Perception

Methods of adjustment

I denna metod får observatören själv kontroll över stimulansen och justerar den tills en nivå där den är märkbar eller urskiljbar.

Methods of limits

Försöksledaren presenterar stimulansen i en serie försök där stimulansens intesitet varierar. Observatörens uppgift är att meddela när de först upptäcker stimulansen när den ökar (stigande serie) eller när dom inte längre kan upptäcka den när stimulansen minskar (fallande serie).

Adaptiv testing - Staircase - Används ofta i sensoriska tester, t.ex. audiometri

Är en variation av methods of limits där man justerar intensiteten baserat på observatörens svar. Om observatören upptäcker stimulansen korrekt sänks intensitets nivån för att göra uppgiften svårare, om dom svarar fel ökas intensitetsnivån för att göra uppgiften lättare. Detta fortsätter sedan i en "trappa".

Method of constant stimuli

Till skillnad från de andra två metoderna där stimulit presenterars på ett systematiskt sätt, innebär denna metod att stimulit presenterars med fasta intensitetsnivåer i en slumpmässig ordning för att bestämma observatörens förmåga att kunna särskilja dem.

Hybridmetoden

Kombinera staircase och uppskattad psykometrisk funktion för att dynamisk justera intensiteten av stimuli baserat på observatörens svar. Metoden innebär matematiska modeller som beskriver sannolikheten för ett visst perceptuellt svar (t.ex. upptäckt eller diskriminering)

Signal Detection Theory (SDT)

Är ett ramverk som används för att analysera och kvantifiera beslutsfattande i närvaron av osäkerhet, särsilt i signaldetektering uppgifter. I SDT klassificeras svaren från observatörens in i fyra kategorier baserat på deras uppfattning och beslutsprocess.
Hit: Innebär att observatören korrekt dekterar närvaron av en signal
False alarm: Innebär att observatören felaktig uppfattar en signal när sådan signal inte finns
Miss: Uppstår när observatören misslyckas med att uppäcka en signal som faktiskt finns, och reagerar negativt.
Correct rejection: När observatören korrekt identifierar frånvaron av en signal och svarar negativt.

Komponenter i den perceptuella processen

Stimulus=Beteende=Åtgärd= Den direkta påverkan av en stimulams på en individs beteende eller handlingar.

Exempel på metoder som som används för detta:
- Klassiska trösskelmetoder - För att bestämma intensitetsnivån som krävs för upptäckt
- Reaktionstider - Mäter tiden det tar att svara på en stimulans
- Magnitudesskattning - Bedömning av den upplevda intensiteten eller omfattningen av en stimulans - skapar förståelse för subjektiva uppfattningar.

Komponenter i den perceptuella processen - Fysiologi

Fokuserar på fysiologiska svar som framkallas av sensoriska stimuli, samt hur yttre stimuli påverkar fysiologiska processec i kroppen
-EEG: Regristrering av elektrisk aktivitet i hjärnan för att studera neurala svar på stimuli
-fMRI: Bildteknik som mäter hjärnans aktivitiet genom att upptäcka förändringar i blodflödet vilket visar hur hjärnregioner aktiveras av specifika stimuli
-Hudkonduktans: Mätning av förändringar i hudens konduktans nivåer som en indikator på aktivitet i det autonoma nervsystemet som svar på stimuli.

På vilket sätt kan man studera samspelet mellan stimuli och och beteende.

Genom processer som
-Upptäckt: Avser förmågan att upptäcka närvaron av en stimulans i omgivningen - använder sig av tröskelmetoder
-Diskriminering: Innebär förmågan att särskilja mellan två eller flera stimuli baserat på deras specifika egenspaper, t.ex, skillnader i ljusstyrka, tonhöjd eller textur.
-Identifiering: Är processen av att känna igenom och kategorisera en stimulans baserat på dess specifika egenskaper. T.ex. att bedömma observatörens förmåga att korrekt identifitera eller märka stimuli.
-Skalning: Innebär mätning och kvantifiering av subjektiva upplevelser releterade till stimul. T.ex att bedömma den upplevda intesiteten, storleken eller kvaliteten på stimuli.

