Mikrobiologi
Vad heter de mikro-organismer som gör människor sjuka?
Patogena mikroorganismer
- Prionen (minst och består av ett enda protein) Om den viker sig felaktigt, kan den orsaka infektionssjukdomar. T ex Creutxfet-Jacobs sjukdom eller galna ko-sjukan - förstör hjärnvävnad
- Virus, näst minst - oklart om den är levande eller inte
- Bakterier, levande cell. Troligen världens första levande organism.
- Svamp, näst största mikroorganism - levande celler
- Parasiten - den största organismen som syns med blotta ögat.
Vad är protosoer?
En typ av parasiter
Vilka funktioner har kroppens normalflora?
1. Skydd mot skadliga mikroorganismer
• Normalfloran täcker hud och slemhinnor, så patogena bakterier får svårt att fästa.
• Producerar ämnen som hämmar farliga bakterier.
2. Stödjer immunsystemet
• Hjälper kroppen att känna igen och reagera mot sjukdomsframkallande mikrober.
• Tränar immunsystemet under barndomen.
3. Hjälp med matsmältning
• Tarmbakterier bryter ner kostfiber och producerar viktiga ämnen som vitamin K och vissa B-vitaminer.
4. Upprätthåller balans
• Normala mikrober konkurrerar med skadliga bakterier, vilket minskar risk för infektioner.
5. Påverkar metabolism och hälsa
• Bidrar till normal tarmfunktion och ämnesomsättning.
• Kan påverka vikt, blodsocker och inflammation.
Vilken funktion har e-koli bakterien i tjocktarmen?
1. Hjälper till med matsmältning
• Bryter ner vissa ämnen som kroppen själv inte kan spjälka, t.ex. fibrer och rester från maten.
• Bidrar till produktion av kortkedjiga fettsyror, som tarmcellerna använder som energi.
2. Producerar vitaminer
• Bland annat vitamin K och vissa B-vitaminer, som tas upp av kroppen.
• Producerar aminosyrori
3. Skyddar mot skadliga bakterier
• Konkurrerar med patogena bakterier om näring och plats, vilket minskar risken för infektion.
• Kan producera ämnen som hämmar farliga bakterier.
4. Stöder immunsystemet
• Tränar tarmen att känna igen och reagera mot skadliga mikroorganismer.
Vad heter mikrobernas naturliga miljö?
reservoar - kan vara något levande (som människa), men också något dött som jord och vatten
Hur definieras smittkälla?
Den som överför ett smittämne till mottagaren
Vad heter infektionssjukdomar som överförs från djur till människor?
Zoonos - t ex salmonella och Listeros
Vilka övergripande smittvägar finns det?
- Direkt kontaktsmitta - sexuellt överförbara
- Indirekt kontaktsmitta - via mellanled = formit, t ex influensa, fotsvamp
- Inokulations smitta - blodburen smittspridning under huden eller i slemhinnan, t ex HIV
- Vektorburen smitta - vektor = bärare, t ex malaria
- Fekal-oral smitta - indirekt smittöverföring från tarm till mun. Leder ofta till infektioner i mag/tarmkanalen, t ex hepatit A, Norovirus (kräksjukan)
- Droppsmitta - faller ca 1 m från dig, t ex Corona, influensa
- Luftsmitta, Aerosoler < 10 ym, lever länge i luften, t ex vattkoppor, turberkulos och influensa
Vad skiljer mekanisk och biologisk vektor åt?
1. Mekanisk vektor: transporterar bara smittämnet, t ex flugor
2. Biologisk vektor: smittämnet utvecklas/förökar sig i vektorn 🦟
Ex Borrelia, Zikavirus och Malaria
Vad heter läran om hur en sjukdom uppstår och utvecklas?
Patogenes
Vilka två grundförsvar har kroppen mot patogena mikroorganismer
- Normalfloran
- Kroppens specifika och ospecifika immunförsvar
Vad heter mikrobens förmåga att smitta och göra skada på värden?
Virulens - smittkraft
Virulensfaktorer - mikroorganismens egenskaper som påverkar virulensen
Vilka är de fyra virulensfaktorerna?
1. Ta sig till rätt plats hos den nya världen
2. Fästa till värdens celler (adhesion, vidhäftningsförmåga)
3. Kolonisera och föröka sig
4. Påföra skada på värden, t ex enzymer som bryter ner celler, gift som dödar celler
- Överföring: av genetiskt material (mellan bakterier,
från virus eller från omgivningen)
- Adhesion: "att fästa sig vid"- invasivitet: förmåga att ta sig in i celler och in i organ
- Spridning: från värdorganismen till omgivning eller annan
-individ
- Vävnadsnedbrytande enzymer och toxiner
- Resistens mot kroppens medfödda och adaptiva försvarsmekanismer
Vad heter de olika infektionstyperna?
- Asytomatiska infektioner - smittad, men utan symtom
- Symtomatiska infektioner - smittad och får symtom
- Opportunistiska infektioner - smittad och symtom p g a nedsatt immunförsvar
- Nosokomial infektion - smittad till följd av vistelse på vårdinrättning
- Lokala infektioner - begränsad till det områd som mikroben invaderat, t ex öroninflammation
- Systemiska infektioner - påverkar hela kroppen, via blodcirkulationen, t ex Covid-19
Vad kännetecknar cellerna i bakterierna?
