miljökemi
Kvävefixering
Är en kemisk reaktion där kväveatomer från kvävgas byggs in i kemiska föreningar. Det är bakterier som sköter den reaktionen. Bakterierna finns bland annat på rötterna till klöver och andra ärtväxter. Kvävefixering är nödvändigt för att växter och djur ska få atomslaget kväve.
Jord
Jord är en blandning av: • små korn av sten (det vill säga sand och grus) • organiskt material från döda växter och djur.
Mineral
Mineraler är de olika ämnen som sten är byggd av. Sten är en blandning av många olika ämnen, och varje sådant ämne är ett mineral. Många mineraler är jonföreningar.
Kolets kretslopp (se bild längst ner i dokumentet)
Kolets kretslopp beskriver hur kolatomerna hela tiden används i nya molekyler. Steg 1: Gröna växter tar upp koldioxid ur luften och omvandlar den till energirika organiska ämnen med hjälp av fotosyntesen. Steg 2: Människor och djur äter upp växter. De energirika ämnena förbränns, och vi andas ut koldioxid. Även växterna har en förbränning som ger koldioxid. Steg 3: Växter, djur och människor dör. När de bryts ner, bildas det koldioxid. Steg 4: Döda växter och djur kan ibland omvandlas till fossila bränslen, men det tar väldigt lång tid. Steg 5: När vi förbränner fossila bränslen bildas koldioxid.
Kvävets kretslopp (se bild längst ner i dokumentet)
Kvävets kretslopp beskriver hur kväveatomerna hela tiden används i nya molekyler. Steg 1: Kvävefixerande bakterier i marken bygger om kvävgas från luften till kväveföreningar, eller också tillverkar fabriker konstgödsel av kvävgasen i luften. Sedan sprider jordbrukarna konstgödseln på åkrarna. Steg 2: Växterna använder kväveföreningarna som näring. Djur och människor får i sig kväveföreningarna när de äter växterna. Steg 3: Växter, djur och människor dör. När de bryts ner kommer kväveföreningarna tillbaka till jorden. Då kan andra växter använda dem som näring. Men en del av kväveföreningarna omvandlas till kvävgas och blir en del av luften.
Vattnets kretslopp (se bild längst ner i dokumentet)
Vattnets kretslopp beskriver hur vattenmolekyler vandrar runt mellan olika platser och olika former av vatten (is, vatten och vattenånga). Steg 1: Vatten avdunstar och stiger upp i luften. Steg 2: Vattenångan kondenserar till moln. Steg 3: Molnen stiger uppåt. Steg 4: Molnen släpper ifrån sig regn eller snö, som faller ner på marken. Steg 5: Vattnet rinner tillbaka till havet. När vi visar kretsloppet tar vi inte hänsyn till att vattnet också deltar i kemiska reaktioner, så att atomerna byggs in i andra ämnen, till exempel glukos.
Ozonskiktet
Ozonskiktet är ett område några mil upp i luften, där det finns mycket av en gas som heter ozon. Ozonskiktet skyddar vår planet mot skadlig UV-strålning från solen. Ozon har molekylformeln O3.
Växthuseffekten
Växthuseffekten gör att det är lagom varmt för växter, djur och människor på jordytan. I ett vanligt växthus är det glas som gör att värmen hålls kvar. På jorden är det gaserna vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid som håller kvar värmen. De gaserna brukar kallas växthusgaser. Växthuseffekten är naturlig. Utan den skulle det vara 30 grader kallare på jorden. Men nu har vi människor gjort så att halterna av växthusgaser i atmosfären stiger. Då ökar växthuseffekten, och vi får allvarliga klimatförändringar.
Växthusgaser
Växthusgaser är de gaser som håller kvar värme på jorden och ger växthuseffekt. Det är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid.
Höghöjdseffekten
Höghöjdseffekten betyder att vattenånga, kväveoxider och sotpartiklar som släpps ut på hög höjd ger en starkare växthuseffekt än om de släpps ut på marken. Därför påverkar flygplan klimatet även om de drivs med biobränslen. Men forskarna är osäkra på hur stor betydelse höghöjdseffekten har.
Fossila bränslen
Fossila bränslen är kol, råolja och naturgas. De har bildats långsamt av växter och djur som dog för många miljoner år sedan. Kolatomerna i de fossila bränslena kommer från fotosyntesen som växterna höll på med under många miljoner år. Men nu bränner vi upp bränslena på bara några hundra år. Det ger en enorm störning av kolets kretslopp. Det är därför halten av koldioxid i luften har ökat så mycket att det blir klimatförändringar.
Övergödning
Övergödning betyder att det finns för mycket näringsämnen, till exempel i en sjö. Då växer det för mycket alger i sjön. De viktigaste näringsämnena som ger övergödning är kväve och fosfor. De kan komma från jordbruk där det används konstgödsel med kväveföreningar och fosforföreningar. De kan också komma från avloppsvatten som inte är tillräckligt renat.
Miljögifter
Miljögifter är farliga ämnen som stör kemin i växter, djur och människor. Ofta är det ämnen som människor har tillverkat. Men det kan också vara naturliga ämnen, som det har blivit för mycket av på ett ställe.
Tungmetall
Ordet tungmetall betyder egentligen bara en metall som har hög densitet. När man pratar om miljöproblem menar man ofta en giftig tungmetall, och då handlar det framför allt om bly, kvicksilver och kadmium. De är giftiga både när de är grundämnen och när de finns i kemiska föreningar. Anrikas Att ett miljögift anrikas i näringskedjan betyder att det blir mer och mer av det högre upp i näringskedjan. Det beror på att rovdjur under sin livstid äter många gånger sin egen vikt. Då ansamlas miljögifterna från alla bytesdjuren i rovdjurets kropp. Det är extra dåligt för oss människor, eftersom vi ofta är toppkonsumenter, alltså finns högst upp i näringskedjan.
Vattenverk
I ett vattenverk renas vattnet som ska bli kranvatten.
Reningsverk
I ett reningsverk renas avloppsvatten som ska släppas ut i naturen igen.
Ytvatten
Vattnet i åar, sjöar och hav kallas för ytvatten. Det måste renas mycket innan vi kan använda det som kranvatten.
Grundvatten
Grundvatten är vatten som finns i hålrum långt nere i marken. Det kommer från regnvatten och smält snö som har runnit ner genom marken. Det behöver inte renas lika mycket som grundvatten, eftersom det har filtrerats genom sanden i marken.
Förstärkt växthuseffekt
När utsläppen av växthusgaser förstärker den normala växthuseffekten.
Försurning
När människan släpper ut ämnen som sänker pH-värdet i naturen.
Global uppvärmning
När utsläppen av växthusgaser leder till en temperaturökning på jorden.
Hållbar utveckling
Innebär att människan ska kunna leva av jordens resurser utan att förbruka dem eller påverka miljön på ett märkbart negativt sätt.
Kalkning
Ett sätt att hjälpa försurade skogar och sjöar genom att sprida ut kalk vilket neutraliserar de försurade områdena.
Nedbrytare
Organismer i naturen som bryter ned döda växter och djur. Exempel på dessa organismer är bakterier, svampar, insekter och maskar.