Utilisateur
Alla dina celler behöver glukos och syre för att få energi och kunna leva.
5. På sin färd genom matspjälkningskanalen passerar maten munhålan, svalget, matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen.
KOLHYDRATER sönderdelas av enzymer i spottkörtlarna, bukspottkörteln och tunntarmen.
De spjälkas till ENKLARE SOCKER, som sedan slutligen spjälkas till GLUKOS.
PROTEINER: spjälkas av enzymer i magsäcken, bukspottkörteln och tunntarmen till delar av proteiner, PEPTIDER, som i sin tur slutligen spjälkas till AMINOSYROR.
Fetter sönderdelas till GLYCEROL och FETTSYROR.
I tunntarmen. Kvar blir glukos, aminosyror, glycerol och fettsyror som kan passera från tarm till blod.
I tunntarmen.
Näs- och munhålan, luftstrupen, luftrören och lungorna är våra andningsorgan.
Det är i lungblåsorna som utbytet av syre och koldioxid sker.
Syre från inandningsluften passerar genom lungblåsornas tunna väggar till blodet så att det blir syrerikt.
Samtidigt passerar koldioxid från det syrefattiga blodet in till lungblåsorna så att koldioxiden kan andas ut.
När vi andas in spänns diafragman, mellangärdet, så att lungorna vidgas och suger in luft.
När vi andas ut slappnar diafragman av, och då dras lungorna ihop så att luft pressas ut.
Matspjälkningskanalens sönderdelning av maten till så små näringsämnen att de kan tas upp av blodet och
transporteras till kroppens alla celler kallas matspjälkning.
Enzymer är ett slags ”kemiska saxar” som kan ”klippa isär” stora molekyler till mindre.
När maten kommit ner i magsäcken blandas den med magsaften.
Magsaften innehåller enzymet pepsin och saltsyra.
Pepsin sönderdelar proteiner. Saltsyra dödar bakterier som kommit ner i magsäcken.
Bukspott bildas av bukspottkörteln och töms till tunntarmen.
Bukspottet innehåller olika enzymer som sönderdelar maten och ämnen som gör den sura magsaften mindre sur och frätande för tarmväggen.
Galla är en gulaktig vätska som bildas i levern och lagras i gallblåsan som sedan tömmer den till tarmen.
Gallans viktigaste uppgift är att finfördela fett i tarmen.
Tarmludd är små veck och utskott i tunntarmens vägg som innehåller många blodkärl som tar upp näringen från tunntarmen och för dem vidare till kroppens alla celler.
Längs ut på tarmludden finns små hårliknande utskott som gör tarmväggens totala yta väldigt stor.
Uppsugningen av näringsämnen blir effektivare än om tarmväggen vore slät.
Från luftstrupen går två stora luftrör, ett till varje lunga.
Luftrören delar sedan upp sig i allt mindre rör som
når ut till alla delar av lungorna.
Längst ut på de allra minsta luftrören finns små klasar av lungblåsor, ALVEOLER.
Lungblåsor eller ALVEOLER, är bara en halv millimeter i diameter. Dessa små blåsor har tunna väggar som omges av mycket små blodkärl. Det är i lungblåsorna som utbytet av syre och koldioxid sker.
Genom deras tunna väggar förs syre över till de små blodkärlen och transporteras vidare till kroppens celler.
Samtidigt strömmar koldioxid från blodet in till lungblåsorna och försvinner med den luft du andas ut.
Andningscentrum är den del av hjärnan som ser till att vi andas automatiskt, oberoende av vår vilja.
Diafragma är den stora andningsmuskel som huvudsakligen sköter andningen.
När den spänns sugs luft in i lungorna, och när den slappnar av pressas luft ut.
Stämbanden finns i struphuvudet och fungerar som strängar. När vi spänner dem samtidigt som vi andas ut kan vi prata, sjunga eller skrika.
De börjar vibrera, upp till 500 gånger per sekund, som strängarna på en gitarr. Ju mer de spänns desto ljusare blir tonen.
Ett sju meter långt rör som går från munnen till analöppningen och där sönderdelningen av maten sker till små molekyler så att näringsämnena kan tas upp av blodet och transporteras till cellerna för att användas.
Mekanisk och kemisk sönderfördelning.
Den mekaniska sönderdelningen börjar i munnen när du tuggar och fortsätter i magen där musklerna knådar den.