Prokaryota celler = ingen cellkärna
- Cellmembran, tunt och flexibelt som hjälper till att avgränsa och skyddar bakterien
- Cellvägg utanför cellmembranet, extra skydd. Består av peptidoglykan, ju tjockare skikt desto mer peptidoglykan. Stor molekyl som ger styrka till cellväggen.
- Kapsel/slemlager runt cellvägg och membran = svårt för antibiotika att ta sig igenom
- Cirkulärt DNA, nukleoid, utan histoner - arvsmassan flyter runt i cytoplasman
- Plasmid - små cirkulära DNA-bitar - kan innehålla gener mot antibiotikaresistens
- Cytoplasma - cellvätska inne i bakterier
- Organeller - Ribosomer som gör proteiner
- Flagell - används för rörelse
- Fimbrier på kapseln/slemlagret - används flr att fästa sig till andra celler
- Pili - längre utväxt än fimbrier - kan överföra arvsmassa mellan bakterier
Hur kan antibiotika angripa baktericellen?
1. Hämning av proteinsyntes
2. Hämning av DNA-replikation och transkription
3. Hämning av cytoplasmamembranets funktioner
4. Hämning av cellväggssyntes
5. Hämning av metabola processer
- Pencilin - angriper peptidoglykan/cellväggen - skadar inte mänskliga celler
- Kloramfemikol - hämmar ribosomerna så att de inte kan tillverka proteiner
Vad hete mänskliga celler och vad skiljer dem från bakterier?
Eukaryota celler
- Många organeller, mitokondrier, lysosomer och ER (Endoplasmatiskt retikulum är cellens transport- och produktionssystem)
- Cellkärna med arvsmassan
- Cellmembran
Hur kan man karakterisera olika bakterier?
- Färg - beroende på tjocklek på peptidoglykalskiktet i cellväggen
- Form - rund = kock, oval = stav, oval med krök = vibrio och spiral = spiroket
- Syre - aeroba eller anaeroba för att leva
- Sporer - om bakterien kan bilda sporer eller inte
Vad är det som gör att färgen skiljer sig för olika bakterier?
Man gör en s k Graminfärgning där
- ett tjockt lager peptidoglykal ger grampositiva bakterier, solid cellvägg, ca 80%
- ett tunt lager peptidoglykal, ca 10 % av cellväggen + ett lager av LPS = Lipopolysackaridlager, fett+kolhydrater
Gramfärgning:
- tillsätt ett blå-lila färgämne till bakterierna
- tvätta bakterierna med alkohol
- Grampositiva bakterier fortsätter att vara blå = stavar, kocker och spiroket
- Gramnegativa bakterier tappar sin färg och blir genomskinliga = stavar och kocker
- ny färgning med röd färg som endast tas upp av de gramnegativa cellern
OBS! Finns även baktetier som inte har någon cellvägg och som kommer få olika färger
Vilka olika former och sätt för bakterier att organisera sig finns det?
- Rund = Kock
- Oval = stavar, baciller
- Ostkrok = vibrio
- Spiraler = spiroket eller spiriller
Sätt att organisera sig:
Kockerbakterier:
- kedjor = streptokocker (halsfluss och hudinfektioner)
- parvisa - diplokocker (melignit och hjärninflammation)
- druvformade - stafylokocker (gula stafylokocker är antibiotikaresistenta)
Stavar:
- kedjor - streptobaciller
- parvisa - diplobaciller
Hur får bakterier sin energi?
- Strikt aeroba bakterier behöver syre för att leva och växa
- Strukt anaeroba bakterier - lever och växer utan tillgång till syre
- Fakultativt anaeroba bakterier - trivs bäst med syre i miljön, men kan överleva i miljö utan syre
Vad heter blodförgiftning med ett finare ord?
Sepsis
Vad innebär att visa baktetier bildar sporer?
- Normalt kallas bakterien tillstånd för aktivit vegetativt.
- Under ogynnsamma förhållanden för bakterien kan den bilda sporer, endosporer. processen kallas för sporulering
- Sporulering = inaktiv sovande form, viloläge
- Sporen har ett stabilt skal och låg vätskehalt, något som skyddar DNA och är viktigt för motståndskraft.
- Stor motståndskraft mot hög värme, kyla, strålning och kemiska desinfektionsmedel och kan överleva i många år (100-tals år)
- Förbättras förhållandena runt sporen kan den reaktiveras till att bli en vegetativ cell igen.
- Sporer kan dödas med hög värme och/eller högt tryck
Ex. de flesta sporbildande bakterier tillhör släktena Bacillus och Clostridium.
Hur förökar sig bakterier?
- Asexuell tillväxt - förökar sig själv genom celldelning, binär fission.
- cellen producerar dubbla uppsättningar DNA och ribosomer i cellen
- cellen producerar mer cytoplasma och börjar dela upp sig i två delar
- en cellvägg bildas mellan dottercellerna och två nya celler har bildats från en modercell
- Tiden det tar för en delning kallas för en generationstid.
- Generationstiden varierar beroende på mikrob och miljö
Beskriv bakteriernas tillväxt faser
Steg 1: Fördröjningsfasen - när bakterien är i en ny miljö behöver den acklimatisera sig, vilket ger en fördröjning innan den börjar dela sig
Steg 2: Exponentiell fas = tillväxtfas där varje generation fördubblas
Steg 3: Stationär fas = platå, då brist på näring och avfallsämnen från baktetierna hindrar tillväxttakten. (Lika många bakterier dör som nybildas = summan konstant.)
