Socialt arbete och samhällets organisering
Centrala begrepp inom politik:
Demokrati
Politik
Aktörer
Instutioner
Samhällets sektorer
Policyprocessen
Flernivåstyrning
Politik i en demokrati:
• Vi väljer våra representanter.
• Demokratiska spelregler för att lösa konflikter.
• Politik handlar om hur dessa spelregler kommer till och hur vi utser representanter som styr staten och statens förvaltning.
• Grundlagar kodifierar dessa spelregler (skrivs ut i våra lagar).
• Demokratin kan aldrig tas förgiven.
• Medborgarnas engagemang i politiken har minskat över tid, måste engagera sig mer. Färre beredda att avsätta tid för att engagera sig. Har förtroende för demokratin men vill inte själv styra.
• Politiskt engagemang upplevs inte som betydelsefull idag? Politikerna får en större roll under kris. Folk förstår inte hur viktigt politiken är? Förutsättningarna att engagera sig är oändliga tex via sociala medier. Stödet ökade fram till 2011 men minskat efter.
Varför har stödet för politik minskat?
• Ett starkt förändrat medielandskap. Mycket falska nyheter (fake news) via sociala medier.
• Besvikelse på bred front hos medborgarna gällande levnadsstandarden (stagnerat snarare än ökat, och nu till och med backar?). Känsla av besvikelse att politikerna inte lyckas leverera.
• Demokratiska sammansättningen en utmaning för många moderna demokratier. Vissa öppnar sina gränser (välfärden) och vissa inte.
Vad betyder politik?
• Politik är den aktivitet som avgör fördelningen av samhällets gemensamma resurser(vem får vad, när och hur?)
• Demokratisk politik utmärks av flerstyrare (hela folkvalda församlingen - parlamentet)
• Demokratisk politik utövas genom representativ demokrati
• Politiken behöver aktörer (medborgare, organisationer, företag mm.)
• Politiska samtal kräver arenor - både formella och informella. Tex där man bestämmer vad som är rätt och fel. Kan ske i riksdagen, sociala medier, bussen osv.
• Politiska beslut fattas av intuitioner: nationella (avgör vad olika nivåer kan göra, ska göra och får göra. Fastställer kompetenserna. Bestämmer det kollektiva), regionala och lokala folkvalda församlingar.
• Grundlagen fastställer på vilken nivå vilka beslut fattas.
Genom att vi tillämpar ett domokratiskt beslutsfattande så kan förlorarna acceptera majoritetens beslut eftersom:
1.Spelregelrna har varit allmänt kända och lika för alla deltagare
2. Processen är relativt transparant och allmänt tillgänglig fr granskning
3. Förlorarna får en ny chans nästa val
4.Förloarna (oppositionen) står inte inflytandelösa även om de inte fått regeringsmakten
• Politiska beslut påverkar civilsamhället (tex studiemedel) respektive marknaden (konsementnivåer, konkurser)
• En strid om prioriteringar av våra gemensamma medel ska fördelas mellan oss i samhället. Går inte att vara helt objektiv då detta är en intressekamp. Blir alltså subjektivt även fast vissa önskar det var objektivt.
Samhället:
Människorna på ett givet territorium
Den offentliga sektorn
Den privata sektorn
Civilsamhället
Privata sektorn:
• Funnits lika länge som äganderätten
• Huvudaktörerna: företag, banker, olika (privatägda) industrier
• Aktieägere/vd:ad
Offentliga sektorn:
• Består av staten och statens myndigheter och av län, regioner och kommuner.
• Beslutande makt (parlament) på tre nivåer likaså genomförande makt.
• Huvudaktörer: folkvalda politiker
Civilsamhället:
• Stor betydelse för politiken
• Föreningslivet = En skola i demokrati
• Grannsamverkan – vid kris. Länk mellan offentliga och medborgare tex missingpeople
• Omvandling senaste 20-30 åren
• Underleverantör av välfördstjänster
Sammanfattning: Inbyggda konfliktytor mellan de olika sektorerna (offentliga, privata och civilsamhället).
Politiska deltaganden i arenor:
• Först och främst: politiskt deltagande genom att rösta
• Engagemang i olika nätverk, kampanjer, bloggar, demonstrationer mm.
• Politiska deltagande: syfte att påverka politikens dagordning och specifika beslut. Medborgarroll som företagare, föreningsmedlem, konsument, brukare
• Medier som granskare, nyhetsförmedlare och informationskanal (vilka deltar, varför de deltar och vilka argument/intressen som står mot varandra)
• Medial granskning viktigt för alla demokratier.
Policyprocessen:
• Policy: den principiella handlingslinje som guidar myndigheternas handlingar och aktiviteter
• Policy följer efter politiska beslut har fattats och vägleder genomförandefasen (implementeringen)
• Politiskt beslutsfattande som en spiralformad process (faser som återupprepas i cykler)
• Politiska beslut fattas på: EU-nivå, i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige
• Politiska beslut föregås av en lång process. Vanligast att frågor är gemensamt
• Genomförandet av besluten sker av förvaltningsmyndigheter och lokala förvaltningar
Louise förklaring:
• en vanlig utgångspunkt för diskussionen om hur politik genomförs (implementeras) är att beskriva det som en uppsättning “faser”.
