Utilisateur
1. Wavelength – distance between peaks.
2. Intensity – height of the wave.
3. Frequency – number of waves per unit of time, how fast the wave comes. Think of this like a bus. In the morning, the bus comes 6 times. In the afternoon the bus only comes 3 times, a less frequency.
1. Våglängd – avståndet mellan topparna.
2. Intensitet – vågens höjd.
3. Frekvens – antal vågor per tidsenhet, hur snabbt vågen kommer. Tänk på detta som en buss. På morgonen kommer bussen 6 gånger. På eftermiddagen kommer bussen bara 3 gånger, en lägre frekvens.
"Photons" are particles that, in a wave-like structure, constitute light.
"Fotoner" är partiklar som i en vågliknande struktur utgör ljus.
...lesser...
...lägre...
For humans, visible light represents wavelengths between 400 and 700 nm on the electromagnetic spectrum.
För människor representerar synligt ljus våglängder mellan 400 och 700 nm på det elektromagnetiska spektrumet.
You will see a different color.
Du kommer se en annan färg.
The height of the wave and thus the number of photons per area and time.
Vågens höjd och därmed antalet fotoner per yta och tid.
• Exempel: Två ljuskällor med samma effekt (t.ex. 10 W) kan upplevas olika ljusa beroende på våglängd.
Radiometry: Measures the physical energy of radiation.
Photometry: Measures light as it is perceived by the eye, i.e. the visible effect of radiation.
Radiometri: Mäter strålningens fysiska energi (i Watt).
Fotometri: Mäter ljus så som det uppfattas av ögat (ögats känslighet), alltså strålningens synliga effekt (V(λ)-kurvan).
photopic luminosity curve. V (lambda)
fotopisk luminitetskurva. V (lambda)
Our eyes are most sensitive to green, at teh wavelength of 555nm.
Våra ögon är som mest känsliga för grönt, vid våglängden 555nm.
Intensity = number of photons per area/time → physical quantity.
Brightness = subjective perception of light → depends on the sensitivity of the eye and the brain's interpretation.
"Two light sources with the same effect can be perceived as differently strong depending on wavelength."
Intensitet = antal fotoner per yta/tid → fysikalisk storhet.
Brightness = subjektiv upplevelse av ljus → beror på ögats känslighet och hjärnans tolkning.
"Två ljuskällor med samma effekt kan upplevas olika starka beroende på våglängd."
It depends on the sensitivity of the eye and the interpretation of the brain.
Det beror på ögats känslighet och hjärnans tolkning.
1. • Lumen (lm)
2. • Candela (cd)
3. • Lux (lx): lumen/m²
4. • cd/m² (Candela/m² )
• Luminance (cd/m²): Light leaving a surface. For example, the brightness of the screen.
• Illuminance (lux): Light hitting a surface. For example, how much light falls on the desk.
• Clinical connection: Ergonomics when working with a computer → luminance on the screen and illuminance in the room affect eye comfort.
• Luminans (cd/m²): Ljus som lämnar en yta. T.ex. skärmens ljusstyrka.
• Illuminans (lux): Ljus som träffar en yta. T.ex. hur mycket ljus som faller på skrivbordet.
• Klinisk koppling: Ergonomi vid datorarbete → luminans på skärm och illuminans i rummet påverkar ögonkomfort.
• Inverted retina:
* Light passes through ganglion cells and bipolar cells before hitting the photoreceptors at the back.
* The signal then travels the opposite way: photoreceptors → bipolar → ganglion → optic nerve → LGN → brain.
• Inverterad retina:
* Ljus passerar ganglionceller och bipolära celler innan det träffar fotoreceptorerna längst bak.
* Signalen går sedan motsatt väg: fotoreceptorer → bipolära → ganglion → optiska nerven → LGN → hjärnan.
• Stavar (rods):
o Fotopigment: rhodopsin.
o Mycket känsliga, kan reagera på enstaka fotoner.
o Låg upplösning (stora receptiva fält).
o Svartvitt mörkerseende (scotopiskt).
o Lokalisation: periferi.