Steg 4: Dödsfas - baktetierna dör snabbt
Vilka miljöfaktorer påverkar bakterier?
1. Temperatur - kan inte reglera sin egen temperatur. Många bakterier trivs bäst vid 37 grader. Kyla och hög värme dödar bakterier
2. pH-värdet - alla baktetier har ett optimalt pH-värde. Bakterier som trivs i människan trivs bäst i pH 6-8. Huden och vaginan är sura som en del av kroppens ospecifika immunförsvar.
3. Syre - hur beroende bakterien är av syre
4. Vattenaktivitet - hur beroende bakterien är av vatten
Hur kan bakterier ändra sitt genetiska material?
1. Mutationer - bestående förändring i DNA, t ex antibiotika rescistens
2. Horisontell överföring (sexuell produktion = vertikal överföring) - överföring av DNA mellan olika bakterier från donatorcell till mottagarcell
- Konjugation - DNA överförs vid direkt kontakt mellan två bakterier. Sker via Pili som kopplar ihop två bakterier och sedan överför plasmid till mottagarbakterien.
- Transformation - bakterien kan ta upp DNA från omgivningen, t ex från döda bakterier
- Transduktion - DNA överförs mellan bakterier m h a virus, baktereofager
Vilka virulensfaktorer har bakterier?
Virulensfaktorer = mikrobens förmåga att smitta och skada
1. Överföring: av genetiskt material (mellan bakterier,
från virus eller från omgivningen)
2. Adhesion: ”att fästa sig vid” - Ytstrukturer - Fimbrier kan vidhäfta sig till värd-cellen och kapslen hjälper bakterien att fästa sig vid ytan och skyddar mot kroppens immunförsvar genom att likna kroppscellens yta
3. Invasivitet: förmåga att ta sig in i celler och in i organ
4. Spridning: från värdorganismen till omgivning eller annan
individ.
5. Vävnadsnedbrytande enzymer och toxiner. Påverkar värden, t ex kan de snabba på processen att bryta ned bindväv, vilket ökar bakteriens spridning, frigör näringsämnen som skadar röda blodkroppar (tar järnet) och producera enzymer som hämmar immunförsvaret. Olika toxiner (giftämne) - producerar exotoxiner och endotoxiner
6. Resistens mot kroppens medfödda och adaptiva
försvarsmekanismer. T ex m h a biofilm - bakteriens förmåga att undvika immunförsvaret
Beskriv bakteriens förmåga att sprida toxiner
1. Exotoxiner
- Proteiner som frisläpps från bakterien (bland de giftigaste ämnen vi känner till)
- Kan spridas med blod och lymfa och verka på fler platser i kroppen
- Kan ge starka reaktioner från immunförsvaret, vilket kan få immunförsvaret att överreagera
2. Endotoxiner
- är en del av gramnegativa bakteriers cellvägg är Lipopolysackarid (LPS). När bakterien dör frigörs LPS och sönderfaller.
- Kan bl a ge feber, skada på kärlväggar och diarre
- Spelar stor roll vid septisk chock
- Är dock generellt mindre giftiga än exotoxiner
3. Enterotoxiner
- kan vara både endo- och exotoxiner
- påverkar slemhinnan i tarmen och orsakar kräkningar och diarre
- Matförgiftning
Vad är biofilm?
1. Bakterier fäster vid och koloniserar en yta - reversibelt
2. Fler bakterier tillkommer och bildar tillsammans
ett slemlager runt kolonin - biofilm
3. Biofilmen mognar och bakterierna utbyter näring mellan sig
4. Biofilmen "brister" och frisätter bakterier och formas igen till en ny biofilm ...
2 - 4 är irreversibelt
- Flera olika bakteriarter som lever tillsammans och omges av en film, slemmigt och segt ämne som bakterierna själva skapar. Binder dem samman och ytan de lever på.
Fördelar:
- skyddas mot kroppens immunförsvar och antibiotika
- skapas kanaler i biofilmen som ger näring till alla bakterier, de kan samarbeta och kommunicera. Restprodukter från en bakterie kan bli mat till en annan bakterie
- gynnsamt för horisontell genöverföring
Ex - plack på tänderna som kan ge tandköttsinflammation och biofilm på implantat och proteser.
Ge ex. på gramnegativa bakterier
Stavar:
- Escherichia coli = e-coli bakterien från normalfloran. Orsakar urinvägsinfektion. Vissa varianter kan ge mag-tarminfektioner = Gastrointestinala infektioner. Fås via förorenad mat eller i direkt kontkat med djur eller dess avföring. Smittan kan överföras som direkt kontaktsmitta mellan människor via förorenade händer.
- Haemophilus influenzae = ger infektioner i de övre luftvägarna. Smittar via droppsmitta. Kan orska barn hjärhinneinflammation, men idag är det utrotat.
- Pseudomonas aeruginosa = Opportunistisk (försvagade personer) bakteri som kan ge sjukdom i alla organsystem. Hudinfektion vid brännskada. Smittar direkt eller indirekt och trivs i vatten/fuktig miljö. Tål klor, t ex bubbelpooler. Resistent mot många typer av antibiotika och kan producera toxider. En av de tuffaste bakterierna.
- Salmonella enterica = Ger akutmag-tarminfektion, gastroenterit. Smittar ofta via indirekt kontaktsmitta, förorenad mat så som kött (finns hos småfåglar och igelkottar). Cook it, peel it or leave it! Antibiotika används endast vid allvarliga tillfällen.
