I Sverige var det när man gick från ett katolskt land till ett protestantiskt land. Det fanns en stor kritik mot den katolska kyrkan i Europa.
De ville fokusera på bibeln, predikan och bön. De var emot den makt och rikedom som fanns i den katolska kyrkan.
Tron skulle vara i centrum. Man skulle hitta gud på egenhand. Bibeln var viktig så han lät översätta den.
Tron skulle vara i centrum, inte rikedom. Människan skulle också leva enkelt. Ingen "lyx" som fanns i den katolska. Då skulle man bli bättre som människa. Fokus skulle också vara på bibeltexter och bön.
En fristående kyrka utanför ett kyrkosystem (som inte är ägd av staten). Frivilligt medlemskap.
Uppfylld av den heliga anden. Övernaturliga krafter, t ex bota sjuka.
Ordet sakrament betyder helig handling.
Den protestantiska kyrkan har två sakrament: Dopet och nattvarden. Dessa två kan spåras till Jesus. Det är för att man ska fokusera på tron och inte ceremonierna.
Ett troendedop, även kallat vuxendop, omvändelse dop, baptistiskt dop, bibliskt dop eller bekännelse dop, är ett dop av en person på deras egen begäran, till skillnad från barndop som utförs på spädbarn.
Predikan är när prästen pratar ur texter ur biblen under gudstjänsten i kyrkan.
Förr var det att sprida kristendomen, idag handlar det om att stödja kyrkor i andra länder, man ger pengar, man utbildar och hjälper med sjukvård.
Varje eget land med en egen kyrka har en egen ledare, en ärkebiskop.
Att de inte är samordnade på samma sätt som de katolska är i Rom och Vatikanstaten.
Eftersom kyrkan ska vara mer avskalad och inte har någon riktig samlingspunkt så skiljer sig det nog om i olika länder.
I de protestantiska kyrkorna är det läsningen och tolkningarna av biblen som står i centrum.
Eftersom olika människor uppfattar den olika beroende på levnadsmiljö, uppfostran och livserfarenheter.
Att man tänker på att äldre texter är skrivna i en annan tid där betydelsen av vissa grejer kan vara viktigare eller mindre viktigare. De måste omtolkas till dagens samhälle.
Norra Europa, Nordamerika, Australien och Afrika söder om Sahara.
Att kyrkan ägdes av staten som då får makt över kyrkan och kan bestämma t ex vem som blir biskop.
Att de flesta i landet är medlemmar oavsett hur troende man är. Kyrkans verksamhet riktar sig till alla i landet oavsett tro.