Dagordning -> Beslut -> Genomförande -> Utfall -> Utvärdering -> Nya beslut
•Hur politik blir verksamhet/samspelet politik och förvaltning.
Flernivåstyrning:
Europeiska unionen parlamentet (toppen)
Sverige riksdagen
regioner/län fullmäktige
kommuner fullmäktige
Stads eller kommundelar stadsdelsnämnderna (botten)
Politik på nationell nivå:
• Nationella parlament: landets högsta beslutsfattande organ (riksdagen i Sverige)
• Parlament på tre olika nivåer i Sverige
• Grundlagarna fastställer maktbalansen horisontellt (riksdag regering förvaltning och domstolar) och vertikalt (regionala och kommunala nivå)
• Grundlagarna fastställer medborgarnas rättigheter/skyldigheter i förhållande till den offentliga makten
• Ett ”kontrakt”
• Slår fast vilket typ av statsskick landet styrs igenom
• Statschefens roll (spelar roll)
Statschefen:
(Kungen)
• Högsta företrädande för staten
• Reell makt eller symbolisk makt
• Erövrat makt, ärvt eller folkvalt
Sverige, rent konstitutionellt (grundlagsenligt), fortfarande en monarki
• Monarki = envälde
• Dagens reglering (i grundlagen) -> monarken så lite makt som möjligt
• Begränsad roll politiskt men skall hållas informerad
• Får inte uttala sig i politiska frågor
• I många länder är statschefen och regeringschefen roller separata
• I Sverige är regeringschefen statsminister
Symbolisk och ceremoniell karaktär
(det kungen gör)
• Representera Sverige inåt och utåt
• Hålla sig informerad om rikets angelägenheter (politik)
• Ordförande i utrikesnämnden
• Öppna riksmötet
• Överhuvud över det kungliga huset
Stat och kommuner:
• Konstitutionellt är Sverige enhetsstat, alltså lagstiftande rollen, i en enda fot (alltså riksdagen). • Lagstiftningen och besluten sker där.
• Den svenska staten är den yttersta garanten för medborgarnas välfärd.
• Kommuner och regioner; långtgående självständighet i utförandet av välfärdstjänsterna.
• Kommunalt självstyre inskrivet i grundlagarna (regeringsformen).
Riksdagens arbete och lagstiftningsprocessen:
•Det svenska parlamentet = riksdagen
• Ett representativt och lagstiftande organ som består av folkvalda ledamöter
• De företräder ett allmänintresse
• Parlamentet kan se olika ut i olika länder (en kammare, två kammare) i sverige är det riksdagen som beslutar om förslag från regeringen.
Hur organiseras arbetet i riksdagen?
• Bedrivs i riksdagen (kammaren) och dels i utskotten. Plena/plenum annat ord av fulltaligt sammanträde.
• Sammanträdena i riksdagen är nästan alltid offentliga (öppna så allmänheten kan se).
• Alla ledamöter har sina platser (349 ledamöter)
• Utskotten motorn
Riksdagens utskott:
(en mindre del av en beslutande församling. Har i uppgift att förbereda beslut spm senare ska tas i den beslutsfattande församlingen som helhet)
• Konstitutionsutskott, finansutskott, skatte-,justite, civil, utrike, socialförsäkringsutskott osv.
• Arbetar bakom lykta dörrar(stängda dörrar) (enklare att nå kompromisser)
15 ledamöter per utskott, men oftast 17
• “Miniriksdag”, proportionell representation av partierna
• Bereder frågor inför kommande riksdagsbeslut
• Arbetet leds av ett utskottsordförande (har utslagsröst)
• Producerar betänkanden (förlag till beslut) hjälper utskottsordförande att skriva.
• Granska propositioner (förslag från regeringen om nya lagar)
• Utskotten har en utvärderande roll
• Har ett framblickande arbete
• Skriftliga granskningar av sakfrågor, muntlig utfrågningar, Studiebesök, seminarier mm.
• Riksdagsledamöter bildar tillsammans olika partigrupper; avgörande roll för vilka ställningstaganden partierna tar i utskotten och i kammaren.
Riksdagens huvuduppgifter:
• Att stifta lagar
• Att besluta om statsbudgeten utifrån regeringens förslag (finansmakten)
• Att kontrollera regeringens arbete (granskningsmakten)
Lagstiftningsprocessen:
1. Regeringen tillsätter en statlig utredning (kommitté) för att utreda en fråga (för att man vill företräda lagstiftningen
2. När utredningen är klar skriver utredaren eller kommittén (om fler personer) ett betänkande (SOU-rapport)
3. Betänkandet skickas till berörande myndigheter, organisationer, kommuner mm. Som får lämna synpunkter (remissvar)
4. Regeringen skriver ett utkast till lag, en så kallad lagrådsremiss, och lämnar den till Lagrådet, som granskar att förslaget inte strider mot någon lag.
