Utilisateur
mitokonrdien
accetyl coa och koldioxid
nadh, fadh och atp
energi pyrovatjon och Nadh
Muskelvävnad, Nervvävnad, Flytande vävnad, Epitelvävnad, Stödjevävnad
Området där alla organeller finns, består till stor del av vätska. Av allt vatten som finns i kroppen finns 2/3 i det intracellulära området. Viktigaste delen av cellen eftersom alla livsviktiga processer sker där
Det extracellulära rummet består också till viss del av vätska som kallas extracellulär vätska. Den spelar blandannat en stor roll för cellkommunikation, transport osv...
Det finns en högre koncentration av Kaliumjoner (K+) och lägre koncentration av natrium (NA+) innuti cellen. Utanför cellen ser området i princip tvärtemot ut, men en högre koncentration av Na+. Kalium kan lättare passera ut ur cellen än vad natrium kan passera in. Detta skapar en negativ laddning i cellen eftersom fler positiva laddningar lämnar cellen än vad som kommer in. Den negativa balansen drar tillbaka en del kaliumjoner vilket skapar en balans på -70 mv i en vilande cell. Det finns också jonkanalaer åt bägge håll för att uprätthålla denna potential.
Membranet är en viktig del för att cellens membranpotential ska kunna bestå då det reglerar vilka ämnen som får passera. Membranet är uppbyggt av kolhydrater, fettmolekyler och proteiner.
Fettmolekylerna (mestadels fosforlipider) bildar en vattenattraherande del (hydrofila) på membranets utisida, och en vattenavisande (hydrofob) på insidan. Denna gör att fettlösliga ämnen kan passera, medan vattenlösninga inte kan det. Hjälper till att bibehålla cellens struktur. Det finns också proteiner som kan vara knuta till delar av membranet eller gå genom hela, vilket bla annat bidrar till kontroll av intracellulära miljön, förmedla cellens kommunikation osv...
- Möjligagöra kontroll av den intracellulära miljön.
- Förmedla cellens kommunikation med omgivningen
- Sköta om transport av ämnen mellan extracellulära och intracellulära utrymmet
- Förbinda cellskelletet med cellmembranet och därigenom skapa förutsättningar för cellens formförändringar och rörelser.
Syrgas och koldioxid tar sig över med passiv transport (diffusion). De kan kan helt enkelt röra sig med hjälp av koncentrationsskillnaden och röra sig från den sidan med högre koncentration till den som har lägre koncentration.
Filtration: Vattnet passerar genom lösta mindre molekyler
Osmos (diffusion) är ett sätt för vatten att ta sig över. Vattnet rör sig från låg koncentration till högkoncenration för att jämna ut koncentrationen.
Aqvaporiner= Specifika tunnlar för vatten
Glukos kan ta sig över cellmrembranet genom ”sekundäraktiv transport”, glukos passerar in genom cellmembranet genom en NA (natrium) förmedlad transport. Det betyder att i samma veva som en jon eller molerkyl flyttas ut från cellen, tar sig natriumjonen in och glukosen kommer då in i cellen.
Kan också ske genom faciliterad transport. DVs specifika proteiner finns i membranet för hjälpa specifika ämnen över membranet
Genom jonkanaler (Joner kan passera obehindrat, ofta selektiva vilket betyder att den kan bestämma vilka joner som kan passera).
Det kan också ske genom olika transportproteiner (Protein som binder till jonen och hjälper det att ta sig över membranet genom att ändra form)
Faciliterad transport( Partiklarna rör sig från hög koncentration till låg koncentration utan att använda energi)
Aktiv transport (Med hjälp av ATP kan så kan jonerna transporteras mot sin koncentrationsgradient)
Innebär att ett ämne rör sig genom cellmembranet från en sida med högre koncentration till en sida med lägre koncentration. Det som påverkar nettoutflödet är temperatur, massa, area och media, dvs vilket material den går igenom.
Spänningsstyra- Regleras av hur spänningen ser ut i intracellulära och extracellulära delen.
