Utilisateur
Från hjärtats högra halva pumpas blodet ut i det LILLA kretsloppet som går till lungorna, där blodet tar upp syre och avger koldioxid.
Blodet strömmar tillbaka till vänster hjärthalva, som pumpar ut det syrerika blodet i det STORA kretsloppet, först genom stora kroppspulsådern, AORTAN. Den delar upp sig i mindre ARTÄRER och blodet når sedan kapillärerna i kroppens alla övriga delar. På sin väg genom stora kretsloppet passerar blodet tunntarmen. Där tar blodet upp näring som också transporteras till cellerna.
När cellerna via kapillärerna har tagit upp syre och näring förs det syrefattiga blodet via vener tillbaka till hjärtats högra halva.
Då har blodet gått ett varv genom båda kretsloppen.
Hjärtats fyra hålrum kallas höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare.
Mellan hjärtats förmak och kammare finns små "dörrar" som kallas segelklaffar. De gör att hjärtat inte kan pumpa blodet åt fel håll. De stängs när kamrarna pumpar ut blodet i artärerna så att blodet inte ska rinna tillbaka till förmaken.
Fickklaffarna finns mellan vänster kammare och aorta och mellan höger kammare och lungartären. De öppnas när kamrarna pumpar ut blodet och stängs när kamrarna fylls med nytt blod.
Hjärtats kranskärl förser hjärtmuskeln med syre och näring.
Tack vare muskelpumpen kan blodet ta sig upp från benen tillbaka till hjärtat. När muskler i benen dras samman pressas blodet uppåt i venerna. Fickklaffar i venerna hindrar blodet från att rinna tillbaka ner i benen.
Röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplättar.
Njurarnas viktigaste uppgift är att rena blodet och bilda urin.
1. Urinet består av vatten och avfall. Kvar i det renade blodet blir blodkroppar, glukos, proteiner och andra viktiga ämnen. Den renade blodet förs tillbaka till blodomloppet.
Urinen rinner genom URINLEDAREN till URINBLÅSAN, där det lagras tills du kissar ut den genom URINRÖRET.
2. Njurarna har också stor betydelse för att reglera vår vätskebalans och vårt blodtryck.
Levern kan lagra GLUKOS i form av GLYKOGEN, som fungerar som en energireserv. Även vitaminer och järn kan lagras i levern.
Hjärtat och blodkärlen bildar vårt blodomlopp, där blodet cirkulerar.
Stora blodkärl som leder blod från hjärtat till kroppens olika delar. De delas sedan upp i mindre artärer, ungefär som ett träd.
Längs ut på varje gren av artärerna finns de allra tunnaste blodkärlen som når så gott som alla celler i kroppen.
Det tryck som behövs för att blodet ska kunna cirkulera i hela kroppen.
För att blodet ska kunna cirkulera behövs ett visst tryck.
Blodplasma är en trögflytande vätska som alla blodkroppar "simmar" i. Det innehåller mest vatten. I blodplasman finns också näringsämnen som glukos, salter, proteiner och hormoner.
Hemoglobin är det protein i de röda blodkropparna som kan binda och transportera syre. För att det ska fungerar behöver hemoglobinet järn. Det får du normalt i dig från maten.
Det är också hemoglobinet som ger blodet dess röda färg.
Vila : Tarmar: 25% Njurar: 20% Hjärnan: 20%
När man ätit: mer blod till tarmarna
När man idrottar: mer blod till musklerna
När man tänker intensivt: mer blod till hjärnan
Kroppens stora pulsåder. När vänster hjärthalva pumpar ut det syrerika blodet i det stora kretsloppet går det först genom aortan. Sedan delar den upp sig i mindre artärer.
Inuti hjärtat finns fyra hjärtrum. I varje halva av hjärtat finns ett förmak och en kammare. Förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar blodet vidare.
Blodplättarnas har till uppgift i kroppen att hejda blödningar i kroppens blodkärl och läka såren.
Blodplättar stoppar blödningar och täpper igen sår genom att blodplättarna klibbar ihop sig.
Det bildas också ett fint nätverk av FIBRIN i blodplasman som det röda blodkropparna fastnar i. Det kallas att blodet LEVRAR sig, eller KOAGULERAR.
