8 vilda arter.
Delas in i Hjortdjur, Vildsvin, Slidhornsdjur
De 5 jaktbara är älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vitsvanshjort.
Det 6:e hjortdjuret är renen, som är ett tamdjur i Sverige.
Hjortdjuren och slidhornsdjuren.
En mage som består av flera avdelningar.
Idisslare - först ner i våmmen där maten ligger kvar en tid och bearbetas av mikroorganismer. Senare stöter djuret upp delar av våminnehållet och tuggar det igen. Efter det går det ner i nästa del av magen och sedan vidare i matsmältningssystemet.
De har mycket långa tarmsystem och stora blindtarmar där maten bearbetas av mikroorganismer
Hanarna har djur. Olika teorier
- Kylaggregat för överskottsvärme
- Tjänar som försvar mot rovdjur
- Använd för kamp mellan hanarna vid brunsten, en signal för styrka snarare än faktiskt vapen.
Mufflonfåret som tillhör slidhornsdjuret, dennes horn består av hornämne occh inte ben. Detta växer kontinuerligt. Honorna har dessutom små taggar.
Se s. 30
Färgseendet är dåligt
Synen lägre prioriterad än lukt och hörsel
Handjur - tjur
Hondjur - ko
Unge - kalv
1,5 åring som lämnat kon- fjoling
Hondjur utan kalv - kviga.
Utbredning: Hela norra halvklotets taiga*
Biotoper: Skog och brutna landskap
*Taiga = en biom som karaktäriseras av barrskog
Tjur - ca 400kg, uppåt 700kg
Ko - 300kg
Varg och björn
Kula, klass 1
se s.31.
I regeln mjukare linjer och något mer svankryggiga i kroppsformen. En vit rand vid skjärten. Inte lika mkt skägg som tjuren.
Slaktvikten är ca 55 % av levande vikten
Man studerar tänderna i underkäken. Se på färg, nötning och även årsringarna om man sågar dem.
Skovelhorn och Cervina horn (Stånghorn).
Skovelhorn, även kallat palmata horn (tänk engelska palm, ser ut som handflata)
Skovelhorn blir vanligare ju längre norrut i sverige man kommer.
Vintern: Barr och lövträdskvistar. Samt bärris och ljung.
Vår och höst: Mkt bärris och ljung, sommar även blad, örter och gräs.
Nej, men de har hemområden som kan vara från 500 till 5000 hektar stora. De vandrar ofta flera mil mellan sommar och vinterområden.
Under vintern går de ned mot låglänta trakter (pga antingen snödjup, vinterbete eller nedärvt beteende för att fly rovdjur).
Under sommaren går de upp mot det frodiga betet på högre höjder.
1. Jakt är största orsaken
2. bilolyckor och rovdjur (björn och varg)
3. sjukdomar (ca 10 procent)
Lukten är väldigt viktig.
Tjuren gnider av basthuden.
Både tjurar och kor vältrar sig i brunstgropar som sparkats upp av tjurarna för att gnida in sig i urindoft.
Älgen har dåligt utvceklad syn med dåligt färgseende. Dock känslig för rörelse, men kan främst bero på lukten.
I ungefär ett år.
Handjur - Hjort
Hondjur - Hind
Unge - Kalv
Hondjur utan kalv - Smaldjur
Cervus elaphus
Hjort - ca 250 kg
Hind - ca 120 kg
Fortplatning sker i september. Ofta en kalv i undantagsfall två
Varg och Lo (för kalvar)
Alces Alces
Kula, klass 1
Älgkon står över att föda kalv för att bygga upp sina kroppsresurser.
1 dygn
Grös, örter, löv, kvistar, svamp, bark av gran och bok, även spannmål och potatis.
Ungefär hälften.
Ca 20% större
September-oktober
Ja, hindarna och kalvarna håller ihop i grupper eller flockar. I regel lever hjortarna ensamma, förutom när de är små.
Hemområde hjortar 4000 hektar
Hindar 1000 hektar
Så länge basthuden finns kvar har tjuren lite känsel i sina horn
Skarpa sinnen med välutvecklat luktsinne och hörsel. Bättre syn än älg.
Hanar har horn och en mörk och kraftig manbetäckt hals.
1. jakt
2. trafik, stängsel och slagsmål sinsemellan
3. sjukdomar (lågt)
4. predatorer, väldigt lågt.
Dama Dama
Hane- Hjort
Hona - Hind
Unge - Kalv
Hondjur utan kalv - smaldjur
Cervina horn (stånghorn)
Går från stånghorn (cervina) till skovelhorn (palmata)
Hjort - 130 kg högst
Hind - omkring 50 kg
1. Jakt
2. Hårda vintrar och rovdjur
3. Sjukdomar (ofta relaterat till hägn eller stödutfordring, särskilt tuberkulos vanligt)
Varg och lo, men också räv och rovfåglar för små kalvar
Kula, klass 1. Enkelpipigt halevapen ladda med slug
På natten.