Ligandstyrda- Öppnas när en specifik molykyl binder samman till jonkanalen
Mekaniskt styrda jonakanaler- reagerar på stress, dvs tryck på membranet
Temperaturstyrda= Aktiveras vid temperaturförändringar
Always open= Kanal som ofta är öppen, men inte alltid. Läcker kaliumjoner. Läcker med sin koncentrationsgradient. Viktigt att veta att det är en viktig del av mebranpotentialen.
Det som styr är vilket tryck som finns över cellmembranet. Tryckskillnaden pressar in vatten och för med sig vattenlösta ämnen genom cellmembranet. Ett exempel på filtration är blodvätska genom kapilärväggen.
Genom att det är en skillnad på cellens olika sidor av membranet skapas ett osmotiskt tryck vilket gör att vatten kan passera genom membranet.
Vätska med högt osmotiskt tryck
Vätskan med lägre osmatiskt tryck
Isoton
Natriumkaliumpumpen finns i alla celler. Det drivs av emzymet ATPas vilket innebär att den frigör energi genom nebrtyning av ATP till ADP i mitokondrien. Natrium pumpas ut ur cellen medan kalium pumpas in för att upprätthålla optimal koncentrationsskillnad av joner mellan cellens innre och yttre. Ca häften av cellens energi går åt till denna punkt.
Dessa fenomen heter exocytos och endocytos
Ett ämne fraktas över membranet utan Atp, med hjälp av en jon som rör sig in eller ut ur cellen och använder energin från denna. Finns två sorter Symport och antiport
Jonen och det ämne som transporteras går in i cellen tillsammans
Ämnet som transporteras går i motsatt riktning mot jonen
Här är sambandet mellan dessa begrepp förklarat enkelt:
1. **Cell**: Den minsta enheten av liv som utför alla grundläggande funktioner. Varje cell innehåller en cellkärna.
2. **Cellkärna**: Den del av cellen som innehåller det genetiska materialet. Det fungerar som en kontrollcentral för cellens aktiviteter.
3. **Kromosom**: Inuti cellkärnan finns kromosomer, som är strukturer som bär på gener. Människor har 46 kromosomer (23 par) i varje cell.
4. **DNA**: Kromosomer består av DNA, som är det molekylära materialet som lagrar den genetiska informationen. DNA ser ut som en dubbelhelix.
5. **Histoner**: DNA är lindat runt proteiner som kallas histoner. Dessa hjälper till att packa DNA:t på ett organiserat sätt.
6. **Nukleosomer**: När DNA är lindat runt histoner bildas en enhet som kallas nukleosom. Nukleosomer ser ut som "pärlor" på en "snöre" av DNA och är en viktig del av hur DNA är strukturerat.
7. **Gen**: En gen är en specifik sekvens av DNA som kodar för ett protein eller en funktion. Gener finns på kromosomerna och bestämmer ärftliga egenskaper.
Så, sammanfattat: celler innehåller cellkärnor, som har kromosomer som består av DNA. DNA är lindat runt histoner, vilket bildar nukleosomer, och gener är specifika delar av DNA som ger instruktioner för hur kroppen fungerar.
Det märks med ubituin och förs till proteasom för nedbrytning
CYTOPLASMAN är ett ord som omfattar ALLT innanför cellmembranet, INKLUSIVE kärnan. Där räknas alltså Cytoskelletet ( de som ger cellen dess struktur), alla organeller såsom (Mitokondrier, Ribbosomer, golgiapparaten och lysosomer) och inte minst cytostol.
Cytosol är i sin tur vätskefasen inne i cellen och därmed inne i cytoplasman. Cytostolen innehåller till stora delar vatten, till viss del proteiner, joner och andra lösta ämnen. Är avgörande för cellens metabolism och andning. Här äger de kemiska reaktionerna rum
- Cellkärnan (Innehåller DNA som organiserats i kromosomer, den har som uppgift att reglera genutryck och proteinsyntes, runt den finns också ett kärnmembran som separerar den från cytoplasman)
- Mitokondrier (Cellens kraftverk där energi skapas, dvs ATP och energin skapas i sin tur genom cellandning. Består av avlånga strukturer och har som sagt som uppgift och skapa energi för cellens funktioner) Membranomsluten struktur.
