Utilisateur
Uppstod: Under upplysningen (franska och amerikanska revolutionen) som reaktion på den absoluta kungamakten.
Statens roll: begränsad roll
Mål: Frihandel, indicidens frihet, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi, fri konkurrens
Uppstod: Upplysningen (Franska revolutionen) som en motreaktion mot de nya liberalerna.
Statens roll: Stark stat men liten-ex starkt försvar men låga skatter
Mål: Bevara värden traditioner som byggts upp då de innebär säkerhet. Fokus är t.ex familj, nationen, monarkin
Uppstod: Under industrialismen då arbetarkraften krävde bättre arbetsvillkor och rättigheter, alltså ett klasslöst samhälle.
Statens roll: Stark stat
Mål: Jämlikhet genom kommunalt självstyre
Visar främst ekonomisk ideologi.
Vänster: Jämlikhet, höga skatter, kollektivt ägande, omfattande välfärdssystem, rättvisa, stark stat.
Höger: Individens frihet, traditioner, marknadsekonomi, låga skatter, svag stat.
GAL-TAN skalan lyfter synen på postmaterialistiska värderingar som fått större inslag i politiken.
GAL står för grön, alternativ, libertär. Positiv till postmaterialistiska värderingar.
TAN står för tranditonell, auktoritär, nationalistisk.
Regeringsformen: Beskriver Sveriges styrelseskick. Representatic demokrati, fria, hemliga, regelbunda val, m.m. Här står det även lm mänskliga fri- och rättigheter.
Tryckfrihetsförordningen: Alla har rätt att uttrycka sig i tryck utan att bli censurerde eller bli granskade i förväg. Offentlighetsprincipen.
Yttrandefrihetsgrundlagen: Alla har rätt att säga vad de vill utan att bli censurerade eller bli granskade. (Ej diskriminerande)
Successionsordningen: Hur den svenska kronan ska ärvas, regler hur man anser statschefen.
Alla 29 valkretsar har ett visst antal mandat i riksdagen. Partier får mandat i proporition till valresultatet i varje valkrets.
Vi har även utjämningsmandat för att utjämna orättvisor.
Parlamentarism innebär att regeringen måste ha stöd av riksdagen för att kunna styra. Makten går på så sätt alltid från folket. Om de inte sköter sig kan riksdagen skicka en misstroendeförklaring.
1. Lagstiftningsmakt. Stiftar lagar genom att diskutera och föreslå.
2. Finansmakt. Regeringen föreslåt statsbudgeten, men det är riksdagen som godkänner den.
3. Kontrollmakt. Svergie har parlamentarismen, regeringen kontrolleras och behöver ha stöd av riksdagen för att få styra. Kontroll av regeringen sker av konstitutionsutskottet (KU). Kontroll av förvaltningen sker via riksrevisionen och justitieombudsmännen (Jo)
1. Ett förslag i form av motion eller proposition anmäls i kammaren.
2. Motionerna och propositionerna skickas till rimliga där frågan utreds. Deras uppgift är att bereda frågan genom att ledarmöterna samlar fakta och diskuterar förslag till lösningar.
3. Uskotten lämnar in sina betänkande till kammaren.
4. Om ett ärdende är komplicerat kan ett utskott begära hjälp av regeringen. Då tillsätts en kommission som får undersöka frågan närmare. Det blir då en statlig utredning.
5. När kommissionen kommit fram till ett betänkande skickas det ut på remiss till olika organisationer & intressegrupper för deras synpunkter i ett skriftligt yttrande.
6. Kommissionen sammanställer och skriver nu ett utkast till lag. Denna granskas av lagrådet.
7. Regeringen kan besluta lämna in denna utredning som en proposition i riksdagen.
8. Det blir debatt i kammaren av de utskott som utrett frågan.
9. Det blir dags att fatta beslut av alla ledamöter i kammaren. Röstar i frågan-majoritetsprincipen.
10. Regeringen får veta vad riksdagen röstat och ska se till att beslutet verkställs.
1. statlig utredning tillsätts för att utreda frågan. Komissionen skickar ett betänkande ut på remiss till organisationer, m.m.
2. Organisationerna skriver sina synpunkter i ett yttrande.
3. Komissionen sammanställer och skriver ett utkast till lag som granskas av lagrådet.
4. Regeringen lämnar in lagförslaget som en porposition till kammaren.
5. Propositionen skickas vidare till utskotten slm bereder frågan och kommer fram till ett betänkande. Parallellt med detta diskuteras propositionen i partigrupperna. De bestämmer vad man ska tycka om förslaget.
6. Betänkandet från utskottet skickas till kammaren.
7. Riksdagen debatterar och fattar beslut genom att rösta. Majoritetsprincipen gäller.
8. Regeringen får veta vad riksdagen beslutat och ska se till att beslutet verkställs.
Regeringens uppgift är att styra Sverige. det gör de genom:
Planera samhällsutveckligen: Genom att göra olika bedömningar av framtiden och ge ut propositioner till riksdagen. T.ex. föreslå statsbudgeten för det kommande året.