5. Regeringen bearbetar därefter förslaget och lämnar det sedan som en proposition till riksdagen. Om förslaget istället kommer från en enskild ledamot i riksdagen kallas förslaget för en motion.
6. Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande)
7. Riksdagen röstar. Om en majoritet i riksdagen rösta för förslaget utfärdas en ny lag i svensk författningssamling (SFS).
8. Regeringen ansvarar för att lagstiftningen implementeras via myndigheterna.
Vad gör en kommitté?
• Kommittee 65% av män 62% enmansutredningar
• Kommittéerna tar fram beslutsunderlag åt regeringen
• Kommittéerna är tillfälliga myndigheter som tillsätts av regeringen arbetar självständigt.
• Tillsättandet av en kommitté kan vara ett sätt för regeringen att avfärda besvärliga frågor av den politiska dagordningen eller ett sätt att visa symboliska handlingskraft
• En kommitté kan bestå av en person (särskild utredare) eller flera. Vanligen olika former av experter inom ett visst område
•Ett specialfall är så kallade “parlamentariska kommittéer” som består av företräder för de olika politiska partierna och där kompromissandet sker redan i utredningsfasen. Olika frågor där politisk enighet över tid är önskvärt, tex pension eller energi.
Statens offentliga utredningar (SOU)
• En serie från 1922 och framåt
• Det konkreta resultatet av kommitténs arbete
• Kallas också “betänkanden”
• Används för att utreda komplicerande frågor och för att ta fram lagförslag
• Kungliga biblioteket har digitaliserat alla SOU skrivna mellan 1922-1999
Remissväsende:
•Departement, myndigheter, universitet, enskilda företag kommer med synpunkter innan remisstiden går ut
• Sverige har ett internationellt sett omfattande remissväsende
• Bottnar i en tro på öppenhet i lagstiftningsarbete
• Syftar till att få in alternativa synpunkter och kritik
• En form av lärande och kvalitetsfranskning
• De samlade synpunkterna ligger sedan till grund för regeringens förslag till riksdagen
Lagrådet:
•Departement, myndigheter, universitet, enskilda företag kommer med synpunkter innan remisstiden går ut
• Sverige har ett internationellt sett omfattande remissväsende
• Bottnar i en tro på öppenhet i lagstiftningsarbete
• Syftar till att få in alternativa synpunkter och kritik
• En form av lärande och kvalitetsfranskning
• De samlade synpunkterna ligger sedan till grund för regeringens förslag till riksdagen
Skillnaden mellan propositioner och motion
• Proposition: förslag till riksdagsbeslut från regeringen
• Motion: förslag till riksdagsbeslut från riksdagsledamöter. Kan lämnas in som reaqktion på proposition (beslut om ny lag), eller under den allmänna motionstiden, som en allmän/fristående motion om vilken fråga som helst.
Motioner:
• Riksdagsledamöter kan lämna in motioner under den allmänna motionstiden
• Motioner kan tillkomma genom påtryckningar från enskilda medborgare, företag, landsändar.
•Desto fler riksdagsledamöter som ställer sig bakom, desto större sannolikhet att den accepteras av hela kammaren (riksdagen)
• Partimotioner är “tyngst”
• Propositioner är mycket vanligare än potioner
• Motioner sällan välunderbyggda, svagt förankrade
• Indirekt funktion dock -> massmedial uppmärksamhet.
Motioner ett sätt för politiker att visa sin hemstad att de faktiskt försöker och bryr sig
Vad är Sveriges territoriella organisation?
•Sverige är en enhetsstat där den lagstiftande makten ligger på central nivå.
• Har starkt kommunalt självstyre. Kommuner/regioner sköter lokala och regionala angelägenheter på eget ansvar och i den lokala befolkningens intresse. För detta får kommuner/regioner ta ut avgifter och skatt för sina uppgifter.
Vilka beslutsnivåer finns inom politik?:
• Internationell nivå - eu, fn, who- regering, riksdag
• Statlig nivå - regering, riksdag, departement & förvaltningsmyndigheter.
• Regionalnivå/kommunal nivå- 20 regioner, 290 kommuner.
Region= sekundär kommun
Förklara kommunalt självstyre som politisk idé:
All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse (regeringsformen 1:1)
Förklara en decentrialicerad förvaltning:
Decentralisering flyttar något från en nivå till flera
• Handlar om att flytta ner och sprida makt. Från en stor enhet till flera mindre enheter.
• Fördel då det ökar väljarnas förtroende
• Möjlighet att påverka det som står dem närmst
• Politiker får en större insikt på det lokala området
• Lokala nivån har stort ansvar om välfärdsfrågorna
• Effektivt att ha det på detta sätt. Går snabbare och mer ekonomiskt. Själva värmsamheten är även närmare medborgarna.
• Manegementtrender inom offentlig förvaltning följer ett pendelmönster
•1980-90 decentraliserades flera tunga verksamheter dvs ansvaret flyttades från nationell till kommunal nivå
Tex kommunalisering av skola (1991)
Hur olikt får det vara inom landet trots att det är en enhetsstat?:
Man får anpassa men inom vissa ramar. Alla ska ha lika tillgång till tex vård var man än bor i Sverige.