- Endoplasmatiskt retikulum, kallas även för ER. (RER för syntes och skapandet av proteiner, har ribbosomer på sin yta. SER är i sin tur involverad i lipidsyntesen, vilket innefattar avgiftning av skadliga ämnen och lagring av kalcium)
- Golgiapparaten (Har som uppgift att modifiera, sorterar och paketerar proteiner och lipider. Detta skickas sedan till andra delar av cellen eller skickas ut från cellen. Det är också vanligt att kolhydrater tillsätts innan molekylerna skickas vidare)
- Lysomer ( Blåsformiga membran dit celldelar som inte behövs som inte längre behövs transporteras för nedbrytning. Även ämnen som är skadliga och kommit in i cellen av misstag förs dit för nedbrytning)
- Peroxiom: Står för cellens förmåga att göra sig av med skadliga ämnen.
Ribbosomer är små partikellliknande strukturer där proteinsyntes sker. De fäster sig på endoplasmatiska retikel och skapar därmed en struktur för proteinsyntesen. Finns antingen fria i cytoplasman eller bundna till RER. De finns fria och när de får en aminosyra på sig åker den till RER och fäster och skjuter ut DNAT. Placerade nära cellkärnan.
Finns två typer, fritt flytande och bundna.
Protesomer. Är proteinkomplex i kärna och cytoplasma. De ansvarar för nedbrytning av ett särskilt litet protein, ubitiqutin. Utibitquinsmärkningen signalerar att proteinet är skadat och inte funktionsdugligt. När det bryts ned bildas aminosyror som kan återanvändas.
Nej
1Första delen mikrotubili, består av långa rörformade strukturer som medverkar i transportprocesser inne i cellen.
7.2 Intermediärfilament bildar ett nätverk som blandannat fungerar som ett slags skellet i cellen.
7.3 Aktinfilament är de tunnaste delarna i cellskelletet och medverkar till cellens rörelseförmåga.
cellmembranet eller plasmamembranet finns glykokalis. Det kan beskrivas som en sockerhaltig ”kappa” som sitter på utsidan av cellmemranet. Det kan jämnställas med en mjuk yta som i sin tur täcker cellens yta.
Själva glykokalax är i sin tur byggt av sockerarter som är kopplade till proteiner och fetter (lipider) i cellmembranet. Den fungerar helt enkelt som skydd mot mekaniskt och kemiskt slitage på cellmembranet och skyddar därmed cellen.
Cell-Cell kontakter finns i flera former. Sitter mellan cellerna och fyller upp utrymmet
Den första formen är Tight Junctions. Täta fogade områden mellan celler, sitter på rad och tätt med varandra. Blockerar genomfart mellan cellerna så att cellerna inte flyter ihop med varandra. Blockerar genomfart mellan cellerna. Har uppgift att hålla cellerna tight, hindrar rörelse av membranproteinerna i cellen att förflytta sig. De skapar en ogenomtränglig barriär som hindrar passage av molekyler och joner mellan cellernas områden.
Gap Junctions: Små joner kan transporteras mellan närliggande celler. Består av proteinkanaler och sammanfogar cytosolen på närliggande celler.
Har tre uppgifter
1 hålla ihop cellerna
2 Hindra passage av molekyler och joner mellan cellerna
3 Hindra rörelse av proteiner mellan cellernas inre och yttre miljö.
Kan transportera natrium och kalium, men inte större proteiner.