- Helicobacter = finns i magen och kan ge gastrit, magsår. Bidragande orsak till magsår och duodemsår. Smittar via kontaktsmitta. Kan behandlas med antibiotika.
Kocker:
- Neisseria meningitidis = Orsaker hjärnhinneinflammation (bakteriell meningit) Smittar via droppsmitta, ofta från friska bärare. Finns vaccin, men används endast vid specifika situationer.
- Neisseria gonorrhoeae = Orsakar gonorre. Inflammation i urinröret och livmoderhalsen men även halsen och ändtarmen. Kan behandlas med antibiotika men resistensutvecklingen är ett problem
- Chlamydia trachomatis = orskar klamydia. smittar via sexuell överföring. Infektionen är ofta asymtomatisk och obehandlad kan leda till infertilitet.
Spiroket:
- Borrelia burgdorferi = orskar borrelia, den vanligaste vektorburna sjukdomen, kan fås från fästingar (kommer från vilda smågnagare). Behandlas med antibiotika.
Beskriv de vanligaste grampositiva bakterierna
Stavar:
- Clostridium tetani = Producerar exotoxin tetanus, stelkram. Spol-bildande bakterie, från t ex jord. Smittar via indirekt kontaktsmitta. Kan komma in i kroppen som sporer och sedan aktiveras. Vaccinering säkerställer sjunkand förekomst i världen. Vaccinera dig vart 20 år.
- Clostridioides difficle = sporbildande bakteri , orsakar diarre efter antibiotikaanvändning. Smittar via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Kan behandlas med antibiotika eller fekal transplantation - pop-transplantation
Kocker:
- Streptococcus pneumoniae = Kan orsaka lunginflamation (pneumoni), öroninflammatio och bihåleinflammation, men även meningit (hjärnhinneinflammation) och sepsis. Smittar primärt via droppsmitta (via leksaker).Vaccin ges till barn och äldre över 65+.
- Strephylococcus aureus = gula staphylococker, klasformade, som finns normalt på huden, men kan ge sår-infektioner vid hudskada. Smittar via kontaktsmitta (direkt och indirekt). MRSA är en antibiotikaresistent typ S. Aureus och ett utbrett problem i många länder.
- Streptococcus pyogenes = Grupp A Streptococker eller GAS. Orskar vanligtvis infektioner i hals och hud, övre luftvägarna. Orsakar även svinkoppor och rosfeber. Producerar toxiner, den värsta är Nekrotiserande fasciit. Smittas via droppsmitta och indirekt/direkt kontaktsmitta.
Beskriv två övriga bakterier som varken är grampositiv eller gramnegativ, d v s utan cellvägg
- Mycoplasma pneumoniae = orskar lunginflammation, 20 % utanför sjukhus hos barn och unga. Smittar via droppsmitta och kontaktsmitta. Kan inte behandlas med penicillin då den saknar cellvägg.
- Mycobacterium tuberculosis = Orsakar tuberkolos (som tar flest liv i världen). Påverkar vanligast lungorna, men inte alltid. 1/3 av världens befolkning är smittbärare och 10% av dessa utvecklar tuberkolos under sin livstid. Smittar via droppsmitta från sjuk person. Antibiotikaresistens är ett stort och ökande problem.
Hur är viruset uppbyggt?
Form:
- 20 sidig form, månghörnad = ikosaeder
- Spiralformat
- Komplexa som t ex bakterofagen
Grupp 1 = nakna virus
- Ytterst har viruset en proteinkapsel, kapsid, som består av många små proteindelar
- Innuti cellen finns
1. arvsmassan, antingen DNA eller RNA. DNA är mer stabilt än RNA.
2. Enzymer (hos vissa virus) som används under förökningen.
Grupp 2 = klädda virus
- Har ett hölje, mantel, runt proteinkapseln.
- Höljet kan bestå av taggproteiner, s k vidhäftningsproteiner som gör att viruset kan fästa till celler
- Mellan proteinkapseln och höljet finns matrix - proteiner som binder samman proteinkapseln och höljet
Hur förökar virus sig?
Använder en värdcell (från t ex människan) för att föröka sig.
Replikations-cykeln
1. Adsorptionsfasen - viruset binder sig till ytan av en vävcell. Strukturen på ytan av viruset binder till receptorer på värdcellen.
2. Penetrationsfasen - viruset kommer in i värdcellen. Ofta via endocytos och bildar då en vesikel i värdcellen.
3. Avklädningsfasen - virusets arvsmassa frisätts inne i värdcellen m h a enzymer från både virus och värdcell.
4. Syntesfasen - använder organellerna i värdcellen.
a. Arvsmassan kopieras, så att det finns tillräckligt för nya virus. Sker m h a virusets egna enzymer.
b. Ribosomerna i cellen producerar proteiner som behövs för nya virus. Kostar ATP från mitokondrier i värdcellen.
c. De olika delarna som produceras sätts ihop
5. Virus lämnar värdcellen på två olika sätt:
a. Avknoppning (lliknar exoxytos)
b. Lysering - Värdcellen dör och alla virus frisätts
På vilka sätt skadar virus och orsakar sjukdom?
1. Celldöd - sker via lyses, främst nakna virus. virus kan också få värd-cellen att döda sig själv genom att försvaga T-cellerna, t ex HIV-virus
2. Ändring av funktion - ändrar vilka proteiner som produceras i cellen, t ex HPV-virus
3. Latent infektion - virus ligger kvar i cellen och väntar på att aktiveras eller reaktiveras, t ex Herpes. Triggas bl a av stress och sänkt immunförsvar.
