmid med en resistentgen
Mutant= Förändrat sitt eget DNA
Rekombinant= Fått nytt DNA från någon annan
Transformation, konjugering och transduktion
Fritt DNA tas upp från omgivningen i form av DNA fragment eller plasmid
Dna överförs från givarcells plasmid till en mottagare via pili
DNA överförs med hjälp av bakteriofag (virus som infekterar bakterier). Den del av bakteriens DNA som pasckas in i fagpartikeln överförs. EX salmonella
I kromosomer eller Plasmider (DNA)
En plasmid är en liten, ringformad DNA-molekyl som finns utanför bakteriens kromosom-DNA.
Den bär på extra gener – så kallade “bonusgener” – som inte är nödvändiga för överlevnad, men som kan ge bakterien fördelar.
Plasmider kan kopieras självständigt, oberoende av kromosomen.
De kan vara både nyttiga och skadliga: vissa ger bakterien resistens mot antibiotika, medan andra kan bära gener som ökar sjukdomsframkallande egenskaper eller gör bakterien bättre anpassad till miljön.
Den del av ett DNA segment som kan flytta sig från en plats till en annan, antingen inom samma DNA molekyl eller mellan olika.
Om den påverkar andra celler eller olika DNA molekyler blir det en rekombination medan om det påverkar sin egen gen.
1: Kemiska mutagener (ex ämnen som förändrar baser i DNA)
2:Fysikaliska mutagener (ex strålning i röntgen)
3 Biologiska mutagener tex transposoner (hoppande gener)
En tyst mutation är när ett baspar byts ut i DNA:t,
men aminosyran som kodas fram ändras inte (på grund av att den genetiska koden är degenererad).
Därför blir proteinet oförändrat och fungerar helt normalt.
En bas byts ut så att en annan aminosyra bildas. Detta kan ändra dess funktion och form. Ibland gör det att proteinet fungerar sämre, ibland likvärdigt och ibland bättre.
En basförändring gör att ett stoppkodon uppstår i förtid. Proteinet blir då ofullstämdigt och obrukbart. Detta kan leda till att cellen inte klarar viktiga funktioner och dör.
En frameshift-mutation sker när en eller flera baser tas bort eller läggs till i DNA-sekvensen (inte i grupper om tre).
Det gör att hela läsramen förskjuts, så att alla aminosyror efter mutationen blir fel.
Proteinet blir då felaktigt och oftast obrukbart eller skadligt.
Två DNA molekyler byter plats med varnadra där deras DNA är nästan likadant och en ny tas in från omgivningen.
Ungefär som att byta ut ett ord i en mening mot ett ord som passar nästan lika bra.
Bakteriocid, bakteriostatisk och bakteriolytisk
Dödar bakterierna men lyserar ej
Cellen dör och lyserar
Bakterierna slutar att växa
Verkar mot många bakterier, både gram + och gram-
Verkar mot få bakteriearter men är mer specifikt
Antingen med mic bestämning- då kollar man lägsta koncentrationen antibiotika som stoppar bakterietillväxt
Zon test- på bakterieplatta. Sprider bakterier på ager och lägger antibiotika ovanpå. DÄr bakterierna inte växer fungerar antibiotikan.
Sensitiv-vanlig dos fungerar
Increased exposure- kräver högre dos, bakterien har låg resistens
Resistent- Antibiotikan fungerar inte
Additiv: Du blandar två kurer, effekten blir som summan. Ungefär 1+1= 2
Synergi= Två antibiotika sätts in samtidigt och effekten blir bättre än förväntat dvs >2
Antagonism: Motverkar varandra, effekten blir sämre än förväntat <2
1: Hindrar cellväggsbygge genom att hindra tvärbindning i cellväggen (peptidoglykan) (EX, perncilin, cefalosporiner och B-laktam-antibiotika). Pencilinet stoppar transpeptidas som bygger ihop cellväggen vilket gör att bakterien spricker och lyserar.
2: Förhindra proteinsyntes genom att stoppa ribosomens arbete-inga proteiner kan då bildas. (EX kloramfenikol, fusidinsyra, aminoglykosider). Dessa sätter sig på ribbosomen och stoppar dess arbete, då kan bakterien inte längre tillverka protein.
3: Dna syntes- stoppar DNA Replikation. (Hämmar DNA topoisomeras. (EX ciprofloxacin, levofloxacin). Blockerar enzymerna DNA-gyras och topoisomeras. Då kan dessa enzym inte längre snurra upp DNA när det ska kopieras vilket gör att DNA-replikationen ej fungerar och att bakterien inte kan dela på sig.
1:Ändrat mål – bakterien kan genom punktmutationer förändra det protein som antibiotikan normalt binder till, så att antibiotikan inte längre får fäste.
2:Enzymatisk nedbrytning – bakterien kan bilda enzymer som förstör antibiotikan, till exempel β-laktamas, som bryter ner penicilliner och cefalosporiner.
3:Minskat upptag eller aktiv utpumpning – cellmembranet kan förändras så att antibiotikan inte tas upp lika effektivt, eller så använder bakterien effluxpumpar som aktivt pumpar ut ämnet igen.
VIss resistens är naturlig, tex mycoplasma som saknar cellväg. Därför är den resistens mot alla antibiotika som påverkar cellvägen.
Resistansen kan också vara förvärvad, dvs att bakterien lär sig hur man ska stå emot antibiotikan eftersom mutationer som kan stå emot överlever
Biofilm gör bakterierna betydligt mer naturligt resistenta. Detta pga att biofilmen skyddar bakterierna mot pencilinet.
Sprids via Resistensplasmider som kan överföras genom konjugering (direktkontakt). ANtibiotika skapar inte resistens, men eftersom de dödar bakterier som inte är resistenta överlever och de andra reistenta bakterierna och kan fortplanta sig.