Om man skadat sig eller måste opereras behöver man extra blod. Då är det viktigt att man får rätt sorts blod.
Det är genom kapillärernas tunna väggar som näringsämnen och syre överförs från blodet till cellerna;
-RÖDA BLODKROPPAR lämnar SYRE till cellerna
-BLODVÄTSKA passerar från kapillären ut till vävnaden och för med sig NÄRING till cellerna.
Samtidigt avges KOLDIOXID och annat avfall från cellerna till blodet.
Artärer, kapillärer och vener.
Till blodkärl som kallas VENER. De samlar ihop blodet i allt större HÅLVENER som för blodet tillbaka till hjärtat.
1. Lagra näringsämnen
2. Rena blodet från skadliga ämnen
Det ljud man hör från hjärtat uppstår när fickklaffarna stängs.
Fickklaffar finns mellan vänster kammare och aorta SAMT mellan höger kammare och och lungartären.
5 000 liter blod.
Hjärtats rytm styrs av specialiserad muskelceller i hjärtats vägg.
De sänder ut elektriska signaler som gör att först förmaken och sedan kamrarna drar ihop sig automatiskt och regelbundet.
Kamrarna dras ihop samtidigt och pumpar ut blod i artärerna.
När hjärtats kammare vilar strömmar nytt blod in från förmaken till kamrarna.
Det vänstra eftersom det krävs mycket större kraft för att pumpa runt blodet i det stora kretsloppet än för att pumpa det i det lilla kretsloppet.
Från kranskärlsen som omger hjärtat. De förser hjärtat med näring och syre.
I hjärtats vänstra kammare där den pumpar ut blodet i aortan.
Där strömmar blodet cirka en meter per sekund.
När blodet delas upp i mindre artärer minskar både tryck och hastighet.
I de små kapillärerna är hastigheten lägst, bara en millimeter per sekund.
På insidan av handleden eller på sidan av halsen.
Normalt slår hjärtat ungefär 70 slag per minut.
När man t ex idrottar måste hjärtat arbeta hårdare och då kan hjärtat slå över 200 slag per minut.
Muskelpumpen arbetar inte när benen är stilla. Då samlas mer blod i kroppens nedre del.
När alltför lite blod strömmar upp till hjärtat blir blodtrycket så lågt att hjärnan inte får tillräckligt med blod och syre. Då svimmar vi.
Ligger man ner så kan blodet lättare strömma till hjärtat och hjärnan, då vaknar personen igen.
Man kan hjälpa till genom att lyfta upp benen på den som svimmat. Då kommer blodet snabbare till hjärta och hjärna.
Mellan 4 till 6 liter.
Mer än hälften av blodet består av blodplasma.
Knappt hälften av blodet består av olika blodkroppar.
Blodplasman kan passera genom kapillärernas tunna väggar och nå fram till kroppens alla celler med viktiga näringsämnen.
De utvecklas alla från samma blodstamceller som finns i den röda benmärgen i skelettbenens inre. De delar sig hela livet och mognar till mer specialiserade blodceller.
I den röda benmärgen bildas flera miljoner nya blodkroppar varje sekund.
Vita blodkroppar är en del av ditt immunförsvar som bekämpar bakterier, virus och andra angripare.
När man fått ett sår stoppas det genom att det bildas ett fint nätverk av FIBRIN i blodplasman som det röda blodkropparna fastnar i. Det kallas att blodet LEVRAR sig, eller KOAGULERAR.
A, B, AB och 0 (noll).
Det är viktigt att man får rätt sorts blod, annars kan det nya blodet klumpa ihop sig med ditt och orsaka livshotande skador.
Blodgrupperna kan inte blandas hur som helst eftersom de innehåller olika antikroppar.
Skadliga ämnen som alkohol omvandlas till mindre farliga. En del av ämnena töms till tarmen och försvinner ut med avföringen.
Om en mamma är Rh-positivt och bär på ett barn som är Rh-negativt så kan mammans kropp uppfatta barnets blod som något främmande och bilda antikroppar. Om fostret får dessa antikroppar i sig kan fostrets röda blodkroppar förstöras och fostret får då blodbrist.
Dessa risker kan förhindras genom att mamman får en spruta som förhindrar att antikroppar bildas.