Hur delas virus in?
Med eller utan hölje (mantel)
- Vissa virus har ett hölje på sig, ofta från värd-cellen
- Höljet är ett membran som uppstår från värdcellens plasmamembran, vid avknoppning
- Det kan finnas taggproteiner, spikproteiner, i höljet.
- Nakna virus är ofta mer patogena än de med hölje
Typ av arvsmassa
- Antingen DNA eller RNA
- RNA är en mer instabil molekyl än DNA.
- Virus med RNA son arvsmassa muterar oftare än de som har DNA
Beskriv de vanligaste DNA-virus
Med hölje:
- Varicella zoster - orskar vattkoppor och bältros. Kan ligga latent i kroppen efter sjukdom och orsaka bältros. Överförs via luftsmitta och kontaktsmitta. Finns vaccin
- Hepatit B - orsakar akut hepatit, leversvikt och ökar risk för levercancer. Smittar via inokulationssmitta och sexuell smitta.
- Herpes simplex virus typ 1 - Orsakar sår runt munnen och könsorganen. Smittar via kontaktsmitta och sexuell smitta. Viruset stannar kvar i kroppen och kan reaktiveras.
- Herpes simplex virus typ 2 - Orsakar genital herpes. Smittar via direkt kontaktsmitta. Ligger latent i kroppen.
Utan hölje:
- HPV - Orsakar könsvårtor (kondylom) eller bidra till utveckling av livmoderhalscanser. Smittar via sexuell kontakt. För de flesta är infektionen symtomfri. Barnvaccinations program och cellprovskontroller för vuxna kvinnor (23-70 år)
- Adenovirus - Orsakar luftvägsinfektioner, ögoninflammationer och gastroenterit. Smittar via direkt kontaktsmitta och droppsmitta. Behandlas vanligtvis inte.
Beskriv några olika RNA virus
Med hölje:
- Humant immunbristvirus (hiv) - orsakar nedsatt immunförsvar genom att bryta ner T-celler. Överförs oftast sexuellt, men också genom blodsmitta och vertikal smitta.
- Morbillivirus - orsakar mässling och kan i värsta fall leda hjärnhinneinflammation. Sprids via luften och kontaktsmitta och är extremt smittsamt. Ingår i barnvaccinationsprogrammet.
- Coronavirus - Orsakar luftvägsinfektioner, Covid-19. Smittar via droppsmitta, luft - och kontaktsmitta. Kommer förmodligen från fladdermöss. Muterar ofta.
- Influensavirus - Orsakar influensa. Smittar genom droppsmitta, luft - och kontaktsmitta. Muterar ofta = säsongsvaccin
- Rubellavirus - Orsakar Röda hund. Smittar via droppsmitta. Kan ge missfall och fosterskador hos gravida kvinnor.
- Hepatit C-virus - Orsakar hepatit, leverinflammation, gul sot. Kan leda till kronisk leverinflammation. Smittar via inokulationssmitta. Finns inget vaccin men bra behandlingar. Målet är att utrota hepatit C
Utan hölje:
- Hepatit A-virus - Orsakar leverinflammation. Smittar fekal-oral smittväg. Finns vaccin.
- Norovirus - orsakar gastroenterit (kräk och diarre) = vinterkräksjukan. Smittar främst via fekal-oral, men även droppsmitta. Kan leva länge utanför kroppen = väldigt smittsamt
- Rhinovirus - orsakar förkylning. Smittar via droppsmitta och kontaktsmitta. Kan leva länge utanför kroppen
Hur är svampar uppbyggda?
Mykologi
- Eukaryota celler: cellkärna, organeller (lysosomer, mitokondrier och ER - endoplasmatiska retiklet), ribosomer, cytoplasma, cellmembran som avgränsar och skyddar svamp cellen samt cellvägg som består av kolhydrater.
Antimyotika riktar in sig på cellmembranet o h cellväggen för att skydda mänskliga celler.
Hur delas svampar in?
1. Jästsvampar
- En-celliga
- Förökar sig asexuellt, knoppning = utväxt där dottercellen avknoppas från modercellen
2. Filamentösa svampar (mögelsvamp, trådsvamp)
- Är vanligtvis flercelliga
- Bildar hyfer som skapar en mycel
- Kan föröka sig både sexuellt och asexuellt (sporbildning)
3. Dimorfa svampa
- kan skifta mellan mellan att växa som jästsvamp och mögelsvamp
Hur kan svamp orska sjukdom?
1. Infektioner, mykoser
- ofta opportunistiska infektioner
- Ytliga infektioner som påverkar hud, slemhinnor, naglar, t ex fotsvamp och vaginalsvamp - inte så allvarligt
- Systemiska infektioner som angriper inre organ - kan bli riktigt allvarligt
2. Allergier
- Vid mögelallergi orskar sporer och gifter från mögel en allergisk reaktion, mot både sporer och toxiner från svampen
3. Förgiftningar
- giftämnen från svamp man äter orsakar förgiftning
Nämn de viktigaste svamparterna
Jästsvamp:
- Candida albicans - Orsakar svamp infektion på hud och slemhinnor. Smittar ofta vid sexuell kontakt eller under antibiotikakurer. Är en del av normalfloran. Ofta inte så allvarliga konsekvense, men kan orsaka systemisk sjukdom hos immunsupprimerade, vilket är allvarligt.