Sverige rankad på 4:e plats i hur hög grad kommunalt självstyre i jämförelse med andra länder.
Förklara "centraliserad förvaltning":
• Flyttar ihop verksamheter till en kärna som håller ihop allt.
Fördelar:
• ger möjligheter till stordriftsfördelar såsom ökad effektivitet. Större enheter på färre platser.
• Större möjlighet att anställa expertkunskap
Enhetlighet i utförandet. Tex mer jämlikt om alla skolor utgick efter samma, mer jämlik inlärning.
Vad är en kommun/region?:
• Sverige har 21 regioner
•290 kommuner
• gotland räknas både region och kommun
Formellt seätt är en kommon/region:
• Territoriellt (områdesvis) avgränsat enheter för lokalt självstyre (inom detta område gäller dessa regler)
• Offentligrättsliga juridiska personer som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom
Svenska kommuner/regioner har/är:
• Obligatoriskt medlemskap
• Tar ut avgifter för dem som bor i kommunen/regionen.
• Viss förordningsmakt, tex trafikregler och lokala ordningsföreskrifter. (får inte lägga lagar men regler som gäller för kommunen)
Sverige är en bottentung(pyramiden lägsta sektorn) välfärdsstat
Väldigt många som arbetar inom den offentliga sektorn
54% i kommunerna
Vad är kommunens uppdrag?:
Obligatoriska uppdrag:
Social omsorg (äldre, handikappade, individ och familjeomsorg)
För, grund och gymnasieskola
Plan och byggfrågor
Frivilliga uppdrag:
Fritid och kultur
Energibolag
Sysselsättning
Näringslivsutveckling (hjälpa folk starta egna företag)
Kommunallagen:
- Styr det mesta som kommunen gör
Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar.
• Lokaliserigngsprinciper- ej bedriva skolor utanför sina egna områden
• Likställingshetsprincioen- medborgare lika inför lagen. Inte behandla olika. Finns det skäl så får särbehandling göras. Objektiva skäl.
• Självkostnadsprincipen- kommuner får ej göra vinst på sina medborgare. Inga extrema avgifter för det förskolor eller skatter.
Vad får kommunerna inte göra?:
• Ägnas sig åt statliga uppgifter tex försvar och utrikes politik
• Ägna sig åt regionala uppgifter tex bedriva sjukhus
• Ägna sig åt konkurrenssneddrivande verksamheter och utnyttja. Får inte säga att bara dem får vara på marknaden.
• Stödja enskilda individer eller företagare om det inte finns objektiva skäl enligt lag.
• Diskriminera sina medlemmar, om inte sakliga skäl finns.
Förklara kommunernas verksamhet i grundlagen
• Allmän kompetens: oreglerade område där kommunerna är fria att utforma sin verksamhet. Tex turism öppen förskola. Hälso- och viss sjukvård,.
• Specialreglerade: staten bestämmer vad och hur kommunerna måste göra tex förskola grund & gymnasieskola, lss.
Med vilka medel kan kommunen agera?
•Ta ut kommunalskatt
• Ta ut avgifter, parkeringsavgift barnomsorg. Tex göra det billigare att källsortera än endast slänga brännbart.
• Kommunen har planmonopol (bestämmer vad dem vill göra med marken). Bestämmer tex vart fotbollsplaner ska vara
• Kommunen kan använda sin vetrorätt (vad marken inte ska användas till). Kommuner har rätt att säga nej om de tex får frågan att någon annan kommun bygger vindkraft på deras mark.
• Kommunen kan utfärda lokala ordningsstadgar. Tex kissförbud, hur får skjuta fyrverkerier. (regler men inte lagar)
Förklara kommunens politiska organisation: SE ÖVER IGEN
•Kommunfullmäktige (kommunens riksdag)
• Förtroendevalda representanter för de politiska partierna utses i allmäna val
•Storleken varierar mellan 21-101
• Kommunstyrelse
• Formellt en nämnd bland andra
• Samtidigt: en nämnd där den politisk ledningen har sina uppdrag
tex stockholm så stor kommun så uppdelad i flera
• Övriga nämnder (stor variation i hur nämndorganisationen ser ut)
•Revisorer
Vad påverkar styren i kommuner?
•Stor variation mellan kommuner
•Beror delvis på stad- land, Stor-liten, demografi, regionala politiska kulturer.
Nämn olika variationer i nämndorganisationen:
• Finns en nämnd och en förvaltning för varje politiskt sakområde. Tex socialnämnden (politikerna) och socialtjänsten (förvaltningnen)
• En funktionell organisation betyder att det är uppgiftens art, inte ämnet eller geografin, som avgör hur man organiserar sig tex beställar-utförarmodellen
(en verksamhet kan betdrivas av offentliga och privata aktörer. Offentliga sektorn är beställare och både privat och offentliga sköter driften)
• En territoriell organisation betyder att nämnderna delas in i geografisks områden tex stads och kommundelar, östra, västra norra.
