Utilisateur
1. UV-strålning gör att två tyminbaser binder ihop (tymindimerer) vilket stör DNA-läsningen.
2. Fria radikaler oxiderar och förstör baser.
3. Kemikalier som benso(a)pyren binder kovalent till DNA och orsakar fel vid replikation.
Läsramförskjutning ändrar hela kodonläsningen så proteinet blir nästan helt fel. En missense-mutation ändrar bara en bas vilket leder till byte av en enda aminosyra.
tillfällig förändring (till exempel bruten bas) som kan repareras. En mutation är en permanent förändring i DNA-sekvensen som blir kvar efter replikation.
- Felparningsreparation rättar fel insatta baser vid replikation.
- Base-excision repair tar bort en skadad bas.
- Nucleotide-excision repair tar bort större skador som flera baser eller tymindimerer.
- Dubbelsträngsbrottsreparation lagar brott i båda DNA-strängarna
- Felparningsreparation lagar felaktiga baspar.
- Base-excision lagar till exempel uracil i DNA.
- Nucleotide-excision lagar UV-skador.
- Dubbelsträngsbrottsreparation lagar brutna kromosomer.
Fria radikaler oxiderar baser. UV-strålning ger tymindimerer. Gamma orsakar dubbelsträngsbrott. Spontant kan depurinering (förlust av en bas) eller deaminering (C blir U) ske.
Med nucleotide-excision repair som klipper ut en hel DNA-sträcka runt skadan och fyller i nytt DNA.
De kan bryta kromosomen så att gener förloras eller omarrangeras, vilket ofta leder till celldöd eller cancerutveckling.
- NHEJ (Non-Homologous End Joining) lagar snabbt men ofta slarvigt genom att sätta ihop ändarna direkt.
- HR (Homologous Recombination) använder en identisk DNA-mall från systerkromatiden och blir därför exakt, men kan bara ske efter DNA-replikation.
En stor deletion gör att flera aminosyror saknas och proteinet blir kortare, vilket ofta minskar dess funktion.
Med nucleotide-excision repair som tar bort hela den skadade sekvensen och bygger in en korrekt DNA-sträcka.
Med NHEJ eftersom ingen systerkromatid finns tillgänglig som mall.
Med homolog rekombination eftersom systerkromatiden är tillgänglig efter DNA-replikation.
En deletion på 7 baser ändrar läsramen och gör proteinet felaktigt. En deletion på 30 baser är delbar med tre och tar bara bort 10 aminosyror men bevarar resten av proteinet.
Vid nästa replikation paras U med A i stället för G, vilket ger en punktmutation (C→T). Bara en av de två dottercellerna ärver mutationen.
- Oxiderad bas lagas av base-excision repair.
- Tymindimer lagas av nucleotide-excision repair.
- Dubbelsträngsbrott lagas med NHEJ eller HR beroende på cellcykelfas.
Eftersom båda DNA-strängarna bryts samtidigt kan cellen förlora hela genregioner eller kromosombitar om reparationen misslyckas.
I icke-kodande DNA har de ofta ingen effekt. I kodande DNA kan substitution byta aminosyra, deletion förskjuta läsramen och insertion av tre baser lägga till en extra aminosyra.
För att reparationen ofta kräver att enzymer klipper bort några baser innan ändarna sätts ihop, vilket leder till små deletioner.
Deaminering av cytosin till uracil sker spontant på grund av kemisk instabilitet.
Med base-excision repair som tar bort uracil, klipper bort socker-fosfat och bygger in cytosin igen.
Inte direkt. Den blir bara en mutation om den inte repareras innan nästa replikation, då den blir permanent i arvsmassan.
Substitution byter en bas mot en annan. Insertion av tre baser lägger till en extra aminosyra utan att förstöra läsramen. Deletion av en bas förskjuter läsramen och gör hela proteinet fel.
UV orsakar tymindimerer som gör att DNA inte kan läsas korrekt och indirekt bildas fria radikaler som skadar baser.
- Tymindimerer lagas av nucleotide-excision repair. Fria radikalskador lagas av base-excision repair.
Mismatch repair (felparningsreparation) känner igen felinsatta baser, klipper bort dem och fyller i korrekt DNA.
För att de kan orsaka kromosombrott, genförlust och felaktiga omarrangemang som driver cancerutveckling.
Det är när kodonläsningen ändras, oftast av en insertion eller deletion som inte är delbar med tre. Då blir hela proteinet fel.
I kodande DNA blir proteinet felaktigt. I regulatoriska DNA kan det påverka hur mycket protein som bildas. I icke-kodande DNA blir det ofta ingen effekt.
NHEJ, eftersom den inte kräver systerkromatid.
Små deletioner eller insertioner kan uppstå. Om detta sker i en gen kan proteinet förstöras.
- Deaminering av cytosin till uracil och depurinering där en bas försvinner spontant.
-
Med base-excision repair där den skadade basen klipps bort och ersätts med en korrekt bas.
En tyst mutation byter en bas men ger samma aminosyra, så proteinet fungerar. En missense-mutation byter en aminosyra och kan påverka funktionen olika mycket. En nonsense-mutation ger ett stoppkodon som gör proteinet kort och oftast obrukbart.
