Camillas frågor
Var är skleran lokaliserad i ögat och vilket förhållande den har till övriga strukturerögonbulben?
Skleran ett av ögats yttersta lager och omger nästan hela ögonbulben, från synnervens utträde framåt mot hornhinnan. Skleran täcks av konjunktivan.
Vilka är sklerans huvudsakliga funktioner? Redogör för de viktigaste uppgifter skleran.
- Skydda/barriär
- Opak (ej transparent) står emot ljus.
- Stadga - bibehålla sklerans form.
- Motstår intraokulärt tryck
- Fäste för extraokulära muskler
- passage för blodkärl och nerver
Hur varierar sklerans tjocklek över ögonbulben?
Beskriv hur sklerans dimensioner och tjocklek skiljer sig mellan olika delar av ögat.
- tjockast i bakre polen
- tunn vid ekvatorn samt vid sammanfogning med extraokulära muskler.
- Tunnast vid lamina cribrosa vid optiska nerven.
- Tjockleken ökar sedan mot limbus (0,8 mm).
Hur delas skleran in i sina tre histologiska lager och hur är dessa uppbyggda?
Beskriv sklerans indelning i tre diffusa lager, och redogör för varje lags mikroskopiska struktur. Gärna med bild!
1. Episkleran - Lucker och lös bindväv. Få blodkärl, anses vara avaskulär. Mest kollagener, lite elastin.
2. Stroma (sklera proper) - “Mellanlagret”, har en tät bindväv som är uppbyggd av fibroblaster, kollagen och elastin.
3. Lamina fusca - Lösare i strukturen och innehåller melanocyter (pigmentceller från koroiden) pigmentcellerna fungerar också som ljusskydd.
Alla tre lager är avaskulära, episkleran anses dock ha små små blodkärl, men de går bara igenom skleran för att försörja något annat.
Skleran är opak medan kornean är genomskinlig – trots att deras stromalager är lika. Hur förklaras denna skillnad? Varför släpper skleran inte igenom ljus, medan kornean gör det, trots likheter i vävnadsstruktur.
Kornean - regelbundet ordnade kollagenfibrer vilket ger destruktiv interferens = ljuset passerar utan att spridas vilket ger transparens.
Skleran - oregelbundet ordnade kollagenfibrer med större variation i tjocklek och avstånd vilket gör att ljuset sprids i olika riktningar, och är därför inte transparent.
Vad är lamina cribrosa och vilken funktion har den?
Var är den lokaliserad i ögat och hur är den uppbyggd?
Placering: Bakre delen av ögat, i sclera vid synnervsutträdet.
Struktur: Består av blodkärl och kollagenplattor som bildar små öppningar eller porer. Genom porerna passerar axoner som finns i synnerven.
Funktion: Ger ett stöd åt de nerver som passerar från retina till synnerven.
Vilka funktioner har konjunktivan i ögat?
Skydd: mot damm, smuts, mikroorganismer och annat främmande. Rikligt innerverad vilket hjälper blinkreflexen.
Smörjning: Konjunktivans bägarceller producerar mucin. Mucin gör att tårvätskan fäster jämnt på hornhinnan.
Immunförsvar: Konjunktivan innehåller immunceller.
Underlättar ögats rörelse: Gör att ögonlock och ögonglob kan röra sig fritt mot varandra.
Den är vaskulariserad! I konjunktivan finns antikroppar som kan binda upp antigener - antikroppar reagerar starkt på de som till exempel har allergier för att antikropparna anser att det är något främmande.
Vilka är konjunktivans tre anatomiska huvudregioner, och vilka delar av ögat täcker de?
- Palpebrala konjunktivan: Vaskulariserad, fäst vid tarsalplattorna och täcker insidan av ögonlocken.
- Fornix: Veck som sitter vid kanten till ögonvita. Flexibel bindväv, viktig för ögats rörlighet.
- Bulbära konjunktivan: Täcker den synliga delen av sclera fram till limbus. Skyddar ögat och underlättar för tårspridning.
Hur är konjunktivans olika vävnadslager uppbyggda, och vad kännetecknar deras struktur?
Epitellager:
- yttre cellagret, i direkt kontakt med tårfilmen.
- Innehåller bägarceller (slemproduktion)
- Cylinderepitel, cellerna mognar underifrån och “nedåt” som i vår hud.
Palpebrala:
- Rikligt med bägarceller (mucinproduktion)
Fornix:
- Mest bägarceller
- Lymfatisk vävnad
Bulbära:
- Färe bägarceller
- Nära kornea
Stroma:
- Lös, vaskulariserad bindväv.
- Två lager,
*yttre: innehåller immunceller och bindvävsceller.