Främst gräs och spräda löv
Även örter, ollon, bärris, tall- och granskott
Även spannmål, därför bekymmer för jordbruket
Dovhjort
Brunst i slutet av oktober.
Kommer från mellanöstern och medelhavsomrdået men har spridit sig runt hela världen.
Hindar och yngre djur lever tillsammans i flockar. En ledarhind dominerar flocken.
Hjortarna rör sig i "herrklubbar" som splittras upp under brunsten (slutet av oktober)
Mitt i sommaren
Odocoileus Vitginianus
Kula, klass 1.
Hane- hjort
Hona - Hind
Unge - Kalv
Den kan jagas året runt
Hjort omkring 125 kg
Hind ca 80 kg
November-januari
Dygnet runt. Den är fredlös.
Varg, björn, lo
2-3
Arten har därmed expanderat snabbt
den kan leva överallt, både barrskogsområden och savannane. Den äter allt som andra hjortdjur och lite till. Klarar även giftiga växter samt gnagare och fågelungar.
Den reser på sin vita svans som varningssignal.
Capreolus capreolus
ÖVerallt utom kalfjäll och norra Norrland. Etablerat sig långt inne i urbaniserade områden.
1. Tuffa vintrar, rovdjur (främst räv och lodjur)
2. Jakt
3. Sjukdomar alternativ i strid mellan bockar.
Hane = bock
Hona = get
Unge = kid/killing
Hona utan unge = smaldjur
Vikt omkring 30 kg. Bara några kg skillnad mellan bockar och getter.
Boghöjd omkring 70 cm.
Örter, bärris, löv, svamp, knoppar samt plantor och grödor.
Ett problem i trädgårdar i urbaniserade områden.
Endast bocken har horn.
Generellt är det så att första året har hornen en spets (spetsbock).
Sedan två förgreningar (gaffelbock)
Sedan fullstora med tre taggar (sextraggare)
Slutligen fullvuxna horn vid 5 års ålder, efter det kan de gå i retur (returbock)
Dem kan växa in i ögonen alternativ över ögonen så att bocken dör. Kallas Perukhorn
Brunst juli-augusti. Intensiva revirstrider mellan bockar.
Getter väljer vem de ska para sig med.
Fördröjd fosterutveckling = trots att parning sker i sensommar föds kid/killingar i maj-juni.
De befruktade äggen lever i livmodern i flera månader och börjar utvecklas först runt årsskiftet.
På vintern mörknar rådjuret. Röd går till gråbrunt.
Kroppsvikten mellan bockar och getter varierar inte avsevärt (endast några kilon), mest är det klimat och föda som avgör.
Under drygt halva året försvarar bockarna revir. Reviren varierar i storlek från tiotals till hundratals hektar
Getterna lever på mindre hemområden.
Rådjur är i allmänhet spridningsbenägna och förflyttar sig flera mil och byter hemområden mellan sommar/vinter.
Nej, men den tappar i regel vikt ändå, dock inte lika mycket
Varg, Lo, räv och rovfåglar
Kula, klass 2. Hagelvapen.
Under natten likt de andra hjortdjuren, förutom vitsvanshjorten som får jagas alltid.
Hörsel och luktsinne minst lika större som de större hjortdjuren.
Rådjur.
Lever i större delen av sverige, inte norraste delarna.
Finns nu även på gotland.
Minskat sedan 90 talet, troligtvis för räven återhämtat sig från rävskabben.
Anspassningsbart djur som är i urbaniserade områden.
Ger ifrån sig ett varningsskall.
Ovis aries
Handjur - bagge
Hondjur - tacka
Unge - lamm
De är mycket vaksamma med skarpa sinnen och snabba på att reagera.
boghöjd ca 70 centimeter
vikt: 25-50 kg, baggen är tyngre än tackan
Gräs, örter, löv, späda kvistar, bärris, lavar och bark
De lever i flockar.
Dessa leds av en äldre ledartacka.
Ungbaggar i flocken övergår efter något år till enstöringar.
Dessa ungbaggar kan ibland slå följe med varandra men ej under brunst.
De får jagas året om. De anses ej tillhöra den svenska faunan.
De får jagas dygnet runt.
Brunst i oktober-november, lammen föds fem månader senare
Samtliga större rovdjur och räv. Rovfåglar kan ta lamm.
Kula, klass 1. Enkelpipigt hagelvapen laddat med slugg.
Bagge har stora runda horn. Fläckiga med vita strumpor och en vit sadel. Tackorna är bruna och ofta utan horn, ibland små stumpar.
