Materia
Beskriv Rutherfords atommodell. Vad ligger till grund för denna?
beskrev en kärna som innehåller positivt laddade partiklar (protoner) och elektroner runt kärnan.
Omkring 1850 så upptäcktes det att atomer har en inre struktur i form av elektroner, protoner och neutroner, detta ligger i grund för Rutherfords modell.
Beskriv Thomsons atommodell.
protonerna och elektronerna fanns utspridda jämt inom atomen. Elektronerna var ej bundna till en specifik plats.
Beskriv Daltons atommodell.
Atomer är odelbara. Alla atomer av ett specifikt grundämne är identiska i massa, storlek och kemiska egenskaper, detta la grunden för definitionen av grundämnen. Saknade information om atomens inre struktur.
Beskriv Bohrs atommodell.
elektronerna kretsar i cirkulära banor runt atomkärnan på specifika nivåer. Elektronerna kunde bara röra sig i vissa banor med specifika energier. Elektroner kan absorbera eller emittera energi när de övergår mellan olika skal. När elektroner går från en högre energinivå till en lägre så avger den energi i form av ljus.
Beskriv Pauliprincipen.
varje elektron i en atom måste skilja sig från de andra elektronerna, åtminstone i sina kvantmässiga egenskaper (kvanttal).
“Två elektroner i en atom kan inte ha samma uppsättning kvantmässiga kvanttal”
Beskriv aufbauprincipen.
Man fyller skalen från lägsta skalet innan man tar de högre
Varje skal rymmer ett begränsat antal elektroner
Beskriv Hunds regel.
Enligt Hunds regel fylls orbitalerna i ett och samma energinivå (eller undernivå) först med elektroner som har parallell spin (spinn upp) innan man börjar para ihop elektroner med motsatt spin (spinn ner)
Regelns syfte är att minimera elektronernas avstötande krafter, eftersom elektroner med samma spinn har lägre energi och därför minskar avstötningen mellan dem. Detta resulterar i en mer stabil elektronkonfiguration
Vad är intermolekylära krafter.
Intermolekylära krafter är de svagare krafter som verkar mellan olika molekyler inom en substans, påverkar ämnens aggregationsform och inkluderar bland annat van der Waals-krafter och vätebindningar.
Vad är intramolekylära krafter?
Intramolekylära krafter gäller kraften som håller atomer ihop inom en molekyl, såsom kovalenta och joniska bindningar.
Hur kopplar man atomradien till periodiska systemet?
Atomradie minskar från vänster till höger i perioden. Detta beror på att antalet protoner i atomkärnan ökar, vilket ger en ökad attraktion på elektronerna och gör atomens yttre elektronskal mer krympt. Atomradien ökar om du går nedåt i en grupp pga. fler elektronskal med elektroner.
Hur kopplar man joniseringsenrgi till periodiska systemet?
Joniseringsenergin avser energin som krävs för att ta bort en elektron från en atom och omvandla den till en positivt laddad jon. Då atomradien minskar när vi går från vänster till höger (perioder) kommer joniseringsenergin att öka när vi går åt höger i det periodiska systemet. Om vi kollar på grupperna så kommer joniseringsenergin att minska om vi går nedåt i en grupp.
Hur kopplar man elektronegativitet till periodiska systemet? Förklara hur jonisk- samt kovalent bindning kan kopplas till elektronegatiovitet.
kemisk egenskap som mäter förmågan hos en atom att attrahera delade elektroner i en kemisk bindning. Hög elektronegativitet - starkare förmåga att attrahera elektroner. Period - ökar från vänster till höger. Grupp - minskar nedåt.
- Jonisk bindning: Om två atomer har signifikanta skillnader i elektronnegativitet, är det troligt att den mer elektronegativa atomen kommer att "ta" elektroner från den mindre elektronegativa atomen, vilket leder till bildandet av joner.
- Kovalenta bindningar: Om två atomer har liknande elektronnegativitet, kommer de att dela sina elektroner i en kovalent bindning.
Hur kopplar man elektronaffinitet till periodiska systemet?
beskriver hur mycket energi som frigörs eller krävs när en atom tar emot en elektron för att bilda en negativ jon.Positiv elektronaffinitet innebär att energi frigörs vid elektronupptagning, medan negativ elektronaffinitet innebär att energi måste tillföras för att lägga till en elektron. Period - ökar från vänster till höger pga att atomstorleken minskar från vänster till höger. Grupp - minskar nedåt i en grupp pga att atomstorleken ökar när man går nedåt och elektronerna är längre från kärnan.
Vad är huvudkvanttalet (n)? Om du har 4p-subskalet, vad är då n?
storleken på orbitalet, representerar skalet där elektronen befinner sig, bestämmer också energinivån hos en elektron i en atom
4p-subskalet ger n=4
Azimutkvanttalet (I), vad är I för s-,p-, d- och f-orbitalet?
beskriver formen på orbitalet där elektronen finns, anger orbitalens form, påverkar formen och rymdorienteringen för orbitalen
s-orbital=0
p-orbital=1
d-orbital=2
f-orbital=3
Vad är spinkvanttalet (s)?
beskriver elektronens egen rotation och dess magnetiska egenskaper
m(s)=+1/2 eller -1/2
Vad är magnetkvanttalet (m) för alla orbital (s,p,d,f)?
indikerar den magnetiska riktningen hos elektronen, specificerar den exakta orienteringen av en orbital i rymden
s-orbital= 0
p-orbital= -1, 0, 1
d-orbital= -2, -1, 0, 1, 2
f-orbital= -3, -2, -1, 0, 1, 2, 3
Använd LCAO-MO och bestäm vilken bindningslängd som är kortast av en katjon och en anjon. Förklara noggrant hur du gör.
Enligt LCAO-MO är bindningen i anjonen är starkare och kortare. Vilket beror på att den extra elektronen i anjonen ökar elektronförtätningen i bindande molekylorbitaler och leder till en starkare bindning
Berätta om en katjon(x^+)
En Katjon har en extra positiv laddning, vilket innebär att det finns en brist på en elektron. Detta leder till en försvagning av bindningen eftersom det finns färre elektroner som delas mellan atomerna.
Eftersom det finns en brist på en elektron, kommer det att vara en skillnad i energi mellan bindande och antibindande molekylorbitaler, och det kommer att vara mindre elektronförtätning i bindande orbitaler.
Berätta om en anjon (x^-)
En anjon har en extra negativ laddning, vilket innebär att det finns en extra elektron. Detta leder till en starkare bindning eftersom det finns fler elektroner som delas mellan atomerna.
Eftersom det finns en extra elektron, kommer det att vara en skillnad i energi mellan bindande och antibindande molekylorbitaler, och det kommer att vara högre elektronförtätning i bindande orbitaler.
Avogadros konstant
6.022 * 10^23
Första ordningens joniseringsenergi
Detta avser energin som krävs för att ta bort den första elektronen från en atom för att bilda en positiv jon. Den energi som krävs för att bryta elektronens bindning till atomkärnan. Joniseringsenergin är generellt lägre för att det är lättare att ta bort första elektronen än följande.
Andra ordningens joniseringsenergi
Efter att den första elektronen tagits bort och en positiv jon bildas, är andra ordningens joniseringsenergi den energi som krävs för att ta bort andra elektronen från den positiva jon som skapats efter den första joniseringen. Denna är vanligtvis högre än den första, för att det är svårare att ta bort en elektron från en positiv jon.