• Tappar (cones):
o Tre typer av pigment: L-opsin (rött), M-opsin (grönt),
S-opsin (blått).
o Kräver mer ljus.
o Hög upplösning (små receptiva fält).
o Färgseende (fotopiskt).
o Lokalisation: fovea.
Cones. The cones have smaller cellbody and rods have a bigger cellbody. Therefore we can see details with fovea, where the cones are concentrated. In the fovea there are no rods at all.
Tappar. Tapparna har mindre cellkroppar och stavarna har en större cellkropp. Därför kan vi se detaljer med fovea, där tapparna är koncentrerade. I fovea finns inga stavar alls.
Photopigment: A molecule that absorbs light and by doing so releases an electric potential by altering the voltage in the cell.
Fotopigment: En molekyl som absorberar ljus och genom att göra det frigör en elektrisk potential genom att ändra spänningen i cellen.
Bleaching is the process by which a photopigment molecule (e.g. rhodopsin) becomes inactive/transparent after absorbing a photon (11-cis → all-trans). The photoreceptor then hyperpolarizes (–50 → –70 mV), which reduces the release of glutamate and the signal is passed on. The bleached pigment molecule must be regenerated before it can absorb light again. During this time, that particular molecule is “out of action”, although the cell as a whole can continue to respond via other pigments.
Blekning (bleaching) är den process där en fotopigmentmolekyl (t.ex. rhodopsin) blir inaktiv/transparent efter att ha absorberat en foton (11-cis → all-trans). Fotoreceptorn hyperpolariseras då (–50 → –70 mV) vilket minskar frisättningen av glutamat och signalen förs vidare. Den blekta pigmentmolekylen måste regenereras innan den kan absorbera ljus igen. Under denna tid är just den molekylen ”ur spel”, även om cellen som helhet kan fortsätta svara via andra pigment.
Kort sagt: Ljusstimulus → hyperpolarisering, blekning = pigment ur spel.
kort sagt: Ljusstimulus → hyperpolarisation, bleaching = pigment ur spel.
- Scotopic vision occurs in low (nighttime) light conditions.
- Scotopic vision is mediated by rods, which means:
* High sensitivity to very low light.
* Poor resolution/vision (approximately 20/200).
* No color separation – we cannot see colors in the dark.
- We cannot read or distinguish fine details in the dark, precisely because of the low resolution.
- Skotopiskt seende uppstår under svaga (nattetid) ljusförhållanden.
- Det skotopiska seendet förmedlas av stavar, vilket innebär:
* Hög känslighet för mycket svagt ljus.
* Dålig upplösning/visus (ungefär 20/200).
* Ingen färgseparation – vi kan inte se färger i mörker.
- Vi kan inte läsa eller urskilja fina detaljer i mörker, just på grund av den låga upplösningen.
Photopic vision occurs under bright (daytime) light conditions.
Photopic vision is mediated by cones, which means:
Low sensitivity to dim light.
Very good resolution/vision (20/20).
Good color separation – we can distinguish colors in daylight.
Fotopiskt seende uppstår under starka (dagtid) ljusförhållanden.
Det fotopiska seendet förmedlas av tappar, vilket innebär:
Låg känslighet för svagt ljus.
Mycket god upplösning/visus (20/20).
God färgseparation – vi kan urskilja färger i dagsljus.
Duplex retina = means that the human retina has two types of photoreceptors (rods and cones), which work under different lighting conditions.
Under twilight conditions (mesopic vision), both rods and cones contribute to the visual experience.
Duplex retina = betyder att människans näthinna har två typer av fotoreceptorer (stavar och tappar), som arbetar under olika ljusförhållanden.
Under skymningsförhållanden (mesopiskt seende) bidrar både stavar och tappar till synupplevelsen.