- Cryptococcus neoformans - Orskar infektioner främst i lungorna, men även meningit, hjärhinneinflammation. Smittar via damm som innehåller avföring från fåglar (duvor).
- Pneumocystis jiroveci - påverkar främst immunsupprimerade, kroniskt sjuka och undernärda barn. Orsakar lunginflammation och smittar troligen via kontakt.
Filamentös svamp:
- Asperrgillus - skapar främst sjukdom hos dem som är immunsupprimerade. Kan orska sjukdomar i flera organ, luftvägar och örongångar men också till hjärnan och njurarna. Sporer kan ge allergiska reaktioner. Kan även producera toxiner som kan orsaka leverskada och canser. Kan bildad hos livsmedel som förvaras fuktigt så som nötter, spannmål och kryddor. Smittar via luftsmitta, men inte mellan personer.
- Dermatofyter - angriper vävnad med kreatin, d v s hud, hår och naglar. Infektionen kallas ringorm. Ett ex. är fotsvamp. Smittar via direkt och indirekt kontaktsmitta och kan smitta från djur. Trivs i varm och fuktig miljö.
Vad definierar parasiter?
- Lever i eller på andra organismer. Kan finnas i t ex blodkärl och vävnader eller på ytan vid t ex under naglar eller i håret.
- Bara parasiten tjänar på samexistens - den får sin näring från värden.
- Eukaryota celler
- Vissa parasiter är beroende av världen för att kunna föröka sig, medan andra kan föröka sig utanför världen.
T ex löss, fästingar och bandmaskar
- Endoparasiter - lever i oss
- Extoparasiter - lever på oss
Vilka tre grupper delas parasiter in i?
1. Protozoer
- encelliga, större än bakterier, saknar cellvägg men har en cellkärna = eukaryota.
- Delas in i fyra undergrupper efter hur de rör sig:
a. Amöbor - flyttar cytoplasma
b. Flagellater - använder flageller
c. Cilliater - använder cillier (kortare och fler än flageller)
d. Spordjur - är orörliga
2. Helminter
- Olika maskar som lever som parasiter
- Delas in i två grupper:
a. Rundmaskar - från 1 mm till 1 m och bo i tarmar
b. Plattmaskar - Flundror (sugmaskar upp till någon cm stora som tar sig i via huden in i kroppen) och bandmaskar (lever i tarmen, några cm till 10 meter)
3. Ektoparasiter (leddjur)
- bestående av insekter och spindeldjur (t ex fästingar och skabb-kvalster)
- Fungerar ofta som en vektor, t ex malariamyggan
- kan bo i eller på värden permanent eller bara tillfälligt
Beskriv de vanligaste parasiterna
Protozoer:
- Giardia lamblia - flagiater som kan ge akut eller kronisk
tarminfektion med diarré och buksmärtor. Smittar fekalt-oralt och indirekt via förorenat dricksvatten och mat. Flera dricksvattenburna utbrott har förekommit i Sverige
- Trichomonas vaginalis - flagiater som orsakar vaginit och uretrit. Smittar via sexuell smitta och vertikal smitta. Ofta asymtomatisk, speciellt hos män.
- Toxoplasma gondi - Orsakar toxoplasmos. Smittar vid intag av förorenad mat, dåligt värmebehandlat kött och kontakt med kattavföring.
- Plasmodium (malariparasiterna) - spordjur som är orörlig och behöver hjälp med att förflyttas vilket sker med anopheles myggan som då blir en biologisk vektor. Orsakar malaria. Sprids som vektorburen smitta Vektor: Anopheles-myggan. Parasiten invaderar, tar sig till levern och förökar sig i de röda blodkropparna till dess att de spricker. Viktigtigas att jobba förebyggande och förhindra att bli stycken av myggan (sticker nästan bara från solnedgång till soluppgång.)
Helminter
- Enterobius vermicularis (sprinmask) - Vanligaste masksjukdomen i Sverige, främst hos barn. Orsakar nattlig analklåda. Smittar direkt via fekal-oral smitta eller indirekt via föremål, mat mm. Ägg läggs i tunntarmen och sedan rör de sig ner mot ändtarmen.
- Taenia saginata (nötbandmask) - Ovanlig i Västeuropa. Smitta sker via rått eller otillräckligt uppvärmt nötkött. Ofta sparsamma symtom, men upptäcks via ägg i avföringen. Kan bli över 4 m lång.
Ektoparasiter - myggor, löss (värdspecifika), kvalster, fästinger och loppor (ej värdspecifika = stor smittbärare av t ex pesten
- Anopheles (malariamyggan - Är både parasit och vektor för
Plasmodium-parasiten, men farligast som vektor. En blodsugande insekt där bara honmyggan sticks. Anopheles-myggan finns också i Sverige, men kan inte sprida smitta.
- Sarcoptes scabiei (skabbdjur) - Orskar ett starkt kliande utslag, (skabb). Smittar via direkt hudkontakt under längre tid (15 min), men kan också smitta genom indirekt kontakt. Gräver ytliga gångar i huden där den lägger ägg som senare
kläcks till larver. Måste behandlas och går inte över av sig själv.
Beskriv Malaria
Malaria är en av världens mest utbredda
infektionssjukdomar.