• En centraliserad organisation betyder att nämnder avvecklas och ersatts med utskott under kommunstyrelsen
• En samverkanbaserad organisation betyder att 2 eller fler kommuner slår ihop sig till en gemensam organisation tex vid för lite folk till gymnasieskola.
Utskott kontra nämnder:
• Nämnder utses av fullmäktige och ligger under kommunfullmäktige.
• Utskott är arbetsgrupper som ligger under kommunstyrelsen.
• Att ha utskott brukar betyda att det finns färre politiska uppdrag. Gör detta för att man har svårt att hitta politiker till uppdragen. Tar bort nämnder och har folk i utskott.
• Att ha utskott brukar stärka kommunstyrelsens makt över kommunfullmäktige
Vad betyder revisorer?:
• Varje kommun har skyldighet att utse särskilda revisorer.
• Revisorer ska granska all verksamhet dom bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde.
• Revisorerna ska främst pröva om verksamheten sköts ändamålsenligt sätt.
• Revisorerna är (politiskt) förtroendevalda och biträds av sakkunniga yrkesrevisorer (får ej pengar av kommunen för att utföra ett objektivt arbete).
Berätta om Dualismen SE ÖVER IGEN
- Den svenska förvaltningsmodellen
• På nationell nivå-
Regeringen styr statlig förvaltningen genom måldokument, lagar, ekonomi, organisering och utnämningar.
•Den fristående förvaltningen (dualismen) innebär-
Självatändiga ämbetsverk
Förbud mot ministyre (förbud på nationell nivå att politikerna inte får säga hur förvaltningen ska göra. de får tolka själva).
på kommunal nivå är det ej börbjudet
•Bygger på idén att man bör särkoppla politiska beslut från förvaltningsbeslut-
Förklara relationen mellan politik & förvaltning i kommun/region
Lekmän - frivillig utan betald
•Politikerna i majoriteten styr den kommunala/regionala förvaltningen genom poliska beslut, måldokument, ekonomi, organisering, dialog.
• Utmärkande drag i jmf med statlig nivå
• Nära relationen mellan politik och förvaltning
•Inget förbud mot ministyre
• Politiker fattar myndighetsbeslut (politiska nämnder är myndighet)
Förklara länsstyrelser
Gamla skapelser (1200-talet)
•21 länsstyrelser - en i varje länd (stadens förlängda arm)
• Huvuduppgift: statens företrädare på regional nivå
• Länsstyrelsenrna jobbar ibland annat med tillsyn, uppföljning och utvärdering av uppgifter som sköts av kommuner. Tex skog
•Länsstyrelsen kan samtidigt ses som ett språkrör för de regionala gentemot staten.
Förklara regioner
• (kallades tidigare landsting)
•Regionfullmäktige
•Regionstyrelse
•Nämnder med olika ansvarsområden.
Politiska styren i regioner
• beror på politik, ser olika ut i olika delar av sverige.
Förklara regionens uppdrag
Obligatoriska - häls-o sjukvård, tandvård för barn upp till 23. Regionalt utvecklingsansvar (utveckla landsändan de är ansvariga för. Se till att det finns företag som det går bra för)
• Frivilliga - Kultur, utbildning, Turism
• Tillsammans med kommun - regional och lokal kollektivtrafik
Regionfullmäktige
• Det högst beslutande organet i regionalnivå
• Förtroende politiker utses av medborgarna i allmänna val
• Urval av uppgifter -
Besluta om budgeten och ekonomin tex skattesats
Besluta om hur mycket vården ska kosta
Besluta om vilka nämnder som ska finnas
Välja ledamöter och ersättare till regionstyrelsen och övriga nämnder
Välja revisorer som granskar regionens verksamhet
Regionstyrelsen
• Regionens motsvarighet till kommunstyrelse
Representanter från de flesta politiska partier har platser i styrelsen (dvs inte enbart majoritetens representanter)
•Utses av regionfullmäktige
•Urval av uppgifter -
Leda och samordna arbetet inom regionen
Ansvara för regionens ekonomi
Leda det politiska arbetet mellan fullmäktiges sammanträden
Regionala nämnder
• Fullmäktige beslutar om vilka nämnder som ska finnas och utser ledamöter till dessa
• Urval av uppgifter -
Bereda frågor inför beslut i fullmäktige
Styra förvaltningens arbete så att fullmäktiges beslut genomförs
Vad är skillnaden mellan länsstyrelsen och regioner? SE ÖVER
.
Stora & små kommuner
Liten kommun -
Närhet till politiker
Lättare att se ve, som är ansvarig, lättare att påverka
Begränsat serviceutbud
Svårighet att finna utbildad personal
Få/enstaka leverantörer utöver kommunen
stor kommun -
distans till politiker
svårare att kräva ansvar
Större möjlighet att ge service till medborgare
Lättarr att rekrytera personal
Variation i vem som utför
Vad är implementering?
Handlar om hur politisk idé blir till verklighet. Ett tillvägagångssätt.
Denna politiska process kännetecknas av både kaos och ordning
processent utmaningar:
• Tillämparen behöver förstå beslutet
• Man ska kunna genomföra beslutet
• Vilja genomföra beslutet
Top-down eller bottom-up? SE ÖVER
.