Den kemiska sönderdelningen sköts av enzymer.
Vitaminer, mineralämnen, salter och vatten består av så små molekyler att de inte behöver sönderdelas för att tas upp av blodet.
1. Kolhydrater sönderdelas av enzym från spottkörtlarna och bukspottskörteln till
enklare SOCKER.
2. Enklare socker sönderdelas av enzym från tunntarmen till
GLUKOS. Glukos kan tas upp av blodet.
Proteiner sönderdelas av enzymer från magsäcken och bukspottskörteln till
PEPTIDER (delar av protein). Peptider sönderdelas sedan av
enzymer från tunntarmen till AMINOSYROR. Dessa aminosyror kan tas upp av blodet.
Från levern kommer galla (inte enzym) som sönderdelar fettdroppar till FETTER.
Från bukspottskörteln kommer enzym som sönderdelar fetterna till GLYCEROL och FETTSYROR. Dessa kan tas upp av blodet.
Bl a som byggmaterial i cellerna.
När maten blandas med saliv blir den lättare att svälja.
Saliven innehåller också enzymer som sönderdelar kolhydrater.
När du sväljer når maten matstrupen som med sina starka muskler pressar ner maten till magsäcken.
Maten knådas av muskler och blandas med magsaft.
Slemhinnan i magsäckens väggar täcks av ett speciellt slem som skyddar mot den frätande saltsyran.
I tolvfingertarmen, som är den första delen av tunntarmen.
Hit töms bukspott från bukspottskörteln och galla från levern.
När du äter drar gallblåsan ihop sig så att galla töms ut.
Vätska som avsöndras från körtlar i tunntarmen.
Den gör att näringsämnen lättare sugs upp och gör tarminnehållet mindre surt.
En liter saliv, två liter magsaft, 1,5 liter bukspott, 0,5 liter galla och två liter tarmsaft. Totalt ca sju liter flytande kemikalier varje dag.
Skyddmekanismer gör att syran neutraliseras så att den inte fräter sönder magsäcken och andra inre organ.
I tjocktarmen.
Salter och vatten. Det gör tarmens innehåll fastare.
1. Delar av maten som din kropp inte kan sönderdela, t ex fibrer. Fibrer är kolhydrater från växtriket som vi människor inte kan bryta ner.
2. Bakterier, varav de flesta är döda.
3. Avfall från kroppen, t ex döda blodkroppar.
De tiotusentals miljarder bakterier som finns i tjocktarmen hjälper till att ta hand om avföringen.
Många bakterier tillverkar bl a vitaminer.
När bakterierna i tjocktarmen bryter ner olika aminosyror, bl a TRYPTOFAN, bildas det ämnen som gör att avföringen luktar illa.
En aminosyra.
Analöppningen. När ändtarmen är fylld med avföring drar tjocktarmen ihop sig och driver ut avföringen genom analöppningen.
Matens resa från munnen till anus brukar tar 1-2 dygn.
Luften innehåller 78% kväve, 21% syre och 1% andra gaser.
Din kropp tar upp syre från luften medan kväve och andra gaser andas du ut igen.
700 miljoner små lungblåsor. Den stora kontaktyta som blåsorna bildar mellan blodet och luften gör att lungorna på kort tid kan transportera stora mångder syre in i blodet och koldioxid ut ur blodet.
Den stora andningsmuskeln mellangärdet eller DIAFRAGMAN och små muskler mellan revbenen hjälper till med andningen.
Normalt andas du ca 12 gånger per minut och drar in en halv liter luft i varje andetag.
När du anstränger dig behöver cellerna mer syre och då kan du andas in upp till tio gånger så mycket luft.
1. Encelliga celler tar upp syre direkt genom sitt cellmembran.
2. Maskar m fl andas direkt genom huden.
3. Insekter har särskilda andningsrör som förgrenar sig i kroppen.
4. Fiskar andas med gälar som kan ta upp syre från vattnet.
Fåglar har ett komplicerat system där luften via luftsäckar passerar lungorna flera gånger.
Det gör att de andas mycket effektivt, vilket behövs för att de ska orka flyga långa sträckor.
Munhåla, spottkörtel, svalg, matstrupe (luftstrupe?)
Lever, gallblåsa, tolvfingertarm, magsäck
Bukspottkörtel, tunntarm, tjocktarm, (blindtarmsbihang?) ändtarm, analöppning.