Desmosomer:
Sitter mellan cellerna och håller cellerna på plats. Gör att cellerna är separerade till en viss del. 20 mikrometers utrymme. Celler som är kopplade till desmosomer är rörliga celler, exempel hjärtceller. Desmosomer är kalciumberoende
Det är celler som saknar cellkärna och andra viktiga organeller. Ex bakterier
Katabolism avser nedbrytning av födans komplexa molekyler till enklare komponenter för att frigöra energi, oxidera molekyler och därmed frigöra elektroner. Exempel på en katatobel process är nedbrytning av proteriner.
Anabolism är uppbyggnad av komplexa molekyler från enklare komponenter. Det kräver energi, energi som bildas i katabolismen
Metabolism är ämnesomsättningen. Cellmetabolism beskriver de kemiska reaktioner och processer som inträffar inom en cell för att generera energi och bygga upp eller bryta ned molekyler. Metabolismen är avgörande för att upprätthålla cellens funktioner och är indelade i anabolism och katabolism.
Mitokondiren
fett bryts ned till Atp för att skapa energi, sker i mitokondrien
Cytoplasman
Glykos är startprodukt, ATP och Pyrovatjon är slutprodukter
2 Atp molekyler, 2 Nadh molekyler, egentligen bildas 4 atp, men två förbrukas under processen
process där syre är med
process där syre inte är med
Accetyl Coa
Lakat
Accetyl coa
Nadh, Fadh, Atp och koldixoid, dock en cykel, så egentligen ingen slutprodukt utan mer ett kretslopp
Glykonegenes, omvänd glykolys, är väldigt viktig då den möjliggör att vi kan kan omvandla icke kolhydratkällor såsom fett, aminosyror och glycerol till glukos för att höja blodsockernivån när det behövs, exempelvis när vi inte har ätit eller under ansträngande fysisk aktivitet. Viktigt för att kunna förse hjärnan och andra vävnader med glukos. Detta sker huvudsakligen i lever.
Glykoglukos är processen där glukos omvandlas till glykogen. Detta sker under perioder med överskott av glukos, ex efter måltider och sker för att vi ska kunna lagra överskottsglukos tills vi behöver det. Detta sker huvudsakligen i levern, men till viss del i musklerna.
Protonerna (h+) rör sig genom en transportkedja som är uppbyggd av enzymer som sitter i inre membranet i mitokondrien. Då uppstår en laddning mellan inre membran och yttre, den laddningen kan kan driva transport.
Utan syret stannar elektrotransporten och inget ATP kan bildas. Därmed är syrgasen livsviktig för att kroppen ska kunna få energi och därmed inte kolapsa.
Boxidation sker i mitokondiren. Beskriver kort och gott hur fettsyror kan brytas ned till Acetyl Coa som sedan kan användas till citronsyracykeln.
Det börjar med att en konzeym A reagerar med karboxalsyran i själva fettsyran. I processer sker sedan olika kemiska reaktioner och i slutet av cykeln produceras Accetyl Coa, Nadh och Fadh2, Accetyl coa som kan gå rätt in i citronsyracykeln.
Cellsignalering är ett samlingsnamn för en komplex serie händelser som beskriver hur en cell kan kommunicera med omgivande celler genom att sända eller ta emot signalsubstanser. Detta är viktigt för att kunna sammordna cellulära aktiviteter , reglera cellulär tillväxt, samt svara på förändringar i den cellulära miljön
En integral receptor är vattelöslig (hydrofil). Den finns i cellmembranet. När en ligand binder samman med en integral receptor kan det leda till en snabb och direkt förändring i cellens aktivitet. Det innebär att en integral receptor snabbt påverkar cellen. Finns ute i cellen.
En intracellulär receptor är fettlöslig (hydrofob). Den har en långsam respons vilket gör att den påverkar mer långsiktiga förändringar på cellens funktion, ex steroidhormoner, kortiol och östrogen. Här påverkas alltså cellens funktioner med gradvis och inte lika snabbt. Finns inne i cellen.
Ett samlingsnamn för cell signalering och uppdelad i 5 delar. Beskriver hur cellen omvandlar externa signaler såsom hormoner mm till interna svar som påverkar cellens funktion och bettende
Den första delen är ligandbindning, den beskriver hur en ligand (signalämne) binder ann till en receptor, likt det vi beskrev på föregående fråga.
