ekologi
Hur får djur energi och grundämnen från födan?
Människor och andra djur är beroende av näringsämnen som tillverkas av växter. Födan innehåller organiska ämnen som ger både energi och många grundämnen. Djur behöver också en del mineralämnen. För många växtätare består födan mest av cellulosa, som finns i gräs, löv och ved. Med cellulosa som byggnadsmaterial och energikälla kan växtätare bygga upp andra organiska ämnen. Rovdjur som är köttätare och därför inte kan bryta ned cellulosa
Olika roller i ekosystemet:
Djur äter växter eller andra djur och lever av de ämnen som växter bildat. Nedbrytare får näring från avfall och döda organismer. Vid nedbrytningen frigörs de mineralämnen som är näring för växter. Organismer i ekosystemet delas in i producenter och konsumenter beroende på hur de får energi och grundämnen
Producenter
Organism som använder fotosyntes för att bilda näring av solljus, vatten, koldioxid och mineralämnen. Producenterna bildar energirika näringsämnen med hjälp av solenergi. Processen kallas fotosyntes. De organismer som har fotosyntes är alger, växtplankton, växter och några typer av bakterier. Gröna växter är producenter och använder solen som energikälla.
Konsumenter
Organism som är beroende av näring från andra organismer. Konsumenter får i sig organiska ämnen med födan och använder dem som byggnadsmaterial eller energikälla. Organismer som inte har förmåga till fotosyntes är konsumenter och lever av det andra har tillverkat
Nedbrytare
Konsumenter som lever av organiskt avfall, och frigör mineralämnen för växter. Nedbrytare har hand om döda växter, djur och annat avfall. Bakterier och svampar tillhör de viktigaste nedbrytarna. Vilka arter det finns i ett ekosystem beror på växtsamhället. I lövskog finns det till exempel löv som är lätt att bryta ned
Fotosyntesen
Vid fotosyntesen lagras energin i glukos. Glukosen transporteras från bladen till alla delar av växten. Växten kan sedan använda den lagrade energin till en mängd kemiska processer i cellerna. Växter lagrar energi som stärkelse i rötterna. Fotosyntesen går till när växten tar in koldioxid och vatten. Vid fotosyntesen sätts atomer med hjälp av solenergi ihop till energirik glukos. Syre är en biprodukt som släpps ut i luften. Glukos, druvsocker, bildas vid fotosyntesen. Växten använder glukos till att bilda alla andra organiska ämnen du behöver. Koldioxid + vatten + solenergi = glukos + syre
Förbränning
Förbränningen börjar med att i cellerna bryts glukos ned med hjälp av syre. Energin i glukosen frigörs och används till allt som djuret behöver energi till. Kolhydrater äts av djuret och förbränns i cellerna. Förbränning kan bara ske om djuret har tillgång till syrgas. Vid förbränning bildas koldioxid och vatten. Koldioxid avges vid andningen. Energin som frigörs används vid alla energikrävande processer i djurets celler. Glukos + syre = koldioxid + vatten + energi
Hur använder levande varelse energi?
-Att bygga upp nya organiska ämnen, till exempel fett.
-Att hålla kroppsvärmen.
-Att utföra muskelarbete.
-Andra energikrävande processer i cellerna.
Djur kan spara en del av energin för senare behov. En liten mängd socker finns i blodet. Den mesta energin lagras som fett. Fett innehåller dubbelt så mycket energi jämfört med samma vikt av kolhydrater. Låg vikt är bra för djur som måste bära med sig energiförrådet.
Näringskedjor
En näringskedja är en modell som visar näringens väg genom några arter i ett ekosystem. En näringskedja börjar alltid med en producent och näringen förs vidare till en konsument.
