Etnografi är en grundläggande forskningsmetod inom kavlitativ forskning som innebär att studera och förstå sociala miljöer genom att närma sig och observera sociala fenomen genom att befinna sig och delta i de sammanhang och i den kultur där de studeras. En av de gruundläggande tankarna inom denna forskningsmetod är att de sociala miljöer och sammanhang som studeras måste levas och kroppsligt erfaras. Etnografi är en central forskningsmetod inom samhällsvetenskaplig forskning eftersom det bidrar till att kunna förstå det sociala arbetets sociala, kulturella, instituutionella och organsatoriska fysiska rum.
Intervjuer är en grundläggande metod inom samhällsvetenskaplig forskning som innebär att föra samtal med forskningsdeltahare och skapa förståelse för deras subjektiva upplevelser och erfarenheter. Intervjuer tillåter forskaren att fånga forskningsdeltagarnas personliga perspektiv och uppfattningar. Intervjuer ger människor en röst att beskriva sina personliga erfarneheter och möjliggör en analys av redan välkända fenomen från nya vinklar. Det finns olika sorters intervjuer exemeplvis indivduuella intervjuer som inkluderar ämnesintervjuer, intervjuer med barn, livshistorieintervjuer. Andra sorter kan vara fokumusgruppsintervjuer eller digitala intervjuer via zoom, telefon eller andra digitala plattformar.
Vid intervju förekommer det olika grad av strumuktur beroende på vilken intervjuform man använder och vilket syftet med intervjun är.
En intervjuform är strukturerad eintervjuer som karaktäriseras av hög gead av struuktur där forskaren har på förhand formulerade frågor inen intervjuguide. Dessa frågor är fasta och delas ut på samma sätt och i samam ordning till samtliga intervjumupersoner. Denna form av intervju minskar risken för subjektivitet men innebär även en låg grad av flexibilitet då det begeänsar friheten att ställa följdfrågor. Detta minskar möjligheten till djupare. isnikter men skapar ett mer enhetligt datamaterial.
Semistrukturerade intervjuer kännetecknas av en kombination av både struktur och flexibilitet. Denna formen av intervjuer innebär att forskaren utgår från några centrala teman och har formulerade frågor i en intervjuguide som den förhåller sig till. Däremot formulerar forskaren följdfrågor utifrån det som intervjupersonen säger. Denna form ger utrymme för intressanta diskussioner och aspekter genrerar således djupgående insikter samtidigt som samtalet hålls inom forskningssyftets ramar.
Ostrukturerad intervju kännetecknas av låg grad av struktur lch innebär att forskaren utgår från ett centralt tema och låter intervjupersonerna fritt styra samtalet. Frågorna i denna intervju formululeras på ett sätt för att uppmuntra till diskumussion och ger djupgående isnikter och intervjupersonernas erfarneheter och perspektiv.
Semistrukturerade inervjuer:
- utgår från några centrala teman och frågor utifrån en intervjuguidd
- Intervjuaren styr samtalet
- Formell karaktär
- Delvis fritt samtal
Ostrukturerade intervjuer
- Utgår från ett generellt tema
- Intervjupersonerna styr samtalet
- Informell karaktär
- Fritt samtal
Fördelar:
- Rik empirisk data
- Djupare insikter
- Flexibilitet
Nackdelar:
- Empirisk data går inte att generalisera
- Risk för subjektivitet
- tidskrävande
Deltagande observstion är en etnografisk forskningsmetod som innebär att forskaren altivr deltar och observerar de sociala miljöer och sammanhang som ska studeras. Denna metod är väletablerad inom samhällsvetenskaplig forskning och innebär att forskaren aktict deltar i aktiviteter och interagersr med forksningsdeltagarna samtidigt som den observerar och dokumenterar beteenden, interaktioner och sociala mönster. Bidrar till en fördjupad fördptelse för människors livsvärld.
- Direkt förfrågan som innebär att forskaren kontaktar personer som den anser vara relevanta för studien.
- Annonsering som innebär att forskaren skapar inlägg på spciala medier eller platser där målgruppen kan befinna sig.
- Snöbollsurval som innebär att initiala informanter rekomenderar andra relevanta informanter.
Det finns olika former av deltagande vid observationer.
Icke-deltgande som innebär att forskaren har en pasiv roll och deltar inte i aktiviteter utan enbart observerar och dokumenterar beteenden, interaktioner och sociala mönster.
Partiellt deltagande innebär att forskaren både deltar i akticiteter och observerar. Denna grad av deltagare bidrar till en förståelse föf både dne sociala dynamiken och deltagarnas upplevelser.
Fullständigt deltagande (going native) hänvisar till sådant deltagande där forskaren anammar deltagarnas levnadssätt och integrers i den sociala gruppen och lever sem dem. Denns form av deltagande genrerar mycket djupgående observationer och förståelse för männisprs beteende, perspektiv och livsvärld men kan också innebära en risk för att förlora objektiviteten och svårigheter att hålla en professionell distans.
Öppna observstioner innebör att forskaren är känd och acceltersd av geuppen vilket skapar en öppen och förtroendefull forskarmiljö för datainsamlingen. i dessa observstioner finns det en risk för att forskaren påverkar deltagarnas beteende och humur de umuttryckef sig vilket kallas forskareffketen
Forskareffekten avser den effekt som forskarens närvaro kan få på forskningsdeltagarnas beteende alltså sättet de agerar och uuttrycker sig på.
Fokusgruuppsdiskumussioner är en kvalitativ forskningsmetod som innebör att forskaren utformar ett gruppsamtal där forskningsdeltagarna utforskar ett tema tillsammans. Denna forskningsmetod innebär att olika perspektiv möts, vilket bidrar till dynamiska disussioner där kunskap förmedlas i interaktionen. Frågorna i den a metod är utformade på ett sätt stt uppmuntra till diskussion, viket gör att kunskap växer fram och utvecklas i gruppens dialog. Gruppsammansättningen i en fokussgrupp kan vara: homogen vilket innebör att forsknignsdeltagarna har liknande erfarenheter och bakgrunder, eller heterogen vilket innebär att deltagarna har olika erfarenheter och bakgrunder vilket ger en blandning av olika perspektiv.
Transkribering är en grundläggande och avgörande del av forsknignsprocessen som handlar om att analysera dletagarnas umuttalanden och att bekanta sig med materialet. Transkriberingen kan bestå av redigerad transkribering som innebör att forskaren fångar kärnan av det som deltagarna sagt. Verbitim transkribering är ett annat sätt att transkribera där man återger ordagrant det som deltagarna sagt, villet inkluderar både pauser, skratt etcetera.
1. analysera tidigare digital data
2. identifiera de mest aktiva deltagarna
3. bestäm graden av interaktion
4. presnetera dig själv, studiens syfte etcetera och vara öppen för frågor.
5. delta aktivt, ställ frågor, interagera, observera, dokumentera.
1. Vid empirisk mättnad
2. Vid överenskommet datum
3. När forskningspengarna tagit slut