Gustav Fechner

Studiet av trösklar: Föreslog idén att det finns ett samband mellan fysisk stimuli och de psykologiska reaktioner de framkallar. La grunden för att kvantitativt mäta sambandet mellan yttre stimuli och inre uppfattningar.
- Fechners lag: Säger att intensiteten av en fysisk stimulans är direkt relaterad till den upplevda intensiteten av stimulansen. Alltså att det finns ett logaritimiskt samband mellan den fysiska storleken på ett stimuli och dess upplevda intensitet

Ernst Weber

Känd för JND som säger att förmågan att uppfatta en skillnad mellan två stimuli beror på den relativa skillnaden mellan dem, snarare än deras absoluta värde. Exempelvis skulle en person märka mindre förändring i vikt när man lyfter ett lätt föremål jämfört med ett tyngre.

Stevens Power law

Säger att den upplevda intensiteten av en stimulans är relaterad till den fysiska intensiteten av stimulansen som höjs till en viss kraft.
Formel för Stevens power law:
𝑃=𝐾𝑆𝑛
𝑛<1
𝑛=1
𝑛>1
𝑃−perceived intensity
𝐾−constant dependent on the stimulus
𝑆−stimulus intensity

Signal detection theory - Vad kan påverka resultatet? (Olika kriterium)

Interna och externa motivationer (Bias)
Interna=Drivs av personliga mål eller förväntningar
Externa=Drivs av externa belöningar eller konsekvenser
Liberalt kriterium=Tendensen att svara ja oftare för att inte missa några potentiella missar=Fler false alarm, mindre missar
Konservativt kriterium=Tendensen att endast svara ja när man är helt säker på att man upptäckt stimulus=Färre false alram, fler missar.

Exempel på real-life scenario

Väntar på ett viktigt telefonsamtal under en bullrig fest- liberalt kriterium - mindre chans att missa samtallet men uppfattar att det ringer när det egentligen inte gör det.

Beskriv hur ett experiment med dubbel dissociation har gett bevis för att det finns separata "vad" och "var/hur" vägar i visuell bearbetning

Helmholtz sidas perspektiv av "omedveten slutsats" och "sannolikhetsprincipen"

Sannolikhetsprincipen: Vi uppfattar det förmemål som mest sannolikt har orsakat det mönster av stimuli vi fått.
Bedömningen om vad som är mest sannolikt görs genom en process kallad omedveten inferens. Detta innebär att våra perceptioner är omedvetna antagande och slutsatser vi drar om vår miljö.
Exempel: När vi ser något tar våra ögon in en mängd visuella stimuli, så som ljus och färg. Hjärnan analyserar sedan dessa stimuli och jämför det med tidigare erfarenheter och kunskaper för att göra en bedömning om vad föremålet sannolikt är.

Beskriv fysikaliska egenskaper hos ljudvågen och hur de relaterar till de perceptuella fenomenen ljudstyrka, tonhöjd och klangfärg. Bifoga gärna ritningar.

- Ljudstyrka: Är en perceptuell egenskpa av ljudvågen som relateras till den fysiska egenskapen amplitud, uttryckt i decibel. Amplitud motsvarar skillnaden i lufttryck mellan toppen och dalen i ljudvågen. Ju större amplitud, desto högre ljudstyrka.

Tonhöjd (Pitch): Är hur pass högt eller lågt vi uppfattar ett ljud vara och relateras till frekvensen av ett ljud vilket är antalet viberationer per sekund i vågen, mätt i Hertx. Låga frekvenser innebär långsamma viberationer och lågt ljud, medan höga frekvenser ger av snabba viberationer och högt ljud. Exempel är tangenterna på ett piano.

Klangfärg (Timbre): Timbre tillåter oss att skilja mellan ljud som har samma ljudstryka och tonhöjd men som kommer från olika ljudkällor. Den tillåter oss att uppfatta ljudet kvalitet och karaktär som skiljer sig från andra. Timbre är även relaterat till spektrumet av ett ljud vilket hänvisar till vilka frekvenskomponenter som finns i ett ljud och hur mycket kraft dessa frekvenskomponenter har. Det innebär vilka frekvenser och amplituder som ingår i ljudet.