Mesopic vision
Mesopiskt seende
Rods and cones
Stavar och tappar
Dark adaption
Mörkeradaption
* When we are out in bright light (e.g. sun), the photopigments in rods and cones are bleached (bleaching).
* “Bleaching” means that the pigment molecules have already reacted to light and are temporarily out of action.
* If many pigments are bleached → few are active → low sensitivity. That is why we see poorly when we suddenly enter darkness.
* När vi är ute i starkt ljus (t.ex. sol) så bleks fotopigmenten i stavar och tappar (bleaching).
* ”Blekning” betyder att pigmentmolekylerna redan har reagerat på ljus och tillfälligt är ur spel.
* Om många pigment är blekta → få är aktiva → låg känslighet. Därför ser vi dåligt när vi plötsligt går in i mörker.
Kortfattat:
* Starkt ljus ”förbrukar” fotopigment → låg känslighet.
* I mörker regenereras pigmenten → hög känslighet.
* Den långsamma återhämtningen = tiden det tar för pigmenten att ”laddas om”.
Because the regeneration of photopigment in the photoreceptor increases (recharges) during dark adaptation.
För att regenereringen av fotopigment i fotoreceptorn ökar (laddas om) under mörkeradaption.
Varför ser kurvan tvådelad ut?
Först ser vi snabb förbättring tack vare tapparna.
Sedan, efter några minuter, tar stavarna över och driver känsligheten mycket längre ner (högre känslighet).
Kort sagt:
Tappar = snabba men inte så känsliga.
Stavar = långsamma men extremt känsliga.
Ljusadaption: "Det visuella systemet anpassar sig till förändringar i ljusnivåer (illumination)"
• När ögat går från mörker → ljus.
• Exempel: När man går ut i stark sol efter att ha varit i ett mörkt rum.
Ljusadaption.
Hur stavarna anpassar sig till förändringar i bakgrundsbelysning.
Om bakgrunden blir ljusare → stavarna måste ”skruva ner” sin känslighet.
Exempel: När du är ute på natten och någon tänder en gatlykta – stavarna måste anpassa sig för att du ska kunna fortsätta uppfatta skillnader i ljus.
Hur tappar anpassar sig när bakgrundsbelysningen förändras.
Exempel: Du sitter en solig dag och läser en bok utomhus. Plötsligt går ett moln för solen och ljuset minskar kraftigt. Tack vare tapparnas ljusadaption kan du ändå fortsätta läsa texten utan problem – du märker knappt förändringen i ljusnivå.
Den beskriver hur svårt det är att upptäcka en liten ljusökning (ΔI) mot en mörk bakgrund (IB).
🔦 Enklare förklaring
Tänk dig att du är ute i mörkret. Om bakgrunden blir lite ljusare, behöver även ljusblixten du ska se vara lite starkare för att du ska märka den.
Webers lag handlar om kontrastkänslighet:
* Den minsta ljusökning (ΔI) du kan upptäcka är proportionell mot bakgrundsljuset
🔦 Enkel förklaring
Om du tittar på ett vitt papper i svagt ljus behövs bara en liten ljusökning för att du ska märka skillnaden.
Om du tittar på samma papper i starkt solljus behövs en mycket större ljusökning för att du ska märka skillnaden.
När vi går från dagsljus (fotopiskt seende, tappar) till mörker (skotopiskt seende, stavar) förskjuts ögats känslighet för våglängder.
Tapparna är mest känsliga vid ca 555 nm (grönt-gult ljus).
Stavarna är mest känsliga vid ca 507 nm (blå-grönt ljus).
🔦 Vad betyder det i praktiken?
I dagsljus ser röda färger relativt starka och blå/gröna svagare.
I mörker ser vi istället blå/gröna färger starkare medan rött nästan försvinner.
🧠 Vardagseffekt
En röd blomma i dagsljus ser klar och tydlig ut → men i skymningen ser den mörkare och nästan svart ut.
Ett blått föremål kan däremot se ljusare och mer synligt ut i skymningen än på dagen.