Den andra delen är receptorsaktivering. Den beskriver hur bindningen mellan receptorerna förändrar receptoernas egenskaper och aktiverar dem. Detta kan blandannat leda till aktivering av enzymer eller öppning av jonkanaler.
Den tredje delen är signal transduktion. Den beskriver hur signaler från receptorn går igång till skeundära budbärare för att kunna utföra själva responesen. Den ger alltså vidare information till cellen, som en bruksanvisning vad som ska ske så att responsen kan ske.
Den fjärde delen är respons vilket beskriver cellens svar på de signalerna som kommer till cellen. Svaren kan exempelvis vara förändring i genutryck, förändringar i metabolism, celltillväxt eller apotos (signalerad celldöd)
Den femte delen är terminering, den beskriver att cellen behöver återställas till sitt ursprungliga vilotillstånd efter att ovanstående steg är klara. Kan ske genom nedbrytning av liganden osv
Specificitet= Reagera på rätt signal. Felaktig bindning skapar sjukdomar.
• Affinitet= Hur starkt en ligand är bunden till sin receptor, hög affinitet innebär stark bindning vilket innebär att liganden kan binda bra även vid låg koncentration, låg affinitet innebär tvärtom.
• Mättad= Hur stor del av alla bindingställen på en recpetor som är upptagen av andra specifika ligander. Hög mättnad= finns ingen plats för nya ligander att binda ann. Låg mättnad= Finns mycket plats
• Kompetitiv= En ligand som konkurrerar med en annan ligand om samma bindningställe på en receptor. Både agonister och antogonister kan vara kompititivla.
• Agonist= En substans som binder till en receptor och aktiverar receptorn och leder till en respons. Kan vara naturliga molekyler, hormoner osv, men också syntetiska droger.
• Antagonist= Antagonist är en substans som binder till en receptor men istället inte får den aktiverad. Istället är det den som FÖRHINDRAR receptorn för att ansluta till en agonist och man förhindrar därmed den biologiska responsen av det som hade skett om agonisten hade kunnat binda till receptorn.
• Nedreglering och desensitisering= Vid långvarig exponering av ligander kan antalet receptorer nedregleras, dvs kapaciteten minskar. Både nedreglering och destensiering är samma sak. Detta gör att cellen blir mindre känslig för en signalmolekyl.
• Uppreglering och ökad känslighet= Cellen ökar antalet receptorer på dess yta och blir istället mer mottaglig för signalmolekyler. Detta sker som svar på en minskad stimulering.
Autokrin signalering innebär att cellen signalererar och producerar signalsubstanser som bindes till dess egna receptorer.
Parakrin signalering innebär att en cell sänder signalsubstanser till nära belägna celler för att påverka deras beteende.
Gap junctions”, även kallat tighta fogar är små kanaler där joner, signalämnen och näringsämnen kan transporteras. Detta är viktigt då cellerna på ett effektivt sätt kan samspela och sykroniseras, det sker ex vid en förlossning när livmodern dras ihop eller när hjärtmuskleraturen dras ihop när hjärtat slår. Små molekyler och elektriskladdning kan passera genom gap junctions. Vanligt i hjärtmuskelatur och glattmuskelatur.
Endokring signalering innebär att cellerna kommunicerar med varandra genom blodomloppet. Endokrina celler som ofta finns i endokrina körtlar utsöndrar då hormonet direkt i blodomloppet och det signaleras sedan till en cell på avlägsna platser i kroppen.
En G-proteinkopplad receptor är en grupp receptorer som har stor betydelse för överföringen av en extracellulär signal till en förändring i cellen. De kännetecknas av 7 transmembrana spiraler, kopplade till G proteiner på insidan av membranet. G proteinet verkar i sin tur på olika andra proteiner som i sin tur kan vara enzymer eller jonkanaler vilket är de effektorer som generar ett svar i cellen (metabolt eller elektriskt).