Fatta beslut i olika ärenden: T.ex. skriver de mer i detalj hur tillämpningen av lagar ska ske. Det kallas förordningar.
Verkställa de politiska besluten: Sker genom statsförvaltningen-mydnigheter och bolag som sköter den offentliga sektorn innanför de ramas som sätts av riksdag och regering.
Delta i EU:s ministerråd: Här driver ministrarna olika frågor som är viktiga för Sverige.
1. Efter valreslutatet samtalar talmannen (riksdagens ordförande) med alla partiledare för att sedan föreslå en tänkbar stadsminister i kammaren.
2. Riksdagsledamöterna får då rösta i en stadsministeromröstning. Då lyder negatic parlamentarism. Så länge en majoritet inte röstar nej blir den utvalda personen stadsminister.
(Talmannen kan föreslå stadsminister upp till fyra gånger. Om alla förslag har majoritet emot sig leder det till nyval.)
3. När stadsministern är utsedd är det dennes jobb att utse stadsrådet med ministrar.
Innebär att stadsminister och regeringen inte behöver ha en majoritet av ledamöterna med sig, utan det räcker med att de inte har en majoritet emot sig.
Regeringen har alltså riksdagens förtroende så länge en majoritet av ledarmöterna inte uttryckligen röstar nej vid regerinsbildningen.
1. Majoritetsregering: Kan vara enpartisregering eller koalitionsregering.
Fördelar (majoritesregering enparti): Lättare att få igenom lagförslag då den har stöd från majoriteten av ledamöterna, samt behöver inte förhandla lika mycket med andra partier.
Nackdelar: Risk för att ignorera minoriteters åsikter, färre kompromisser -> kan bli ensidigt.
2. Minoritetsregering. Om inget parti får majoritet i riksdagen kan det parti som är störst i riksdagen få bilda regeringen (såvida en koalitionsregering bildas).
Nackdelar: Svårt att få igenom förslag-måste hela tiden förhandla. Finns även risk för att den måste avgå och det sker nyval om inget parti vill sammarbeta med den.
Fördelar: Tvingas sammarbeta och lyssna mer på andra partier vilken kan leda till kompromisser -> bredare beslut, och fler åsikter blir hörda.
Koalitionsregering: Om inget parti i riksdagen är majoritet kan partier välja att gå ihop för att bilda en majoritet.
Fördelar: Ökat sammarbete mellan partier, representerar fler åsikter, fler kompromisser -> beslut som gynnar fler?
Nackdelar: Kompromisser kan göra att besluten blir väldigt breda och ingen blir 100% nöjda. Då representeras istället inte någons åsikt till 100%, vilket kan leda till missnöjda individer. Beslut kan även ta längre tid då alla ska vara överens.
Samlingsregering: Under krig och kristider vill länder ibland undvika partipolitiken, och istället fokusera på att ena nationen. En samlingsregering består av samtliga partier.
Fördelar: Enad regering vid kris skapar stabilitet.
Nackdelar: Svårt att fatta beslut-många viljor.
Övergångsregering: En regering under begränsad tid, t.ex. regeringskris, sköter regeringens uppgifter i väntan på att en ny regering ska bildas.
Fördelar: Säkerställer att landet fungerar i väntan på en ny regering.
Nackdelar: begränsad makt och kan inte driva ny politik.
Alla är auktoritära-Fåtal personer styr utifrån eget intresse, utan att ta hänsyn till folkets vilja.
Hot och våld och straff vanligt för att tysta ned och straffas andras åsikter.
Ofta fåtal mänskliga fri- och rättigheter
Censur och propaganda är vanligt förekommande.
Vissa demokratier är även totalitära. Det innebär att regimen tagit ett steg till för att kontrollera medborgarnas åsikter. Sker genom:
åsiktskontroll-regimen försöker påverka och kontroller medborgarnas åsikter (tex censur & propaganda), för att minska oppositionen och öka makten
angiverisystem-innebär att människor tvingas anmäla andra människor ifall de har åsikter som strider mot regimens. Angivaren får ofta belöning.
Diktaturer utveklar också ofta nepotism. Nepotism är att medlemmar i det egna partiet får eller den egna familjen får fördelar, tex familjemedlem får chefsroll trots att det finns andra med bättre kompetens.
Militärdiktatur-makten står hos generaler
Teokrati-makten står hos religiösa ledare
Partidiktatur-makten står hos ett enda politiskt parti
Monarki-makten ligger hos en kejsare, kung, drottning
Aristokrati-De "finaste" styr, tex adeln.
Oligarki-makten står hos ett fåtal rika och mäktiga släkter
1919 kom det första beslutet om allmän och lika rösträtt i Sverige.
1921 var det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt. Det var det första valet där kvinnor hade rösträtt och var valbara.
1922 tillträdde de första fem kvinnorna in i riksdagen.
1. Allmän och lika rösträtt
2. Allmänna, fria och hemliga val
3. Yttrande- mötes och tryckfrihet
4. Rättsäkerhet
5. Majoritetsbeslut.