*inre: större blodkärl, nerver, lymfatiskt system och kollagena fibrer för stabilitet.
Basalcellsmembran:
- Understa lagret där övriga celler fäster på och bygger på för att bilda en rigid struktur.
Vad är konjunktivalsäcken (fornix) och vilken funktion fyller den i ögats rörelse och vätskebalans?
- "Veckad struktur" mellan palpebrala (det röda när man drar ner ögonlocket) och bulbära (ögonvitan). Fungerar som ett "dragspel" så att ögat kan röra sig utan att strama upp.
- Samlar upp och fördelar tårvätskan jämnt över ögats yta.
- "Reservtank" för tårvätska.
Ange vilka nervbanor som står för den sensoriska innervationen av konjunktivan, samt med vilken nerv och hur sekretionen från bägarcellerna regleras.
Innervering av konjunktivan:
- Kranialnerv V. (N. trigeminus) via dess över och nedre grenar.
Innervering av sekretion:
- Parasympatisk innervation (sker i vila) via Kranialnerv 7.
Sekretion:
- Bägarceller reglerar sekretionen genom reflexmässig produktion av mucin och tårvätska.
Redogör för Tenons kapsels anatomi, lokalisation och roll i ögat.
- Omger ögonbulben mellan sclera och orbital fettvävnad.
- Ligger på skleran (inte kornea) och fungerar som ett skyddande skikt runt ögat.
- Skydd, stöd, möjliggör ögonrörelser, fäste för muskler, barriär mot infektion.
- Avaskulär.
Hur är glaskroppen (vitreous) uppbyggd?
Vilka huvudkomponenter bygger upp dess geléliknande form?
Vitreous fyra zoner:
- Vitreous cortex, intermediär zon (vitreouskärnan), centrala zonen och vitreousbasen.
Vitreus cortex är den yttre delen av glaskroppen. det är ett fibröst lager och här skapas hyaluron som är en gelbildande sockermolekyl som håller glaskroppen genomskinlig och formstabil.
Det finns ett mindre antal celler i vitreous.
Var finns dom och vad har dom för funktion?
- Hyalocyter: I vitreous cortex, producerar hyaluronsyra och kollagen.
- Fagocyter: Nära retina. Äter upp andra celler och dött material.
- Mullerceller: Nära glaskroppens gräns mot retina. Bidrar till stöd och näringsutbyte.
Hur är vitreous fäst vid omgivande vävnader, och var finns dess viktigaste fästpunkter?
Den fäster vid vitreousbasen (ora serrata), bakre linskapsel, runt synnervsutträdet, makula och retinala.
Särskilt starka färstpunkter: Pars plana (del av ciliarkroppen) och ora serrata (övergången mellan retina och ciliarutskottet).
Vitreous binder till strukturer som retina, papillen och ora serrata.
Vilka proteiner och molekyler medierar (möjliggör en biologisk interaktion) dessa fästen?
- Hyalonsyra, laminin, fibronektin.
Detta gör att man kan få ett ordentligt fäste åt glaskroppen.
Om fästena inte är tillräckligt starka kan man få glaskroppsavlossning.
Vilka är vitreous viktigaste funktioner i ögat?
- Stötdämpning: Skyddar näthinnan och linsen. Dess geléliknande strutkur absorberar och fördelar mekaniska krafter så att ögat inte skadas lika “illa”.
- Ljusledning: Leder ljus från pupillen till näthinnan utan att bryta eller sprida det speciellt mycket, eftersom den är genomskinlig och avaskulär.
- Strukturellt stöd: Bibehåller ögats sfäriska form och håller retina på plats mot åderhinnan (vitkigt för att förhindra näthinneavlossning).
- Transport av avfallsprodukter: Underlättar diffusion av näringsämnen mellan linsen, näthinnan och andra delar av ögat.
- Skydd mot oxidativ stress: Skyddar retina och lins från oxidativa skador genom att skydda mot UV ljus.
Redogör för vad som händer med vitreous struktur vid åldrande (t.ex. likvefaktion, PVD), och hur detta kan påverka synen eller leda till andra tillstånd.
- När man föds har man fullständig gelstruktur, mindre vatten. Med åldern kommer kollagena fibrerna att bli oregelbundna och ev klumpa samman sig, vilket gör att man får en mer “skvalpig” glaskropp. Den blir alltså mer lik vatten, vilket gör att kollagena strukturen och vatten inte håller ihop på samma sätt, och då blir det dragningar i glaskroppen (floaters, klumpar i glaskroppen, kollagenansamlingar).
- Glaskroppsavlossning - fästena kan lossna/ bli sämre med åren. Kan dra med sig näthinnan (näthinneavlossning). Beror på förtviningar av kollagena fibrer.