- Malaria kommer från Plasmodium-parasiten, och sprids via vektorburen smitta
- Anopheles-myggan är vektor, och smittöverföringen sker när myggan sticker människor och parasiten överförs till blodet. Myggan är m a o en biologisk vektor
- 229 miljoner nya fall och 409 000 dödsfall från malaria världen över (WHO, 2019)
- Flest fall i Afrika, och de flesta dödsfall ses hos barn under 5 år, HIV-positiv, gravida och människor på flykt.
- Malaria kan både förebyggas och behandlas
- Nedgång i dödstal sedan 2000
- Myggnät och användning av insektsmedel inomhus, täcka huden med kläder och använda profylaktiska läkemedel.
- Snabbtester och antimalariamedel - lättar att upptäcka och behandla Malaria.
- Resistensutveckling är ett ökande problem
Beskriv prionerna
- Proteiner i nervsystemet - inte någon levande mikroorganismer.
- Ett protein utan genetiskt material, dv s innehåller ingen arvsmassa, d v s RNA eller DNA.
- Spelar roll vid utvecklingen av vår hjärna
- Det är avgörande hur proteinerna viks vid tillverkningen för att kunna göra sitt jobb. Felaktigt vikta prion-proteiner kan orsaka sjukdomar i hjärnan. Felvikning kan ske slumpmässigt, ärftligt eller på grund av smitta från mat
- Finns naturligt hos djur och människor
"Smittar" andra proteiner med sin struktur
Vilken sjukdom orsakar prioner?
- Dödliga, ovanliga neurodegenerativa sjukdomar
- Creutzfeldt-Jakob sjukdom är den vanligaste formen hos människor
- Förstör hjärnvävnad och orsakar demens som förvärras snabbt
- Kan också drabba djur
- Galna ko-sjukan (nötkreatur), skrapie (får), avmagringssjuka (ren)
- Finns ingen behandling mot prionsjukdom
Hur blir man av med prioner?
- Prioner tål strålning, höga temperaturer och de
vanligaste kemiska steriliseringsmetoderna
- Extra hög värme och kraftfulla kemikalier kan
inaktivera (denaturera) det sjuka prionproteinet
Vilka bakterier i normalfloran kan orsaka sjukdomar?
1. E.coli:
– Urinvägsinfektioner
– Sepsis
– Hjärnhinneinflammation
2. Klostridier:
– Matförgiftning
– Diarré
3. Stafylokocker/streptokocker från näsa/svalg:
– Sårinfektion
– Sepsis
– Halsfluss
Vad avgör hur sjuk man blir av en bakterie?
- Smittsamhet (infektivitet): hur lätt en patogen
kan komma in i, överleva och föröka sig i en
värdorganism (kvantifieras som infektionsdos)
- Patogenicitet: sjukdomsframkallande förmåga
- Virulens: hur bra mikroorganismen är på att
framkalla sjukdom
Beskriv de två olika antibiotika formerna AB
🦠 Bakteriostatisk effekt
- Betyder: Att ämnet hämmar bakteriernas tillväxt och förökning, men dödar dem inte direkt.
- Bakterierna finns kvar, men de kan inte dela sig.
- Kroppens immunförsvar får då möjlighet att ta hand om och eliminera bakterierna.
Exempel: Vissa antibiotika stoppar proteinsyntesen i bakterier så att de inte kan föröka sig.
☠️ Baktericid effekt
- Betyder: Att ämnet dödar bakterierna direkt.
- Antibiotikat skadar viktiga strukturer i bakterien, till exempel cellväggen eller DNA.
- Resultatet blir att bakterien spricker eller slutar fungera och dör.
Exempel: Antibiotika som förstör bakteriers cellvägg.
Vilka resistentmekanismer (försvar) finns mot antibiotika (AB)?
1. Begränsa tillgång till AB - genom att ändra eller begränsa tillträde till bakterien
2. Göra sig av med AB - genom proteinpumpar som för ut AB ur bakterien
3. Förändra eller förstöra AB - med hjälp av enzym
4. "Strunta" i AB - genom att använda andra processer för att uppnå samma mål
5. Förändra målstrukturer för AB - vilket gör AB verkningslös
Beskriv hur antibiotika resistent uppkommer hos bakterier
🧬 Hur resistens uppstår
1. Mutationer i bakteriers DNA
- När bakterier förökar sig kan det uppstå slumpmässiga mutationer i deras DNA.
- En mutation kan göra att antibiotikan inte längre kan påverka bakterien.
- Den resistenta bakterien överlever och kan fortsätta föröka sig.
2. Överföring av resistensgener mellan bakterier
Bakterier kan dela gener med varandra. Det kan ske genom:
- Konjugation: bakterier överför DNA via en direkt kontakt.
- Transformation: bakterier tar upp DNA från sin omgivning.
- Transduktion: gener överförs via bakterievirus (bakteriofager).
3. Selektionsprocess (naturligt urval)
- När antibiotika används dör känsliga bakterier.
- Resistenta bakterier överlever och förökar sig.
- Efter ett tag kan de resistenta bakterierna bli vanligare.
🦠 Hur bakterier skyddar sig mot antibiotika
Resistenta bakterier kan till exempel:
- Bryta ner antibiotikan med enzymer.
- Förändra målet som antibiotikan angriper.
- Pumpa ut antibiotikan ur cellen.
- Förhindra att antibiotikan kommer in i bakterien.
✅ Sammanfattning:
Bakterier blir antibiotikaresistenta genom mutationer och genöverföring, och när antibiotika används överlever de resistenta bakterierna och sprids vidare.
