Blodkärl och nerver- Camilla
Hur skiljer sig den histologiska uppbyggnaden mellan en artär och en ven? Redogör för skillnader i väggstruktur och funktionella egenskaper.
Både artärer och vener har tre lager:
Tunica intima: endotel, artärer har elastiskt membran
Tunica media: mycket glatt muskulatur i artärer, lite i vener
Tunica adventitia: tjockast i vener, innehåller kollagen
Artärer:
Tjock vägg, liten lumen
Elastisk + mycket muskler
Klarar högt tryck
Vener:
Tunn vägg, stor lumen
Lite muskler, låg elasticitet
Fungerar som blodreservoar
Vilka mekanismer reglerar blodflödet i koroidea respektive retina? Ange skillnader i autonom kontroll, autoreglering.
Koroidea (åderhinnan) har mycket blodkärl. Här styrs blodflödet av nerver som vi inte kan påverka med viljan, alltså det autonoma nervsystemet. Sympatiska nerver gör att blodkärlen drar ihop sig, och parasympatiska nerver gör att de vidgas. På så sätt kan blodflödet i koroidea snabbt anpassas efter blodtryck och kroppens förutsättningar.
Retina är ett mycket känsligt område som behöver jämnt och stabilt blodflöde hela tiden. Här finns inga sådana nerver som i koroidea. I stället reglerar kärlen sig själva, beroende på hur mycket syre, näring, koldioxid och annat som finns. Det kallas autoreglering, och det gör att blodflödet hålls konstant även om blodtrycket i resten av kroppen ändras.
“Koroidea – styrs av sympatiska/parasympatiska nervsystemet, dålig autoreglering
Retina – styrs av lokala behov anpassar blodflödet efter syrenivå, CO₂ och pH.,
stark autoreglering, ej autonomt”
Vilken betydelse har arteria carotis interna och externa för ögats blodförsörjning?
A. carotis interna är den viktigaste källan till ögats blodförsörjning via a. ophthalmica, som förgrenar sig till bl.a. a. centralis retinae, bakre och främre ciliära artärer.
A. carotis externa försörjer främst adnexa (ögonlock, panna, tårvägar) via grenar som a. facialis och a. temporalis superficialis, och har anastomoser med a. ophthalmica.
Det finns variationer, och vid blockering i ena systemet kan det andra i viss mån kompensera.
Beskriv översiktligt ögats arteriella kärlsystem med utgångspunkt i arteria ophthalmica. Ange de viktigaste grenarna samt deras försörjningsområden, rita gärna.
Arteria ophthalmica är en gren från a. carotis interna och är huvudkälla till ögats blodförsörjning. Den går in i orbita via canalis opticus tillsammans med synnerven och avger flera viktiga grenar:
Viktiga grenar och deras försörjningsområden:
Arteria centralis retinae
→ Går in i synnerven och försörjer innersta 2/3 av retina.
Bakre ciliära artärer
Korta bakre (10–12 grenar)
→ Försörjer koroidea, bildar Circle of Zinn, viktig för optikus.
Långa bakre (2 st)
→ Löper framåt till iris och ciliarkropp, bildar artärnät i främre uvea.
Främre ciliära artärer
→ Kommer från musklernas artärer, går in vid limbus, försörjer konjunktiva, sklera, iris och ciliarkropp, ingår i stora arteriella ringen i iris.
Arteria lacrimalis
→ Går lateralt till tårkörteln, försörjer även ögonlock och konjunktiva.
Arteria supraorbitalis och supratrochlearis
→ Går till panna, ögonbryn och hud.
Sammantaget försörjer a. ophthalmica både ögats inre strukturer (retina, koroidea, uvea) och yttre strukturer (ögonlock, tårkörtel, panna).
Finns det någon artär i ögat som är särskilt betydelsefull jämfört med övriga? Motivera.
Arteria centralis retinae är särskilt betydelsefull eftersom den är enda blodförsörjning till innersta 2/3 av retina, där de viktigaste neuronerna (t.ex. ganglieceller) och syninformationens första bearbetning sker.
Om denna artär ockluderas uppstår plötslig och ofta permanent synförlust, eftersom näthinnan har högt syrebehov men saknar kollateralcirkulation.
I vissa fall finns en cilioretinal artär som kan delvis försörja makula vid en central artärocklusion, men den finns bara hos cirka 20–50 % av befolkningen och räcker inte alltid för att rädda synen
Vad är cirkeln av Zinn-Haller och vilken artär bidrar till dess bildning?