Politik är mer än politiska beslut
•Beslut mål och visioner som formuleras i politiska församlingar ska omvandlas till åtgärder och resultat
•Kort sagt: när politiker sagt sitt är saken ändå inte klar.
•Här överlämnas sakfrågan till förvaltningen - det är deras uppgift att omvandla ord på papperet till verklighet
• Förvaltningen är den organisation som har till uppgift att bereda och implementera politiker (de politiska församlingarnas och regeringens) beslut.
• Förvaltningen arbetar med en inledning till – en förberedelse inför - en fortsättning på - eller en uppföljning av – politikernas verksamhet.
•Det är därför som det ofta menas att förvaltningens verksamhet är politik
Policyproblem
- Den första fasen
•Tolkningsföreträde - att vinna kampen om att få sätta ord på vad som händer i samhället
• Exempelvis - våld kopplat till gängkriminalitet, vad är det för typ av samhällsproblem?
• Hur problemet ramas in hänger ihop med hur en fråga hanteras på “den politiska dagordningen”. (vilken etikett sätter man på problemet, hur väljer man att se problemet vad är orsaken?)
Enkla problem och komplexa:
enkla problem -> lösning
Komplexa:
1. Saknar en enhetlig definition (vi vet inte vad som är orsaken)
2. Ett problem är konsekvens av ett annat problem. Finns inte enbart en lösning
3. Problemet saknar fullständig lösning
4. Varje problem är unikt och varje försöka att lösa påverkar problemet – och därmed framtida lösningar på andra problem.
Naturkatastrofer och deras inramningar över tid
• Synen på naturkatastrofer har förändrats över tid
• Övernaturliga krafter (ansåg förr i tiden)
• Katastrofinramning – kunde inte styras utan bara hände. Då tvungen att bara hantera. Tex via nödhjälp.
• Sårbarhetsinramning - informationskampanjer. Hur man kan rusta gruppen bättre, utvecklingsstudier
• Riskinramning(liknar det vi har idag) - något som sker i relation mellan människan och naturen. Försöka utveckla teckniska redskap för att förutspå, hur ska vi leva mer hållbart och rusta grupper.
Hur begränsar politiska systemet politikernas möjligheterna att utöva makt?
detta är fas 2
Det politiska systemet begränsar i praktiken politikernas möjligheter att utöva makt på följande vis:
• Politikerna har tidsbrist
• Politiska beslut är inte alltid tydliga
• Politisk makt saknar ofta kontinutet
• Politiker prioriterar frågor annorlunda än tjänstepersoner
• Relationen politiker - tjänstepersoner varierar mellan förvaltningsnivåer (Politiker byts ut efter 4 år och tjänstepersonerna blir kvar)
Det finns informell makt i systemet som gör det svårare för politiker att få som de vill
Varför grusas politiska ambitioner?
• Ska ha kunskap om olika beslutsalternativ
• Ha kunskap av resultat och konsekvenserna av olika beslutsalternativ.
• Ha konsistenta mål och stabila preferenser som bestämmer val av handlingsalternativ.
• Utvärdera resultat och konsekvenser av specifika handlingsalternativ i relation till målen/preferenserna
Implementeringsfasen (genomförandefasen)
Tre perspektiv på relationen mellan politiker och tjänstepersoner -
• De traditionella perspektivet: politiker styr och tjänstepersoner följer styrningen (makt och auktoritet) nej tack
• Teorin om närbyråkrater/gräsrotbyråkrater (den bästa): alla beslut behöver tolkas. Tjänstepersonen (gräsrotsbyråkraten) har genom sina tolkningar stora möjligheter att utforma politiken. Implementering är inget enkelt beslut. Politik måste alltid tolkas och anpassas till politikemn. Tjänstepersonernsa spelar en viktig roll i tolkningsprocessen. Saker behöver alltid tolkas av tjänstemännen.
• Nätverksperspektivitet: politik implementeras (genomförs) i ett samspel mellan aktörer. Samspelet präglas av förhandlingsprocesser mellan politiker, tjänstepersoner företrädare för organisationer. Mer kaos
Vad är gräsrotsbyråkrater?
• Begrepp används för att beskriva tjänstemän
• Används för att analysera och förstå socialt arbete
• Gräsrotsbyråkrater har direktkontakt med politikens mottagare (medborgare) och tjänstepersonernas tolkning av politiska beslut blir därmed i praktiken den policy som implementeras.
• Gräsrostbyråkrater kan anses ha ett överläge gentemot politiker och klienter
• Men de måste samtidigt hantera pressen som kommer av krav från lagstiftning och klienter utifrån tillgängliga resurser (som det ofta är brist på)
Implementeringsproblem
• Även under de mest gynnsamma förutsättningar så är implementeringen av politiska beslut svårt
• Under processens gång uppstår en skillnad mellan beslut och implementerad policy (utfall)
Personer behöver jobba både vertikalt (kommunalt/regionalt) och horisontellt (riksdag, regering, förvaltning, domstolar)
Tillämparen behöver förstå processen
(Implemeteringsproseccen)
• Policys och dess mål är ofta vagt formulerade
• Vagheten kan vara resultatet av en politisk förhandlingsprocess - en form av kompromisslösning
• Vaghet och otydlighet kan också bero på att man vill möjliggöra flexibilitet och handlingsutrymme under implementering.