Kort och gott kan man beskriva G Proteinkopplade receptorn som en portvakt, när en signal kommer till receptorn meddelar den G-proteinerna i cellen vad som ska göras och med hjälp av G-proteinerna får cellen sedan instruktioner om hur den ska agera.
En enzymkopplad receptor består av en del som befinner sig extracellulärt, en del som befinner sig i membranet och en del som befinner sig intracellulärt. När en ligand binder samman till receporns extracellulära del aktiveras den enzymiska aktiviteten i den intracellulära delen vilket betyder att förenklat sätt så börjar enzymerna att meddela cellen vad som ska ske.
Synonymt är att de använder enzymer för att föra fram instruktioner till cellen.
En ligandstyrd jonkanal är en typ av receptor som öppnas eller stängs som svar på en specifik ligand. När liganden binder an till receptorn sker en formändring av kanalen och specifka joner såsom Natrium, kalcium och kalium kan då passera vilket bibehåller cellens unika struktur och membranpotential. Detta möjliggör blandannat snabba förändringar i cellens elektroniska potential och utlöser olika cellulära svar, som att skicka en nervsignal eller initiera en muskelkontraktion
Det finns massa olika responer av cellsginalering, några har redan tagits upp. Exempelvis, förändring i genutryck, celltillväxt och differentiering, metaboliska förändringar, omstrukturering av cytoskelletet, cellulär respons, programerad celldöd (apotos) och inflammatorisk respons.
Embryoplattan kan beskrivas som tre cellager. Det yttersta lagret kallas för ektodrem och ger upphov till blandannat hudceller och nervsystem (ögat)
Mesodrem är det mellersta cellskiktet och ger upphov till muskler, ben, blodkärl och inre organ såsom njurar och reproduktionsorgan.
Endoderm är det inre cellskiktet och ger upphov till mindre organ såsom mage, lever, tarmar och lungor.
Dessa tre bildar tilllsammans en platta som är avgörande för att bygga upp olika vävnader och organ i kroppen.
Gastrulationen innebär att ett enkelt cellskikt går till att bli tre cellskikt. Detta sker i tredje veckan. Denna funktion är otroligt viktigt för att kroppen ska kunna få sin struktur och att allting ska hamna på rätt plats. Det blir alltså tre lager, ektoderm, mesoner, och endoderm.
Tillväxtfaktorer eller cellcellkontakt (induktion).
Endodermet ger upphov till linsens epitel, hornhinnan, retina och synnerven, optiska nerver, ögonmuskler.
Mesodermet ger upphov till bindväv och blodkärl i ögat, samt till ögonmusklerna. Ögonvitat, senhinnan.
Optisk vesikel är en utbuktning från hjärnans främre del som sedmera blir en del av hjärnan. Denna struktur bildas i ett tidigt stadie och det är därifrån ögat sedmera under graviditetsprocessen kommer att växa fram. Optiska skålen drar sig innåt, linsplakaden följer då med och bildar en optisk skälk där synnerven kommer att gå.
Det första som sker är likt beskrivet i förra frågan att två optiska vesiklar bildas. De optiska vesiklarna växer sedan mot ytetodermet och när de når detta signalerar det till det överliggande ektodermet och får det att tjocka och bilda linsplakoden. Linsen blir sedan tjockare och linsblåsan bildas, den går sedan av från ektodermet vilket sker via apotos av kringliggande celler. Linsen växer sedan till sig och den ihålliga bollen fylls med linsfibrerna och bildar den embryonala linsen.
- Cellkärnan (Innehåller DNA som organiserats i kromosomer, den har som uppgift att reglera genutryck och proteinsyntes, runt den finns också ett kärnmembran som separerar den från cytoplasman)
- Mitokondrier (Cellens kraftverk där energi skapas, dvs ATP och energin skapas i sin tur genom cellandning. Består av avlånga strukturer och har som sagt som uppgift och skapa energi för cellens funktioner) Membranomsluten struktur.