Circle of Zinn är ett kärlnätverk som bildas av två typer av kärl: piala grenar och de korta bakre ciliära artärerna. Nätverket ligger i ögats bakre del, i skleran. Dess uppgift är att förse synnerven och synnervshuvudet med blod, vilket är viktigt för att synsignalerna ska kunna skickas vidare till hjärnan och vi ska kunna uppfatta det vi ser.
Vad är en cilioretinal artär och vilken funktion har den i ögats cirkulation?
Det cilloretinala artären kan uppstå antingen från kärl som går in i koroidean eller från zinns cirkel. Denna artären kan finnas i näthinnan men får sin blodförsörjning från cilliarkretsloppet och INTE från centrala retinala artären. Ca 15-50% av befolkning har en sådan. I det fall centrala retinala artären är blockerad kan macula fortfarande få blod från cilloretinala artären om en sådan finns.
Beskriv översiktligt ögats venösa avflöde. Nämn huvudgrenar och följ deras förlopp ut ur orbita.
Det finns två huvudvener som leder bort blodet från ögat, övre och nedre oftalmiska venen. Det samlas upp i sinusblåsa som ligger ungefär vid hypofysen för att sedan skickas ned till halsvenen och sen till hjärtat. Venerna i huvudet har inga klaffar. Det styrs istället av blodtrycket ( samt hostningar och gravitation) för att transportera blodet tillbaka till hjärta . Vener följer inte nerverna i ögat.
Vilken klinisk betydelse har det att ögats vener saknar klaffar?
Att ögats vener saknar klaffar innebär att det finns en större risk för bakåtflöde. Det kan leda till svullnad, blödningar eller andra komplikationer så som retinal venös ocklusion som kan påverka synen allvarligt. Stor risk för infektioner eftersom det inte finns klaffar.
Vilka kranialnerver har funktionell påverkan på ögat? Ange namn och nummer.
De kranialnerver som har funktionell påverkan på ögat är:
N. oculomotorius (CN III) – styr de flesta yttre ögonmuskler (SR, MR, IR, IO), lyfter ögonlocket (levator palpebrae), och via parasympatiska fibrer även pupillsammandragning (sfinkter pupillae) och ackommodation (ciliarmuskeln).
N. trochlearis (CN IV) – styr m. superior oblique, som roterar ögat nedåt och inåt.
N. trigeminus (CN V) – står för sensorik från ögat och omgivande strukturer via grenar från V1 (ophthalmicus), V2 (maxillaris) och V3 (mandibularis).
N. abducens (CN VI) – styr m. lateralis rectus som abducerar ögat (drar det utåt).
N. facialis (CN VII) – styr m. orbicularis oculi som sluter ögonlocket och leder parasympatisk innervation till tårkörteln.
Varför räknas inte kranialnerv II (n. opticus) som en "riktig" perifer nerv?
Nervus opticus räknas inte som en “riktig” perifer nerv eftersom den har sitt ursprung i hjärnan och är därför en del av centrala nervsystemet. Fungerar mer som en synbana istället för en vanlig nerv.
Vilken kranialnerv delas in i tre större grenar redan proximalt, och vilken av dessa har störst betydelse för ögat? Motivera.
Det är kranialnerv V som delas in i tre större grenar (Trigeminusnerven). Den delas upp i Nervus opthalmicus, nervus maxillaris och nervus mandibularis. Den kranialnerv som har störst betydelse för ögat är såklart nervus ophtalmicus (ophthalmica nerven). Den ansvarar för känsel från ögats yttre delar såsom hornhinna, bindehinna, ögonlock mm. Den har också en förgrening till tårkörteln. Eftersom den förmedlar känsel från så många delar av ögat är den viktig för reflexer som ex blinkning och skyddar på så sätt ögat från skada.
Hur når parasympatiska och sympatiska systemet ögat?
Parasympatiska nervsystemet
Kommer från hjärnstammen via n. oculomotorius (kranialnerv III).
Kopplas om i ganglion ciliare bakom ögat och går sedan till:
m. sphincter pupillae → drar ihop pupillen
m. ciliaris → styr ackommodation
Sympatiska nervsystemet
Kommer från övre delen av ryggmärgen, kopplas om i ganglion cervicale superius,
och går via n. ophthalmicus (V1) till:
m. dilator pupillae → vidgar pupillen