Beskriv de (tre) ledtrådar som människor använder för att lokalisera ljud i horisontalplanet. Beskriv hur ledtrådarna kompletterar varandra samt de situationer då var och en av dessa är som minst respektive mest effektiv.

Binaurala ledtrådar - Använder information som når båda öronen för att lokalisera var ljudet kommer ifrån.

ILD: Baseras på skillnaden mellan ljudtrycksnivån mellan de två öronen. Ljud som kommer från ena sidan av huvudet är mer intenstivt vid det närmare örat och mindre intensivt vid det andra örat. Detta är för att huvudet skapar en akustisk skugga.
Effektivitet: ILD är mest effektiv vid högfrekventa ljud och minst effektiv vid lågfrekventa ljud.

ITD: Är tidskillnaden mellan när ett ljud når vänster och höger öra. Om ljudkällan är benägen åt sidan når ljudet det närmaste örat fortare än det andra örat. Mest effektiv vid lågfrekventa ljud och minst effektiva vid högfrekventa ljud.


IPD: Är skillnaden i fas av ljudvågen när den når vänster och höger öra. Det innebär att en ljudvåg kan vara i olika faser vid de två öronen om ljudkällan inte är direkt framför eller bakom. Mest effektiv för lågfrekventa ljud och minst effektiv vid högfrekventa ljud.

Hur de kompletterar varandra:
Ledtrådarna kompletterar varandra genom att täcka olika frekvensområden som ILD och ITD. Sedan kompletterar IPD genom att förbättra noggranheten för lågfrekventa ljudlokalisering.

Beskriv två möjliga mekanismer för tonhöjdsuppfattning som uppstår i snäckan. Ange vilken av dem som verkar vara huvudmekanismen.

Place theory: Säger att ljudvågor orsakar maximal viberation på specifika platser längs basilarmembranet beroende på deras frekvens. Lågfrekventa ljudvågor vibererar närmare apex (toppen) av snäckan medan högfrekventa ljudvågor vibererar närmare basen. Neuroner som är kopplade till dessa platser reagerar starkt på frekvensen och skickar informationen vidare via hörselnerver upp till hjärnan. Hjärnan identifierar sedan vilka neuroner som reagerar för att bestämma tonhöjden.

Temporal kodning: Handlar om tidsmönstret i ljudstimuli, vilket är hur ljudets vågformer och repitionstakt förändras över tid.

Merkel-receptorer

Plats: Belägen nära hudens yta, nära epidermis vilket ger dem små receptiva fält.
Avfyringsegenskpaer: Dessa är långsamt anpassade fiber som avyfrar kontinuerligt så länge stimulus appliceras. Detta gör dem lämpade för att upptäcka statiska egenskaper hos objekt så som form och textur.

Meissner-korpuskler

Plats: Benägen nära hudens yta, nära epidermis, vilket ger dem små receptiva fält:
Avfyrningsegenskpaer: Dessa är snabba anpassade fiber som avfyrar när stimulus för appliceras och sedan tas bort. Detta gör dem känsliga för dynamiska egenskaper så som rörelse och vibrationer vid låga frekvenser

Ruffini-cylindrar och Pacinian-korpuskler

Plats: Belägna djupare i huden vilket ger dem större receptiva fält:
Avfyrningsegenskaper:
Ruffini: Långsamt anpassade fiber som svarar kontinuerligt på stimuli. De är särklikt bra på att detektera hudsträckning och deformation, vilket är viktigt för att känna kroppens rörelse och position.
Pacinian: Snabbt anpassade fiber som svarar på snabba viberationer och tryckförändringar. De är specialiserade på att upptäcka höga frekvensvibrationer och fintextur vilket är viktit för att känna ytors mikroskopiska detaljer.

Kompleterade funktioner hos Merkel, Meissner, Ruffini och Pacinian.