- Endoplasmatiskt retikulum, kallas även för ER. (RER för syntes och skapandet av proteiner, har ribbosomer på sin yta. SER är i sin tur involverad i lipidsyntesen, vilket innefattar avgiftning av skadliga ämnen och lagring av kalcium)
- Golgiapparaten (Har som uppgift att modifiera, sorterar och paketerar proteiner och lipider. Detta skickas sedan till andra delar av cellen eller skickas ut från cellen. Det är också vanligt att kolhydrater tillsätts innan molekylerna skickas vidare)
- Lysomer ( Blåsformiga membran dit celldelar som inte behövs som inte längre behövs transporteras för nedbrytning. Även ämnen som är skadliga och kommit in i cellen av misstag förs dit för nedbrytning)
- Peroxiom: Står för cellens förmåga att göra sig av med skadliga ämnen
Den yttersta delen av cellmembranet är hydrofil och de innersta delarna är hydrofoba. På så sätts skapas en hinna som gör cellmembranet svårgenomträngligt. Själva membranet består av fosforlipider, proteiner och kolhydrater. Genom membranet finns jonkanaler (för transport över membranet). Dessutom finns proteiner på utsidan (receptorer). Genom membranets uppbyggnad kan fettlösliga ämnen passera utan vidare, medan vattenlösliga ämnen inte passerar utan hjälp
Difussion (Ett ämne transporterar sig från en högre koncentrationsgradient till en lägre. Kan ske med hjälp av transportprotein, kallas då för faciliterad diffussion. Sker det utan transportprotein kallas det för enkel diffussion. Ex på ämnen som flyttas med diffussion koldioxid, syrgas osv)
Osmos= Ett tryck skapas på membranet då vätskorna på de olika sidorna av membranet har olika tryck. Transporten sker från den hypotona till den hypertona sidan. Pressar in vatten och vattenlösliga ämnen.
Filtration är den sista delen av passiv transport. Det sker genom en tryckskillnad över cellmembranet pressar in vatten och lösta ämnen genom membranskillnaden. På så sätt kan stora mängder vätska filtreras ut i det extracellulära rummet.
FIldration
Natrium kaliumpumpen. Transporterara tre natriumjoner ut ur cellen och två kalium in. Viktigt för att behålla vilomembranspotentialen.
Vesikeltransport ( endocytos och exocytos) Membranklädda vesiklar omfamnar ämnet och för det in eller ut genom membranet)
Bägge dessa kräver ATP
Antiport och symport. Samtidigt som en jon knyter an till ett transportprotein passar även det ämne som ska transporteras på att binda an till proteinet.
TIght Junctions- Håller celler tight och skapar en ogenomtränglig barriär. Ex hudceller, viktigt för att ingenting ska ta sig igenom.
Gap Junctions: Små mellanrum mellan cellerna som gör att signalämnen snabbt kan passera och ta sig vidare till andra celler och insatser kan sammanstrålas.
Desmosomer. Tight sturktur som förbinder cellerna att hålla ihop sig när de rör sig, ex hjärtmuskleatur
Cellen tillverkar signalmolekyler till sig själv för att få till en förändring
Cellen komminucerar med omkringliggande celler för genesamma insatser
Signalämnen sprids med blodet från körtlar till avlägsna platser.
Transkription= RNA polymeras (enzym) öppnar DNA-sträng och skapar en kopia (börjar vid primer). Dna-strängen stängs igen. Mrnat skickas ut till cytosolen genom kärnporer. När Mrn:at nått ribbosomerna, används det för sytentsierng av protein.
Translation= Trna binder med antikodon. Den har med sig en aminosyra i andra änden som matchar kodonet. Ribbosomen länkar samman aminosyrorna för att bilda en lång kedja=Protein Proteinet slutar byggas vid STOPPKODONET. (T-rna kan hämta ny aminosyra när första ”släppt”)
Initiering
Elongering
Termenering
bryter ned fria radikaler (laddade partiklar som riskera att reagera med andra ämnen) från betaoxitationen