- HCl
- HBr
- HI
- HNO₃
- HClO₃
- HClO₄
- H₂SO₄
De har en vätejon som kan lossna som H+
När det har ett ensamt elektropar som kan ta upp H+
- LiOH
- NaOH
- KOH
- RbOH
- CsOH
- Ca(OH)₂
- Sr(OH)₂
- Ba(OH)₂
1. Grupp 1‑metaller = +1
• Li, Na, K, Rb, Cs
• Alltid +1 i föreningar.
2. Grupp 2‑metaller = +2
• Mg, Ca, Sr, Ba
• Alltid +2 i föreningar.
3. Fluor = –1 (ALLTID)
• Mest elektronegativt grundämne.
• Inga undantag.
4. Väte = +1 (med icke‑metaller), –1 (med metaller)
• H = +1 i syror, alkoholer, organiska ämnen, HCO₃⁻, NH₄⁺ osv.
• H = –1 i hydrider: NaH, CaH₂, LiH.
5. Syre = –2 (nästan alltid)
• Undantag (ovanliga):
• Peroxider: –1 (H₂O₂)
• Superoxider: –½ (KO₂)
• OF₂: +2
• I ALLA vanliga salter och syror: –2.
6. Summan av oxidationstal = molekylens/jonens laddning
• Neutral molekyl → summan = 0
• Jon → summan = jonens laddning
• Detta är regeln som låter dig lösa okända oxidationstal.
Na⁺ — natriumjon
Laddning: +1
Ca²⁺ — kalciumjon
Laddning: +2
3. Fe²⁺ — järn(II)jon
Laddning: +2
Fe³⁺ — järn(III)jon
Laddning: +3
. Cl⁻ — kloridjon
Laddning: –1
. OH⁻ — hydroxidjon
Laddning: –1
NO₃⁻ — nitratjon
Laddning: –1
. SO₄²⁻ — sulfatjon
Laddning: –2
CO₃²⁻ — karbonatjon
Laddning: –2
HCO₃⁻ — vätekarbonatjon (bikarbonat)
Laddning: –1
NH₄⁺ — ammoniumjon
Laddning: +1
PO₄³⁻ — fosfatjon
Laddning: –3
Syra → konjugerad bas = minus H⁺, mer negativ laddning.
H tas från O/N/S, aldrig från C.
Bas → konjugerad syra = plus H⁺, mer positiv laddning.
H sätts kemiskt på O/N/S, men skrivs först i formeln
HNO₂ – salpetersyrlighet
CH₃COOH – ättiksyra
H₂CO₃ – kolsyra
HF – vätefluorid
COOH, Känns igen på C=O + O–H på samma kol
När kol får fler bindingar till syre eller färre till väte
När kol får fler bindningar till väte eller färre till syre
Innehåller en OH bindning bundet till kol.
Polär och kan bilda vätebindingar, Reagerar ofta i substituion och elimination.
Syre mellan två kol. Ganska ickereaktivt pga dessa svaga polaritet
En alkohol har en –OH‑grupp bunden till ett kol. Den är polär, kan vätebinda och deltar i substitution och elimination.
En eter har ett syre mellan två kol. Den är svagt polär och relativt inert.
En aldehyd har en C=O‑grupp i kedjeänden. Den oxideras lätt och deltar i nukleofil addition.
Nukleofil addition innebär att en atom har fria elektronpar såsom O,N S som kan bryta dubbelbidningar till enkelbindingar
En keton har C=O mellan två kol, inte i änden. Den är polär och deltar i nukleofil addition.
Nukleofil addition innebär att en atom har fria elektronpar såsom O,N S som kan bryta dubbelbidningar till enkelbindingar
Den har C=O + OH på samma kol. Den är sur och kan bilda vätebindningar.
En ester har C=O + O–R. Den bildas via substitution mellan syra och alkohol.
Obs, R=kolkedja
En amin innehåller kväve bundet till kol och/eller väte. Den är basisk och nukleofil.
En amid har O=C följt av en binding till N
Den har en trippelbindning mellan C och N. Den är polär och har hög kokpunkt.
Ett kol bundet till en halogen (Cl, Br). De är bra leaving groups → substitution/elimination.
En sexring med delokaliserade π‑elektroner. Stabil och deltar i substitution.
Delokaliserrade elektroner= elektroner som inte tillhör en specifik bindning eller ett specifikt atompar.
I stället är de utbredda över flera atomer samtidigt
Ett kolväte med endast enkelbindningar (C–C)
Allmän formel CₙH₂ₙ₊₂.
Ett kolväte med minst en dubbelbindning (C=C)
Allmän formel CₙH₂ₙ.
Ett kolväte med trippelbindning (C≡C).
Allmän formel CₙH₂ₙ₋₂.
En sexring med delokaliserade π‑elektroner
R betyder en kolkedja, vilken som helst.
Det är bara ett “fyllnadsord” som betyder: något med kol i.
När något inte är utskrivet, eller när det står R i teorin, betyder det bara:
“Här sitter en kolkedja.”
Ett kol som har en OH direkt på sig.
OH sitter på ett “vanligt” kol.
OH sitter på en aromatisk ring (sexring med dubbelbindningar).
Alltså: OH direkt på ringen.
En grupp som ser ut så här:
C=O och OH på samma kol.
Ett kol som har:
- en dubbelbindning till O
- och en H på andra sidan
Ett kol som har:
- en dubbelbindning till O
- och kolkedjor på båda sidor
En grupp som ser ut så här:
C=O och sedan ett O som går vidare till en kolkedja.
C=O och sedan N direkt efter.
En N som sitter på ett vanligt kol (inte på C=O).
Ett O som sitter mellan två kol.
Som en bro: C–O–C.
Ett kol som har:
- en OH
- en O som går vidare
på samma kol.
Ett kol som har:
- två O
- och båda O går vidare till något annat
Två O som pekar vidare = acetal.
En sexring med tre dubbelbindningar som är utspridda.
Ser ut som en bensenring.
Två kol med en dubbelbindning mellan sig.
Två kol med en trippelbindning mellan sig.