Merkler och Meissner kompleterar varandra genom att erbjuda både statisk (Form och Textur) och dynamisk information (Rörelse och Vibration) från ytan av huden.
Ruffini och Pacinian kompleterar ytterligare Merkel och Meissner genom att ge information om djupare stimuli som sträckning och högfrekventa vibrationer.
Tillsammans samverkar de alla för att ge en helhets bild av kompelxa taktila uppgifter, som att känna igen objekt genom berörning.

9.Luktsinnet har ett antal egenheter. Redogör för fyra av dessa särdrag.

Egenhet 1. Direkt koppling till hjärnan
-Lukstinnet kopplas direkt till hjärnan utan att passera thalamus
-Luktmolekyler når luktceller i näshålan som skickar signaler till luktbulben
-Luktbulben bearbetar signalerna och skickar dem till hjärnan, inklusive det limbiska systemet (Känslor och minnen)
-Därför kan lukt väcka känslomässiga reaktioner och minnen

Egenhet 2. Neurogener och regenerationsförmåga
-Luktceller i näshålan regenererars kontinuerligt
-Cellerna har en livslängd på cirka 5-8 veckor
-Denna förmåga är ovanlig och hjälper luktsinnet att återhämta sig från skador

Egenhet 3. Hög specificitet och känslighet.
-Luksinnet kan identifiera många olika luktmolekyler
-Människor har omkring 400 olika luktreceptorer
-Varje receptor kan reagera på flera molekyler, vilket gör att vi kan urskilja tusentals lukter
-Luksinnet kan upptäcka ämnen vid extremt låg koncentration.

Egenhet 4. Individuella skillnader
-Luktsinnet kan variera mellan individer på grund av genetiska faktorer, åler, kön och sjukdomar
-Kvinnor har generellt bättre luktsinne än män
-Luktstinnet tenderar att minska med åldern
-Genetiska mutationer kan orsaka specifik anosmi, där vissa lukter inte kan kännas alls.

10.Beskriv fMRI som metod och diskutera för- och nackdelar jämfört med andra metoder inom psykologisk forskning.

Functional magnetic resonace imaging: Är en metod som använder magnetiska fält för att sätta syresatta blodkroppar i rörelse så att de blir förstärkta i de områden man vill undersöka aktivitet i hjärnan.

Fördelar:
1. Icke-invasivt: Till skilland från andra metoder är fMRI icke invasivt och mindre riskfyllt för deltagare
2. Hög spatial upplösning: fMRI ger en detaljerad bild av hjärnans struktur och kan mer exakt lokalisera vilka områden som aktiveras under stimuli eller vissa uppgifter
3. Mångsidighet: Kan användas för att studera en mängd olika hjärnprocesser så som kognition, motorisk färdighet, emotioner, perceptuell senosorik etc.
4. Kliniska tillämplingar: Används för att diagnotisera neurala sjukdomar, bedöma effekten av en behandling och planera kirurgiska ingrepp.
5. Korrelation till beteende: fMRI kan visa kopplingen mellan olika hjärnaktivitet och specifika beteende eller psykologiska tillstånd.

Nackdelar:
1. Kostnad: fMRI-utrustning och drift är dyr, vilket gör det till en begränsad resurs för vissa forskningsgrupper och kliniker.
2.Kräver specialiserad expertis: För att kunna läsa och tolka datan från fMRI behöver man specialiserad utbildning och erfarenheter, för att undvika att felaktiga slutsatser
3.Begränsad temporal upplösning: Även om fMRI har hög spatial upplösning, har den även begränsad temporal upplösning i förhållande till EEG och MEG. Detta gör det svårt att exakt spåra förändringar i hjärnaktivitet.
4. Begränsad rörlighet: För fMRI att kunna ge tydliga bilder måste deltagaren ligga helt stilla. Detta kan begränna vissa människor från att kunna använda den.
5. Känslig för artefakter: fMRI är känslig för artefakter som orsakas av saker som huvudrörelse, metallföremål nära magneten eller andra externa störningar, vilket kan snedvrida resultaten om det inte hanteras korrekt.