• Men det finns en risk att konflikter som inte hanteras på politisk nivå istället blossar upp inom förvaltningen.
Tex drogproblem. Olika professioner inblandade tex skola polis, soc
olika typer av lagstiftning
sekretess, olika professioner får inte dela med sig av de dem vet pga sekretess.
Stänga av från skolan pga farlig eller låta stanna kvar då skolan är en positiv miljö. Tolkning
Tillämparen ska kunna genomföra beslutet
(Implementeringsprocessen)
• Behöver resurser för att kunna genomföra beslutet, tex lokal, personal med rätt kompetens, utrustning och pengar. Tex byts politiker ut.
• Ibland får högt anställda politiska mål kanske främst ses som riktmärken. Går inte att göra exakt allt tyvärr
Tillämparen ska vilja genomföra beslutet
(implementeringsprocessen)
• Implementeringsproblem kan också orsakas av egenskaper hos tillämparen. Tex bristande motivation, att tillämparen inte håller med om det politiska beslutet.
• Sänker sina egna förväntningar. Tex inte kan rädda alla men vissa
• delta i debatt och väcka uppmärksamhet (omförvandla villkoren)
• säga nej till att arbeta inom ett visst sätt tex debatten som går nu “jag är socionom inte gränspolis”. Förvaltningen håller inte med det är inget man vill genomföra. debatt om angivningslagen.
En offentlig sektor i kris
• Stor tillväxt av välfärden (både i Sverige och i andra
länder) efter andra världskriget
• I Sverige: Mängden sociala skyddsnät
mångdubblades och antalet offentlig anställda
mer än fördubblades
• Lade grunden för den svenska välfärdsstaten
och minskade arbetslösheten – men till en
finansiell kostnad..
•Alla skulle ha lika rätt till bra välfärd
• Blev en individualisering i samhället, ville arbeta för sig själv
• välfärdsstaten expanderade
New Public Management
• npm är ingen enhetlig styrningsprofil
• finns över hela världen
Npm blandning av motstridiga principer. Grundläggande princip äe att konkurrans leder till effektivitet.
ett antal övergripande kännetecken som anammats av kommuner:
1. Beställar-utförarmodell- om en verksamhet kan betdrivas och offentliga och privata aktörer. Offentliga sektorn är beställare och både privat och offentlig sköter driften.
2. Förskjutsning från politik till ledarskap (magagement) större utrymme att vara chef, politiker håller tassarna borta. Å ena sidan Se till att cheferna styr då håller man inte tassarna borta
3. Från processkontroll till efterkontroll. Jobba med efterkontroll istället för att reglera hur något görs
4. Ökad kostnadskontroll. Det ska vara ont om pengar i det offentliga för då jobbar de effektivare
5. Individens valfrihet – individen hävdar sina egna rättigheter. Medborgare ska kunna välja bland flera olika. De är kunder på en marknad. Tex välja vilken skola man vill gå i.
Vad är en förvaltning?
Att sköta eller adiministrera för någon annans räkning. Det är ofta det offentliga.
Utan förvaltning blir inget verkligt (idé-verklighet)
Vad är en offentlig organisation?
• Staten, ämbetsverken (förvaltningsmyndigheter)
• Kommuner, refioner
• rättsväsendet
• socialförsäkringssystemet.
Tex polisen csn
Gråzon 1 (hybridorganisationer)
Offentligt bolag (finns statliga, regionala och kommunala)
innehåller komponenter från både privata och offentlig sektor.
Tex telia, sj, Systembolaget
Bolag = både offentligt och privat (hybrid)
företag = tydligt privat drivet
Gråzon 2
tex offentligt delägda organisationer, privata entreprenörer med skattefinansierade uppdrag, ideella föreningar med visst stöd politiskt eller ekonomiskt...
Tänk på:
vem äger
vem betalar
vem genomför
vilken verksamhetsform (privat eller offentlig)
Från medborgare till kund
• NPM innebär en betoning på att offentlig
sektor bör efterlikna privat sektor
• Medborgare ska välja utförare av välfärd
likt kunder på en marknad
• Medborgarna bör nu ses som "kunder"
snarare än "medborgare”
• Har alla samma förutsättningar att välja
utförare?
• Är vi verkligen ”kunder” hos Skatteverket,
Kronofogden eller socialtjänsten? Kan vi
välja en annan utförare? Troligen inte, säger emot sig självt. Där kan man inte välja.
Offentlig granskning
En effekt av NPM
tidigare fokus på inflödet (tex att folk gick och rösta), nu mer fokus på utfallet (hur produktionen fungerar, ska vara effektivt).
• Skolor som inte uppnår de internationella målen
• granska poliser för att se till så de sköter sig
• vi levet i ett granskningssamhälle. Alltså vi granskar allt, det har blivit till en egen sektor. Alla granskar och vi granskar granskarna osv.