Producent - växt eller alg, strandkål. Förstahandskonsument - djur som äter växter eller alger, kålfjäril. Andrahands Konsument - rovdjur som äter växtätare, rödhake. Tredjehands Konsument - rovdjur som äter andra rovdjur, lärkfalk. En näringskedja visar näringens väg. Näringskedjan börjar alltid med en producent, sedan kommer en växtätare och därefter ett eller flera rovdjur. För varje steg i näringskedjan försvinner mycket av energin. Av denna anledning kan näringskedjorna inte bli så långa. Det blir inte tillräckligt mycket energi kvar till de arter som står sist i kedjan
Näringspyramiden
I ett ekosystem måste det finnas mer av växter än av växtätare. Det måste också finnas mer av växtätare än av rovdjur. En näringspyramid visar hur mycket organismer som finns på de olika nivåerna Mängden växtätare kan inte vara lika stor som mängden växter eftersom en del av energin används. Producenten bildas basen i pyramiden med all energi som har förbundits vid fotosyntesen. Nästa nivå består av växtätare och är bara en tiondel av växternas del. För varje steg uppåt i pyramiden återstår ungefär en tiondel av energin från nivån under
Kretslopp
Cirkulation av ämnen som återanvänds om och om igen i ett ekosystem. Grundämnen cirkulerar i kretslopp. För att växter och alger ska kunna producera behöver de både energi och olika grundämnen. De bygger från enkla kemiska ämnen upp komplicerade organiska ämnen. De olika ämnena bryts ned igen och grundämnena går tillbaka till en form som kan tas upp av växter. Varje grundämne har sitt eget kretslopp
Biologisk mångfald
Evolutionen skapar nya arter genom lång tid av anpassningar till olika miljöer. Begreppet biologisk mångfald används för att beskriva variationen hos allt levande. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer, mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Den biologiska mångfalden är större i ett varierat landskap med många naturtyper. Om miljön erbjuder många olika livsmiljöer kan flera arter finna sin nisch. I den biologiska mångfalden ingår flera delar.
-Mångfald av arter och samspel mellan arter.
-Mångfald av ekosystem och naturtyper.
-genetisk variation inom arter
Varför ska vi öka mångfalden?
Antalet arter på en plats kan öka på två sätt. Arten kan invandra från omgivningen eller uppstå genom evolutionens artbildning. Båda processer tar lång tid. Avstånd till liknande miljöer kan ha gjort att arter har svårt att sprida sig. Evolutionen bygger på den variation som uppstår genom att mutationer sker i cellens arvsanlag. Efter hand sker många mutationer och nya arter uppstår. Det kan ta lång tid för nya arter att utvecklas genom evolution. Det gör att gamla ekosystem ofta är artrikare än de som har funnits en kort tid.
Näring och syre i vattenmiljö:
Både för mycket och lite vatten kan orsaka problem för organismer som lever i vatten. Om det är ont och kväve och fosfor i vattnet blir produktionen i ekosystemet låg. Varje nivå i näringspyramiden påverkas av den låga produktionen och alla djur får lite att äta. Deras population blir mindre än de skulle ha blivit med mer näring i vattnet. God tillgång med kväve och fosfor leder till hög tillväxt av alger och växter. Ibland kan algblomningar uppstå, då sker en snabb förökning av växtplankton som gör vattnet grumligt. Tillväxten pågår så länge det finns solljus och näringsämnen. Hög produktion kan leda till att sjöar växer igen. En orsak till att det blir för mycket näring i sjöar och vattendrag är att de omges av jordbruksmark. Hög halt av näringsämnen kallas för övergödning, övergödning sker om det är dålig rening av avloppet. Vattenmiljöer kan drabbas av brist på syre. Vattnet kan få så lite syre att djurarterna försvinner. Laxartade fiskar som öring är känsliga för syrebrist
Ekologisk nisch
Kan liknas vid den roll ett företag har. Man börjar med att tänka ut en affärside. Så länge företaget fungerar i det omgivande samhället kan företaget leva kvar. På ett liknande sätt kan man säga att arter har olika affärsideer. En ekologisk nisch är inte en plats, utan en beskrivning av allt en viss art behöver för att kunna finnas kvar. Varje art utvecklas för att fungera bra i sin ekologiska nisch. De individer med bäst egenskaper kommer att lyckas bäst med att föra sina arvsanlag vidare. Arter anpassas till den miljön den lever i. Koalan till exempel har utvecklat sig bra, och har en god förmåga att livnära sig av blad. Att vara specialiserad som koalan är bra i ett ekosystem som inte ändras så mycket. Specialiseringen gör att arten får mindre konkurrens. Å andra sidan kan specialiseringen vara farlig om miljön förändras. Koalan finns bara i speciella områden där den maten den äter finns i. Om miljön förändras och maten inte längre finns kvar kommer koalan inte kunna leva kvar där.
Symbios
Biologisk samverkan mellan två arter. Arter som finns i samma ekosystem påverkar varandra, ett samarbete uppstår, de lever i symbios. Syftar på att två arter har en samverkan. Eftersom många arter i ett ekosystem påverkas av andra arter finns det mängder av exempel på symbios