Beskriv EEG som metoder och diskutera för- och nackdelar jämfört med andra metoder inom psykologisk forskning.

EEG: Är en metod som mäter elektrisk aktivitet i hjärnan genom att placera elektroder på skalpen som fångar upp synkroniserade neuronala aktiviteter. Signaler regristreras i realtid och kan analyseras för att identifiera mönstret av elektrisk aktivitet kopplat till olika hjärnprocesser.

Fördelar:
Hög temporal upplösning: Innebär att det är lättare att spåra snabba förändringar i hjärnans aktivitet
Billig och portabel: Tillskillnad från många andra neuroimaging-metoder som t.ex. fMRI, är EEG billigare och mer portabel.
Icke invasiv: EEG är icke invasiv och därför mindre risfylld än andra invasiva metoder.

Nackdelar:
Låg spatial upplösning: Svårigheter med att ge exakt lokalisering av aktivitet kopplat till hjärnregioner
Känslig för störningar: Signalerna kan störas av huvudrörelse, blinkningar och muskelaktivitet vilket kan snedvrida resultatet.
Ytliga hjärnstrukturer: EEG kan endast mäta aktivitet av ytliga strukturer i hjärnan och inte penetrera djupt in i hjärnvävnaden.

13.Distinktionen känslighet och svarskriteriet är centrala för signaldetekteringsteori, förklara.

Signaldetekeringsteorin menar att känslighet innebär hur pass bra en person kan diskriminera mellan ett ljud som faktiskt presenteras och när det bara är brus. T.ex. innebär hög känslighet att personen har lätt för att skilja mellan signal och brus. För att mäta detta använder man ett mått som heter d-prime, vilket mäter hur stor skillnaden är mellan medelvärdena av två grupper. En med bara brus och en med signal plus brus. Om d-prime är hög, är det lättare att skilja signalen från bruset.

Förklara vad som menas med "det omvända optikproblemet"

Det omvända optikproblemet är utmaningen vår hjärna står inför när den försöker lista hur ett verkligt tredimosionellt objekt ser ut, bara från den platta tvådimosionella bilden på näthinnan.

När vi ser något, tar våra ögon in en bild av detta och lägger på näthinna. Problemet är att denna bild är platt och tvådimosionell medans världen är tredimosionell med djup höjd och bredd.

Bilden nedan visar en målning av van Gogh (The Bedroom, 1888).
a:Identifiera och beskriv tre djupsignaler som Van Gogh använde för att skapa en känsla av djup i denna målning

Reltativ storlek: Relativ storleksindikatorn kan ses i skillnaden i storlek mellan olika föremål på bilden. Storleken närmast dörren ser större ut än stolen närmast fönstret, samtidigt skiljer sig stolarnas storlek sig i förhållandet till bordet. Föremål som ser större ut ser ut att vara närmare, och mindre föremål ser ut att vara längre ifrån, vilket skapar en känsla av djup i bilden.

Linjert perspektiv: Visar att två parallella linjer konvergerar med avståndet, vilket kan ses i de till synes konvergerade väggarna på vardera sida av rummet.

Automosfäriskt perspektiv: Är en indikation baserad på hur ljus uppfattas på avstånd. Föremål som uppfattas vara längre bort verkar vara suddiga och mindre detaljerade, t.ex. målningen på väggen ovaför sängen bredvid fönstret.

Beskriv tre djupled som människor ofta förlitar sig på men som inte spelar någon roll i din uppfattning om den här målningen.

Rörelseparallax: Uppstår när vi rör oss runt vår oss runt vår omgivning. Föremål som är nära verkar snabbt fladdra förbi oss medans föremål längre bort rör sig långsamt.

Deletion: Är när föremål blir dolda från vår synvinkel när vi rör oss runt.
Ackretion: Är när föremål som tidigare varit dolda för oss blir synliga när vi ändrar vår synvinkel.

Kastskuggor: Föremål blockerar ljus vilket gör att vi kan lokalisera föremåls position i rummet.