Vad är granskningens syften?
Vanligaste granskningsformerna -
• Tillsyn
• revision
• Utvärdering
• ackreditering
• Kvalitets- och rankningssystem
• Ivo och isf arbetsuppgift är att enbart granska (finns alltså yrken för det)
• Gemensamt: de fokuserar på politikens genomförande och resultat
• två av granskningens huvudsyften
skapa kunskap om hur offentlig politik fungerar/inte fungerar (vem gjorde, vem/vad är orsaken)
främja ansvarsutkrävning
• Granskning ska vara förutsättning att förbättra
Hur märks granskningen?
• Lagar, regler, och praxis med krav på resultatorientering
•Krav på evidensbaseradpraktik och policy (vi har fakta på att det funka någon annanstans så det borde funka i detta fall. Alla ställen är dock olika så bara för att det funka på ett ställe betyder inte det funkar på alla)
• EU-projekt kräver utredning i alla led. Mycket hårda.
Granskning är en effekt av marknadiseringen
• I och med NPM ses konkurrens som
den främsta mekanismen för att öka
effektiviteten i offentlig sektor. (se medborgarnas efterfrågan och matcha med säljarnas utbud)
• För att skapa utrymme för
konkurrens – så har politiker alltmer
övergått till mål- och resultatstyrning. (man röstar med fötterna, går dit man vill)
Varför behövs granskningen?
• Politiker/beslutsfattare behöver kunskap om verksamheternas resultat för att kunna styra
• Medborgarna behöver kunskap om verksamheternas resultat för att kunna välja utförare av välfärd. Behöver alltså få granskningsrapport.
Hur påverkar NPM & trycket på mätbarhet det sociala arbetet?
• Skapar merarbete för socialsekreterare. Förskjuter uppmärksamheterna från klienterna.
• Tid läggs mer på att dokumentera rätt än att möta klienten.
Kvalitet som ledord: (vad är kvalitet)
• Granskning ska främja kvalite
• Kvalitetssäkring, kvalitetsledning, kvalitetsmätning mm.
• Vad är en verksamhet med hög kvalité? -
• Kvalitet = uppnå politiksa mål
• Uppnå standard
• Tillgodose brukarnas behov
• Verksamheten har ledningssystem som möjliggör kontroll
• Kvalitet kan vara allt man önskar att det ska vara. Allt som är bra.
• Positivt
Granskning - Bara det mätbara mäts
• Politiska mål är ofta otydliga – hur omvandlar man den till något som kan mätas i siffror? Det som inte går att mäta mäts ej och lämnas utanför trots om det är relevant.
• Tex antal läkarbesök på vårdcentraler (är få bättre än många? behandlar bara lättbehandlade för att inte komma upp i ett högt antal). Eller polisens nykterhetskontroller (kommer snabbt upp i ett högt antal om de står vid en stor väg mitt på dagen/morgonen än om de står på en liten väg mitt på natten trots att fler utför handlingen då)
Administrationssamhället:
• Mer fokus och resurser läggs på dokumentation.
• Resulterar i att man dokumenterar mer än utför välfärd. Hade kunnat lägga den tiden på att bemöta fler patienter.
Frås styrning baserad på tilltro till misstro
• Den har förändrats
• Tilltro- en stödjande relation mellan individer, organisationer, instutioner som är stödjande. Man tror att dem sköter sitt uppdrag. Mer tilltro innan npm.
• Misstro- aktörer inte litar på varandra. Granskar arbetet. Mer misstro nu efter npm
Kritiska perspektiv på granskning
• Risksamhället
• Alla risker är inte objektiva – det
finns de som skapas av vårt sätt att
se på världen
• Granskningar är ett verktyg för att
minimera risken för något negativt
• Om vi ser risker överallt – då ökar vår
efterfrågan på granskningar
• Granskning kan öka
byråkratiseringen – det blir
viktigare att ”göra saker rätt” än
att ”göra rätt saker
Mina ord:
• Risksamhället (moderna samhället har utvecklats till risksamhället). Alla är upptagna med att hantera risker. Risker är dock något människan själv skapat. Vi letar efter- och har orsakat riskerna själv.
1.Sammhället och de aktiviteter vi genomför har skapat levnadsvillkor som hotar människan. Vi har skapat miljöförändringar och fattigdom
2. Människan kan skapa en uppfattning om vad som är en risk, det är inte samma sak som vad som faktiskt är en risk.
tex en utrotat djur. Ser att det är utrotat och bryr oss men om vi inte lägger ett värde i det är det inget hot/risk.
• Letar man så hittar man potentiella risker överallt.
• Riskhantering försöker förutspå och minimera risken att något händer.
• Använder granskning så att något inte uppstår. Tex via riskanalyser och kontroller.
• Dock mycket svårt, framtiden är oförutsägbar. det man tror ska hända kanske inte händer samt tvärtom.
• Granskningen gör att vi tycker det är viktigare att göra saker rätt än att göra rätt saker, det blir fel.