Vad betyder serologi?
Att bedöma mängd och förekomst av antikroppar som bundit
till antigener
- Serologi är ett område inom medicin och mikrobiologi där man undersöker blodserum för att hitta antikroppar eller antigener. 🧪🩸
- Serum är den vätska som finns kvar i blodet efter att blodkroppar och koagulationsfaktorer tagits bort.
- I serologiska tester letar man efter antikroppar (som kroppen bildar mot smittämnen) eller antigener (delar av virus, bakterier eller andra ämnen).
Serologi = studiet av antikroppar och antigener i blodserum för att upptäcka infektioner eller immunitet.
Vad är en bakteriofag?
Ett virus som använder värdcellen för att fortplanta sig.
Fagterapi = behandling av bakterieinfektioner med bakteriofager (virus som dödar bakterier).
En bakteriofags livscykel.
1. Fagen fäster på en specifik värdbakterie
2. injicerar sitt DNA, eller i vissa fall RNA.
3. Den skadar bakteriens eget maskineri,
4. ställer om DNA- och proteinsyntes så att delar av nya fagpartiklar bildas
5. Nya fagpartiklar sätts samman, och ofta produceras specifika gifter för bakterien
6. Bakterien lyseras (inom 1h), och hundra nya kopior kommer ut och kan infektera andra bakterier.
Hur defineras liv?
- Metabolism
- Reproduktion
- Reagera på stimuli
- Rörelse/tillväxt
- Eliminera
Vilka bakterier består normalfloran främst av?
- E. coli
- Laktobasiller
- Bifidobakterier
Vilka persisterande tidsförlopp kan olika virus ha?
Variant 1: Primär + intermittent sjukdomsförlopp - kronisk sjuk. Kommer tillbaka i lägre förlopp under årens gång. Tex Hepatit B och C
Variant 2: Primär + progressiv sjukdomsförlopp. Virus bryter ner immunförsvaret, t ex T-cellerna,efter det primära förloppet och nästa gång vid utbrott blir virusreplikationen ännu mycket större än den primära. T ex HIV som utvecklas till AIDS
Variant 3: Primär + latent. Ligger kvar i kroppen efter det primära förloppet för att sedan efter lång tid komma tillbaka lika kraftigt igen. T ex Varicella Zoster - vattkoppor.
Virus är utsatta för mutationer. Beskriv de två varianter som kan ske.
Antigen drift - mindre förändringar i proteinutskotten (spikesen), ex alla corona-varianter.
Antigen Shift - större förändringar där arvsmassa blandas upp, T ex influensa. Kan blandas mellan människa, fågel och svin (zoonos)
Vad skiljer vaccin mot antibiotika?
vaccin aktiverat kroppens immunförsvar (antikroppar hos B-celler)
anribiotika angriper olika delar hos den specifika bakterien, t ex cellväggen eller proteinproduktionen.
Vad krävs för att det ska bli en pandemi?
- Viruset uppvisa hög mutationsfrekvens
- Viruset ha en stor spridningstendens hos
människor
- En låg immunitet hos befolkningen finnas
Hur fungerar antivirala läkemedel?
- Hämmar DNA- eller RNA-virus att fästa vid och tas upp i cellen
- Hämmar viralt DNA att integreras i cellens DNA
- Hämmar viruskodning, replikation och syntes
- Hämmar värdcellens frisättning av virus
Hämmar, men dödar inte
Hur kan man påvisa virus (till diagnos)?
- Cellkultur - påvisande av virus och dess cellskadande effekt
- Serologiska analyser - påvisa olika antikroppar i serum
- Molekylärbiologiska metoder - tittar på gener och proteiner som bildar av mikro-organismer, t ex PCR-prov
Vad innehåller normalfloran?
- Bakterier – den absolut största delen, t.ex. Lactobacillus, Staphylococcus, Escherichia coli
- Svampar (jästsvampar), t.ex. Candida
- Virus, ofta ofarliga bakteriofager (virus som infekterar bakterier)
- Vissa encelliga parasiter (protozoer) kan förekomma i kroppen utan att orsaka sjukdom och kan då ibland räknas som en del av mikrobiotan
Vad kännetecknar svampar och parasiter?
- Eukaryoter
- Ingår i normalflora (svamp)
- Stor del är lågvirulenta (virulent = sjukdomsframkallande förmåga)
· De flesta är opportunister:
- Slår till då kroppen är skadad eller försvagad
Hur smittar svampar?
Sprids vid gynnsamma förhållanden: värme, fukt och obalans i normalflora (därav känsliga för antibiotika behandlingar = opportunistiskt tillstånd)
Smittar via:
- Inandning (sporer)
- Yttre skador/ingrepp
Hur diagnosticerar och behandlar vi svamp-infektionen?
- Makroskopisk och mikroskopisk morfologi
- Växtkarakteristika
- PCR-teknik = tittar på gener = mikrobiologisk metod
Behandling - antimykotika
- Schamponering till läkemedel (antimykotika) som
verkar på cellvägg, RNA/DNA, cellskelett ...
Vad gör man när man upptäcker parasiter i Sverige?
Kombination av:
- Förbättrade analysmetoder
- Ökad provtagning vid utbrott
- Ökad medvetenhet inom primärvården
Vad kännetecknar ekto-parasiterna?
- Leddjur som lever på och av oss
- Direkt/indirekt kontaktsmitta, sexuell smitta
- Klåda
- Löss, kvalster, loppor och insekter